0:00:04 - Henrietta Hej och välkomna till Bakom fasaden med mig Henrietta Och mig Elsa. 0:00:38 - Elsa Bakom fasaden. Hur är läget med dig idag, Henrietta? 0:00:42 - Henrietta Det är bra. Jag är lite trött och har börjat jobba igen efter påskledigheten, men annars är det bra. Jag ska ner till Malmö i helgen, jättetaggad på det. 0:00:52 - Elsa Kul. 0:00:53 - Henrietta Ja, Ska du träffa lite gamla lundakompisar, då kanske Ja lite gamla kompisar från plugget Kanske bli en avstickare till Lund för att träffa lite nya studenter. 0:01:06 - Elsa Hålla koll på studentstaden, Precis se till så att de sköter sig, håller uppe arvet. 0:01:14 - Henrietta Nej, men det skulle bli jättekul. Jag har inte varit i Skåne på skitlänge, så jag ser fram emot det. 0:01:21 - Elsa Det förstår jag verkligen. Det var mysigt. 0:01:23 - Henrietta Vad ska du göra i helgen? Det blir alltid frågan i istället för att fråga dig Hur mår du? 0:01:31 - Elsa Jag mår bra. Tackar, som frågar. Jag har ju för egen skull Ganska kul platt helg, så jag berättar gärna om dem Ja men gör det Till skillnad från mitt annars. Inte så kul Ja precis, jag ska faktiskt på Movits konsert på fredag med en kompis. Det ska bli så himla roligt. Gud, vad roligt. Jag tror jag var på konsert med dem första gången när jag gick i kanske 8-9. Och sen har jag nog varit på en 5-6 konsert med dem. 0:02:02 - Henrietta Gud, du är så här värsta. 0:02:03 - Elsa Movits-fan. Ja, men jag är faktiskt det, eller. Jag tycker att de har jättebra musik. Jag tycker i och för sig inte, om jag ska vara ärlig, att deras senaste, kanske ja senaste platta eller liksom den senaste musiken de sista åren har varit riktigt lika bra. Jag gillar när det är lite mer jazzigt, som det var i början, men deras konserter är superbra, så det ska bli riktigt riktigt roligt att gå på den. Det förstår jag. Kul att gå på konsert, ja, men det var jättelänge sedan. Jag har typ inte varit på konsert sedan innan pandemin, känns det som. Nej, jag har bara inte blivit av. 0:02:34 - Henrietta Nej, men det förstår jag, det har nog inte jag heller faktiskt. 0:02:36 - Elsa Nej, så jag är taggad på helgen, som att jag inte är det annars, men det är jag ju i alla fall. Men jag är extra taggad den här helgen, även om jag är lite avundsjuk på dig. Så får jag åka ner till Malmö och Lund och träffa alla där nere såklart. 0:02:50 - Henrietta Ja, det förstår jag också. 0:02:52 - Elsa Det är ju lite lägrigt, tänkte jag säga, i och med att dagens avsnitt ändå ska handla om vår utbildning och Och delvis då, eftersom vi båda pluggar i Lund, vår tid i Lund, precis. Ja, för det är ju ändå så att det är ju vår. Och det innebär också, att de som är intresserade av att börja på universitetet ska söka till det nu Antagligen stänger den 15 april, så när vi släpper det här den 10 april, så är det fem dagar kvar, och vi tänkte därför att det hade varit lite kul att prata om våran utbildning och vad vi tycker om den och hur vi upplevde den. Arkitektutbildningen är ändå en ganska speciell utbildning, får man ändå säga, framförallt i sättet den är uppbyggd på. Kanske jämfört med många andra utbildningar Det är väldigt lite, liksom bara lite plugg och tänta, som många andra utbildningar har som upplägg ändå. Så vi tänkte att idag ska vi dela med oss av våra erfarenheter av utbildningen Och vad vi tycker. Har det varit bra, dåligt, kul? Har vi några tips kanske för dem som ska söka? Ja, det har vi tänkt. 0:04:11 - Henrietta Men om vi ska börja med att bara prata om hur man kan ta sig in på utbildningen, tänker jag, Ja, för det finns ju precis som då alla utbildningar på universitetet. 0:04:25 - Elsa Så kan man ju komma in då via betyg, som brukar vara faktiskt väldigt höga betyg, i alla fall de senaste åren, som utbildningen har funnits. Man kan också komma in via högskoleprovet, som ju också de flesta utbildningar eller nästan alla utbildningar har som alternativ. Men arkitektutbildningen har också ett tredje sätt, och det är arkitektprovet. 0:04:43 - Henrietta Ja, arkitektprovet är ett prov som man kan göra för att komma in. Man tar in en tredjedel via provet och en tredjedel HOP och en tredjedel betyg. Så det är ganska jämnt fördelning. Och arkitektprovet hittar man då genom att googla på det. Det heter arkitektprovetse, och den delas upp i två uppgifter då, så att dels gör en hemuppgift, och den släpptes i februari Och ska senast lämnas in 15 april, alltså samma dag som antagningen stänger. Så om ni lyssnar på det här, så kommer ni få skynda lite. Vi är fem bra på er Precis, och sen bedöms den av en jury, och de som går vidare från Den liksom första gallringen får då göra delprov två, och det utförs på de olika arkitektsskolorna i Sverige, så jag tror, att du blir kallad till den som du är närmst eller har sökt in till, men det görs då i 11-12 juni, så under sommaren. Så det är ett jättebra sätt att komma in, även om man inte har betyg eller högskoleprov som räcker till, och det är ju en väldigt kreativ uppgift oftast. 0:05:53 - Elsa Ja, verkligen, och det är ju det som är det roliga. Alltså, yrket är ju ett väldigt kreativt yrke. så jag tycker det är en väldigt bra grej att man har möjliggjort för Alla kanske inte har jättehöga betyg, men man har ambitionen eller kreativiteten och liksom viljan att ändå utbilda sig till det här. Och att då ha ett tredje sätt att komma in på, tycker jag, är en väldigt jättebra sätt att få också en väldigt stor spridning av dem som kommer in. 0:06:21 - Henrietta Ja, men verkligen, och det, tror jag, gynnar alla studenter, för att generellt kan man säga att Arkitektutbildningen har en ganska hög Medelålder, att det kommer in många som kanske drömt om det här länge Och sen gör provet och kommer in på den vägen, och då kan det vara personer som har Kanske en mer kreativ bakgrund och jobbat genom det kreativt Eller läst någon konstnärlig utbildning tidigare och de erfarenheter de för med sig. när man själv då jag kom in via betyg och kom då bara ett år efter gymnasiet, då hade man mycket att lära av varandra och se, hur andra jobbade och kunde liksom ja dela kunskap på det sättet. 0:06:56 - Elsa Ja, det vet, jag var. Alltså jag hade ju ganska dåligt självförtroende, framförallt hela ettan i utbildningen, just för att det var så tydligt. Jag kom också in via betyg, precis som du gjorde ju, och för mig jag kände nästan såhär att jag inte förtjänade att vara där, för det fanns så många såhär kreativt duktiga, som man märkte, att de som hade gjort provet de hade ett försprång i den delen, för att de ja, men kreativitet, det jag tycker var intressant med utbildningen är att kreativitet är något man kan träna upp. Du kan träna dig på det, du kan öva dig på olika metoder som du hittar som funkar, olika sätt att se på saker. Och det var väldigt tydligt att de som hade gjort provet, de hade övat upp de här färdigheterna på ett annat sätt redan, så de var ett steg före i början av utbildningen. Sen såklart det jämnade sig ut, men jag tyckte att i ettan märktes det av, man märkte vilka som hade kommit in via prov och hade på något sätt ett annat självförtroende skulle jag vilja säga ändå Ja, verkligen, och många har ju provat flera gånger är ju färdigheter du sen har nytta av i början av utbildningen eller under utbildningen. 0:08:09 - Henrietta Men så, det är ett jättestort tips, om man är sugen på utbildningen, att ja, provet, då kommer du inte in första gången, så gör det igen, om det här är något du verkligen vill. Provet kan kanske ge en liten föraning om hur utbildningen är, inte så att man får exakt som hemuppgifter, som uppgifter i skolan. Men om du tycker det är kul att göra det, så kommer du troligtvis tycka att det finns roliga element av utbildningen. Så kanske man kan säga det. Sen kan man säga, att det i Sverige finns fem arkitektsskolor, säger jag rätt, nu Fyra? Sverige finns fem arkitektsskolor, säger jag rätt, nu Fyra? Fyra arkitektsskolor, eller Jo, det är fyra, så att det är Lund, lunds tekniska högskola, där vi läste, chalmers tekniska högskola i Göteborg, kungliga tekniska högskolan i Stockholm Och Umeå universitet. Det är väl också en del av den tekniska högskolan. Där För en arkitektutbildning i Sverige tillhör då de tekniska utbildningarna. 0:09:13 - Elsa Precis, man läser ju på, som du säger, tillsammans med alla ingenjörer, helt enkelt. Men man läser inte samma som ingenjör. Nej, man är på samma del av universitetet I övrigt har man inte så mycket gemensamt. 0:09:25 - Henrietta Man rör sig i samma lokaler ibland Precis. Men om vi ska gå in på hur kandidaten såg ut, hur det var att börja plugga till arkitekt, Ja, alltså, jag tycker Jag har så mycket känslor för tiden i Lund. 0:09:40 - Elsa Jag hade så kul. Det var tre av de roligaste åren i mitt liv. jag älskade utbildningen, vi hade jättekul, liksom alla vi som umgicks, allt runt omkring skolan. men det var också en tid när man alltså jag flyttade hemifrån, bodde själv för första gången, man kom till en ny stad, ny utbildning, alltså det var så mycket som var också nytt på samma gång. det var en sån här speciell tid bara i livet för att man helt plötsligt det är liksom svårt att inte ta in det i analysen av mina första år på utbildningen För att liksom allt det blev bara en enda stor upplevelse eller vad man ska säga Nej, men precis Nej, men så var det verkligen. 0:10:18 - Henrietta Och det så känner nog många, tänker jag, som börjar universitetet, när man är ganska ny från gymnasiet. 0:10:22 - Elsa Jag tror det hade varit annorlunda idag. Hade jag börjat plugga idag, så hade det, den delen av upplevelsen ändå varit annorlunda. För när man börjar i framförallt då nu tror jag alla skolor har någon form av nollning. Men Lund då, som vi sa, är en väldigt studentikåstad, nollning, inspark, allt sånt är väldigt stort där. Precis Så att liksom börja skolan där innebar ju inte bara att liksom komma in på arkitektutbildningen och börja det, utan det innebar ju också att slänga sig in i en helt ny studentvärld som var jätterolig. Och då är jag ändå en person som var lite skeptisk till det. Jag började inte i Lund på grund av studentlivet. Jag var nästan lite skeptisk till det innan jag började. Och sen så träffar- jag dig. 0:11:02 - Henrietta Vi är motsatta, jag bara jag ska köra studentliv. Nej, men verkligen, det spelar in jättemycket i hur det är, och det blir väl så just med studentstäder, att det är så många som flyttar dit, som inte har ett sammanhang, så att då slås det extra stort på det En nollning, och det är inte en nollning i, så att man gör ner folk och liksom Nej nej, verkligen inte Super ner dem, utan det är ju mer, att det är massa olika typer av fester och liksom Du har faddergrupper och tanken är, att du ska liksom lära känna andra studenter ganska snabbt. 0:11:34 - Elsa Precis. Och det som också är lite speciellt, då det här tror jag, ändå går att tillämpa på alla skolor, är att arkitektprogrammet är ju det är inte så många antagna per årskurs, vi var väl runt 60 eller runt 60 sen höjde de det till 90, tror jag de hamnade strax under 100, tror jag just för att en del hoppar av, så att man liksom ville ha lite större marginal för det. Men det, som jag skulle säga, gör arkitektutbildningen förutom sättet man pluggar på, det som gör den väldigt speciell, är också då man är inte så många. Man är alltså en del av vår, eftersom vi inte hade så mycket tentor, vi hade inte betyg. En del av att vi fick godkänt och en del av utbildningen var närvaro, alltså vi skulle vara i skolan mellan nio till fem varje dag. Vi var vi liksom 60 personer som var i skolan 9-5 varje dag, ibland längre såklart, ibland kortare, men det skapar en väldigt såhär sammanhållning. Och det då, plus nollningen, gjorde att man kom. Alltså inte att man kom alla nära, men man lade känna alla på ett väldigt kul sätt, som jag inte tror att man kanske gör. Jag tror inte. Läser du ekonomi i en jättestor klass, så vet du inte vilka alla är i. Det gjorde ju vi. Vi lärde oss allas namn första eller andra dagen. Det blir en väldigt familjär känsla Och det följer med sen i hela utbildningen, i hur man suttar varandra och man gör saker ihop. Det blir en väldigt stor del av upplevelsen av utbildningen, skulle jag ändå vilja säga. 0:12:56 - Henrietta Ja, verkligen, och det som vi har snuddat vid några gånger så Ersäkert utbildning är inte uppbyggd precis som alla utbildningar, med tentor och att du läser enskilda kurser och sen har du föreläsningar och sen går du och tentar av den kursen Utan. Arkitektutbildningen har också kurser som är ungefär lika stora poängmässigt, men de flesta av kurserna är projektbaserade, så att det du får göra när kursen börjar, är att du får veta vad uppgiften är. Kanske vi skulle rita ett andrum på campus, alltså någon sorts mindre paviljong, eller det kunde vara vad som helst. Jag gjorde en bro, någonting på campus, och så fick vi liksom lära oss lite om hur man gjorde ritningar Och hur man kunde jobba i Photoshop Parallellt med det här. Men det som var liksom huvudsyftet för den kursen, det var att typ lära sig att göra ett projekt. 0:13:45 - Elsa Precis, och det var ju så. Det fortsatte genom alla projekt. Man la till att såhär ja, nu får ni lära er ett till dataprogram, och sen i den här kursen, så ska ni rita ett bibliotek. Och då blev det som du säger om det första var fokus på ens lära sig att göra ritningar, då blev nästa fokus på kanske presentationsmaterialet ännu mer. Och det fortsatte ju sen genomsyra resten av utbildningen, att såhär hur gör man en bra presentation, En bra plansch, en bra, hur säljer du in ditt projekt? Så att upplägget var ju, som du säger, mer projektbaserat. Och sen hade vi en del mindre kurs per termin, och sen hade vi någon form av teknisk. Det var en jätteliten kurs, men en teknisk kurs varje termin också. Som var? Det kunde vara allt från så här Krafter i balkar till materiallära Och så vidare. 0:14:39 - Henrietta Ja, men för att förstå lite mer, hur ett projekt liksom funkar med fysikens lagar och få kunna kommunicera bättre med andra ingenjörer som inblandade i ett projekt när det väl ska realiseras. Men det här projektbaserade blev ju väldigt tongivande för utbildningen och det var väldigt mycket learn by doing, att första veckan fick man inte veta hur man skulle göra det som sen skulle vara klart fyra veckor senare. Utan det var ju så här genom processen lär du dig. Och sen i slutet så hade du ritat det andrummet, lämnat in presentationsmaterial Och sen istället för en tenta så höll du en presentation för dina lärare och klasskamrater, där du berättade om ditt projekt, hur du hade tänkt, vad du hade försökt få in för olika värden, vad det hade varit för material, alltså såhär Alla aspekter som var intressanta för ditt projekt Och ditt koncept. Och så blev du bedömd på det, så att lärarna gav dig direkt. Då Kritik kallas det, men det behöver inte vara negativt Utan feedback. Då Ja, men det här var bra, men det här kanske inte är rimligt. Är rimligt Du kanske inte kan bygga en flotte på vattnet så som du har ritat den, för den kommer sjunka. Ja, okej, det var ju dumt. Men Ja, absolut Den typen av grejer. Det kunde både vara kritik på själva utförandet är det realiserbart? Men det kunde också vara kritik på det. Där kommer bli ett jättemörkt rum, det kommer inte vara så nice att vara där. Hur hade du kunnat förbättra det? 0:16:07 - Elsa Vårt första projekt, som vi faktiskt gjorde, en sån här plunge för, för det är ju ofta så man presenterar. Man gjorde ju ofta typ en A-nolla Och la upp sina ritningar Och skrev något litet. Det är ju så man lägger upp ett projekt, oftast när man ska presentera det. Så sa min lärare tycker du det är lite svårt med layout? ja, jag bara. Ja, det tycker jag, men det var samma sak där. Alltså förlåt, men mitt första projekt layoutmässigt var fruktansvärt. Men det lär man sig också. Det är det här jag menar med många av de här kreativa grejerna, när man tänker att såhär, det kan man eller så kan man inte. Sen såklart, det kanske gäller, att man har någon form av öga för saker. Men du lär dig också såhär. Att bygga upp en plansch handlar om logik. Vad är det viktigaste, det är störst, vad är mindre viktigt? Det gör du lite mindre. I vilken ordning ska du läsa det? Alltså, allt sånt lär man ju sig. Alltså det finns mycket typ logik bakom saker man bara tror är 100% kreativitet. 0:17:03 - Henrietta Ja, men verkligen och det får man ju säga att det blir väldigt mycket grafisk form i utbildningen. Och det var ju kul för det blev mycket trial and error att man testade massa nya grafiska formspråk under sina första år, och liksom, ja, det här var ett snyggt typsnitt, men oj, det gick inte att läsa. eller oj, den här ritningen ska jag färglägga på det här sättet. Så kommer läraren och bara nej, men det går inte att förstå dina ritningar. Ja, nej, oj, då har man varit lite för kreativ eller tagit för stora friheter, så det var hela tiden. 0:17:34 - Elsa Vem hittade den? 0:17:35 - Henrietta Ja, det blev väldigt mycket kommunikation, både grafiskt och hur man presenterade sitt projekt och vilka ritningar man valde att göra. Sen var ju Första året. Får man ändå säga Att vi hade en del mindre Kurser och grejer vi gjorde, som handlade mycket om skissteknik, att bli bättre på att rita för hand. Det var kanske inte min starkaste sida, även om jag gillar att rita, men den kursen var jätt. För hand Det var kanske inte min starkaste sida, även om jag gillar att rita, men den kursen var jättekul på mig, det var jättebra. Och vi fick testa kroki, alltså när man målar av människor och rita av byggnader, och gå runt i Lund och testa och skissa på olika platser. Det tyckte jag nog var den sak jag var mest osäker över. 0:18:23 - Elsa Det kändes jobbig. 0:18:27 - Henrietta Ett sätt att bli tryggare i sitt skissande. Sen är det inte alla arkitekter som skissar för hand. Många jobbar kanske direkt med modeller Eller 3D-modeller Eller collage. Man måste ju hitta sin metod. Men vi fick väldigt många möjligheter att testa Skissa, för att det kanske ändå är det grundläggande verktyget Hand och penna. 0:18:51 - Elsa Och inte glömma att skissande är, som vi sagt innan, ett sätt att kommunicera. Alltså sen, om det är snyggt eller fult, om du kan kommunicera det du vill få fram, så är det det som är det viktiga no-transcript. 0:19:15 - Henrietta inte att vi sitter och skissar upp färdiga presentationsbilder, långt ifrån, utan det är ju mer, att vi ritar upp okej, hur ser den här väggen ut, om man skulle skära igenom den? 0:19:32 - Elsa Ja okej, hur löser vi det? 0:19:33 - Henrietta här mötet mellan två väggar, så att det blir snyggt, alltså hur mycket mer sånt man då liksom gör en liten enkel handskiss av för att prata med en kollega, liksom, så att. Men det tycker jag, man ska inte bli för skrämd av de grejerna. För jag tyckte alla sådana mindre kurser eller liksom moment vi hade, som handlade om att utforska metoder, de var lite läskiga, för de var väldigt konstnärliga. Det var inte ens att du skulle göra ett hus längre, utan det kanske var, att du skulle göra en maskin utifrån en dikt. 0:20:02 - Elsa Det var, att man skulle göra en maskin utifrån en dikt, eller nej, det var till och med, att först skulle man göra kylskåpspoesi, alltså poesi av kylskåpsmagneter, som sen blev en dikt, som sen blev en maskin, som sen blev. jag tror, det blev något mer va. 0:20:18 - Henrietta Det var en grafisk form och en maskin. 0:20:21 - Elsa Just det Jag gjorde en smällkaramell. 0:20:24 - Henrietta Jag gjorde en jättekonstig maskin. 0:20:27 - Elsa Jag vet, att jag också samtidigt det är det här jag menar med utbildningen att det också är lite annorlunda är, att jag och en kompis satt och liksom då pluggade samtidigt, och hon satt och pluggade till sin så sjuksköterske-tentamen samtidigt, som jag satt och rullade en smällkaramell bredvid henne och bad henne fota mig, när jag smällde den. Men man, det gav någonting. Det låter ju väldigt banalt, men hela den här processen i att tolka något som ska tolkas till något, jag tyckte att den kursen också var jätterolig Och väldigt läskig i början, när man inte visste, var det här ska sluta, och jättekul i slutet, när man bara oj, det blev någonting. 0:21:07 - Henrietta Precis, och jag tror det är det de försöker nå åt, och att man ska släppa sina spärrar för vad slutprodukten ska vara, utan att liksom jobba sig fram till den. Och de kurserna kan jag uppskatta jättemycket nu i efterhand, även om de i stunden var lite skrämmande, för man inte fattade syftet helt, för jämfört med gymnasiet, där fick man ju tydligare uppgifter. 0:21:28 - Elsa Ja och det var också tydligt i liksom typ rätt och fel. Det vet jag, att det var också tydligt i typ rätt och fel. Det vet jag, att det var många som tyckte var jobbigt på utbildningen, att det fanns inte egentligen rätt och fel, utan det handlar ju mycket om en subjektiv åsikt också. Alltså, det är inte det här tydliga på samma sätt som man är van vid. 0:21:46 - Henrietta Som du säger, från hela grundskolan och gymnasiet egentligen. Ja, verkligen, och där kunde man ha lärare som gav kritik, som inte höll med varandra. Vissa tyckte att ett projekt, att vissa kvaliteter var jättebra, men ens andra lärare sa att nej, men det där tycker jag, inte blev bra. Så att det är ju så objektivt Och det handlar om upplevelse, och det måste man också ha med sig, att det är så det funkar, och så funkar det ju sen i arbetslivet med mycket saker. Men i utbildnings liksom miljöer är man ju ganska ovan vid att det inte finns rätt och fel, att det inte är svart och vitt liksom, och också kännt att man kan distansera sig från sitt projekt, för att när det är så pass kreativt, så blir det lätt, att man har gjort så många val, att plötsligt känns projektet som att det är en förlängning av en själv, vilket gör att när man får kritik för det, så tar man det väldigt hårt. Jag är en person som tar hårt, även om jag skulle gå dåligt på en tenta eller om någon skulle kritisera en uppsats jag har skrivit. Men jag känner att det blev en extra dimension av att jag har tagit massa beslut subjektivt, utifrån min smak och mitt tycke, som nu kritiseras, och det var tuffare att ta än om det hade varit en text jag hade skrivit ja, men är det inte just det, att det är lättare, att oj, jag räknade ut det här talet fel, jag förstod inte uppgiften än att vara såhär? 0:23:04 - Elsa din smak är dålig, för det är ju så. 0:23:05 - Henrietta det känns som du säger du har dålig smak, men det är ju inte det de vill nå åt, men det är så det känns, och det ska man väl ha med sig. Det kommer ju vara stunder under de första åren där man inte riktigt vet, hur allt ska gå till, så det kan vara jobbigt att få feedback. 0:23:24 - Elsa Såklart, ett dåligt självförtroende är oftast inte bra, Men jag tror ändå, att det gjorde, att jag också. Jag tog aldrig kritiken personligt i ettan För att jag var så här, jag kan inget. Så var min inställning istället, att jag kan ingenting, vilket jag såklart kunde, men att jag istället insöp allting, vad de sa. Alltså, det fanns så mycket att liksom lära sig, kände jag. Alltså så här. 0:23:53 - Henrietta Gud, vad mycket jag kan. och det är det det handlar om egentligen. det är ju att man ska lära dig. därför att guida en vidare, ja, och det tror jag är väldigt viktigt, för så såg jag också mycket på utbildningen under de första åren, och jag var också ganska engagerad i studentlivet, så att ibland hade jag inte tid att lägga så mycket tid som jag kanske borde gjort för att få en riktigt snygg presentation, men att jag också då hade instämt att jag är här för att lära mig. Så länge jag känner att jag har lärt mig uppgiften och gjort, fullföljt den till mitt yttersta med den tid jag har, så har jag lärt mig. 0:24:20 - Elsa Sen får jag ta kritiken och feedbacken utifrån det, och det var ganska befriande, för så tror jag inte att många ser Det kän ingen som förväntar sig att någon som börjar läkarutbildningen ska kunna allting om kroppen när den börjar. Men på något sätt är mentaliteten lite grann när man börjar arkitektutbildningen, att man redan ska ha så mycket med sig. Eftersom vi pratar om att det handlar om smak, ibland Kreativitet och sätt att tänka, det är som att man tänker att jag kan inte misslyckas under utbildningen för att det ska redan finnas inom mig. Så, tror jag, vissa ser på det. 0:24:56 - Henrietta Jag menar också att du får en uppgift som är rita ett bibliotek, säger vi. Då är det klart man känner att, då ska jag rita det bästa biblioteket någonsin, då är jag den bästa arkitekten. Men det det egentligen handlar om är att rita ett mediok ett bibliotek. Det ska nog inte byggas, men lär dig så mycket du kan, eller testa nya grejer. Vad kan ett bibliotek vara? Du kanske drar det till sin spets och det kanske inte kommer alls fungera om någon skulle bygga det. Men det är ju bara utbildning. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att lära sig, och det, tror jag, är viktigt att ha med sig Framförallt. 0:25:31 - Elsa De första tre åren, skulle jag vilja säga, alltså framförallt under kandidaten, och liksom låta sig själv För jag vet att många var väldigt oroliga, för Man var tvungen att få så fina projekt som möjligt, så att man då kunde lägga dem i ens portfolio, alltså ens samling av alla projekt, så att man sen kunde söka jobb och praktik. Alltså jag, jag tror man bara ska se på de första tre åren som så här okej, nu ska jag testa saker, jag ska ha kul, någonting kommer det ju bli, men inte vara så noga med exakta resultatet, som du säger. 0:26:00 - Henrietta Nej, för under utbildningen blir man också mycket duktigare på de olika dataprogrammen som man kan använda. Man blir bättre på det grafiska, så att när man sen ska göra en portfolj och försöka jobb eller söka praktik, då kommer man med ganska enkla medel kunna fixa till projekt, som kanske inte var så snygga När man kollar tillbaks på dem. 0:26:25 - Elsa Men om vi ska ta oss vidare, då till mastern. 0:26:28 - Henrietta På mastern tar alla skolorna i Sverige in ganska många internationella studenter, och masterutbildningen är därför oftast på engelska. 0:26:36 - Elsa Jag skulle säga också dels att den är på engelska, som du säger, och att man blandas med väldigt många internationella studenter. Det gör ju utbildningen ganska. Det blir lite annorlunda när man kommer till mastern ändå. Sen blir jag lite färgad av att jag också började läsa mastern mitt i pandemin, och det var inte förrän under sista terminen, alltså när jag gjorde mitt masterarbete, som skolan öppnade upp ordentligt och man egentligen skulle vara på plats. Så det är liksom att min kandidattid, som jag pratar om, så himla, så familjär och rolig och vi var nära och man liksom att det inte speglas på samma sätt i mastern, även om jag hade jättekul där också och lärde känna nya människor och vi hade roligt och man kom ju nära folk på ett annat sätt då med, men det var liksom inte i närheten av samma sak. det handlar ju inte heller bara om kanske master vs kandidat, även om jag tror det är bidragande också. Utan det jag pratar om kommer hela tiden vara färgat av att jag faktiskt läste den mitt under corona. 0:27:34 - Henrietta Ja, och det är samma för mig. Och sen får man också se, att det är ganska naturligt för folk. Många vill praktisera under sin utbildning, särskilt när det är goda tider och det finns jobb. Det är många arkitektkontor som sedan när man söker, och då är det något du får pausa utbildningen för att göra, för att det är oftast heltid, det är också betalt, men då är det naturliga tidpunkten att göra det, oftast mellan kandidat och master För att du har avslutat en del av utbildningen Och sen går många ut och praktiserar och jobbar, och ibland är man kvar på sin praktik. Vissa praktiserar i flera år Eller går över till att börja jobba som arkitekt efter kandidaten. Men det gör ju att mastern blir mer splittrad, för att det är inte hundrat de personerna du läste med de första tre åren Kommer komma tillbaka samtidigt som du väljer att komma tillbaka från din praktik. 0:28:26 - Elsa Eller läser samma kurser, mastern. Skillnaden är, att kandidaten är ju ett upplägg där du kan inte välja någonting förutom ditt kandidatarbete När du börjar mastern. Sen då väljer man kurser, alltså varje termin, så väljer du en. Vi fick välja en större kurs, som var en projektkurs av något slag oftast, och sen en mindre kurs, som var någon form av teoretisk kurs. Jag läste till exempel färgteori i en liten kurs, och sen läste jag en kurs där man skulle rita ett demensboende, som den stora kursen. Du kan också inrikta dig lite mer om du har ett intresse åt ett håll, eller du Ja. Men det blir inte lika mycket av det här som vi pratade om de första åren, av att typ bara såhär testa, upptäcka, tycker inte jag, utan det blir lite mer konkret på mastern. 0:29:13 - Henrietta Verkligen. Du får ju mer konkreta projekt och då blir det ju mer att du ska använda dina kunskaper som du har tillförskaffat dig under de första tre åren. Du är fortfarande där för att lära dig, men på något sätt projekten har en högre standard som du förväntas möta, eftersom du kommer in med kunskaper av åtminstone tre år utbildning när du gör dem. 0:29:32 - Elsa Ja, men jag tyckte också, att det här att fortfarande lära sig, det stämmer ju absolut. Men det kanske också handlade mer om, tyckte jag, som så här jag som ritade då ett demensboende, då fick jag lära mig mer om vad bör man tänka på då. Alltså, det blir mer så här specialkunskap, mer än att såhär tänka på ljusinsläpp eller testa mig fram på en volym. Det blir andra typer av grejer man får lära sig också. 0:29:58 - Henrietta Ja, man kan ju se det som, att man specialiserar sig mer. Och i Lund hade vi två masterprogram, som de som då inte hade blivit antagna till det femåriga programmet, utan specifikt sökte in till mastern. De kunde välja mellan två, där en var liksom arkitektur och design och den andra hette sustainable urban design, så det var lite mer stadsplanering och att man jobbar i större skala med liksom hela bostadsområden. Och jag då, som valde det femåriga programmet, kunde välja kurser från båda de två masterutbildningarna, och då kunde välja kurser från båda de två masterutbildningarna, och då kunde man ju välja att göra sig väldigt bred eller väldigt nischad genom att bara välja kurser från ett masterprogram. Det gjorde också, att de som hade kommit in på de här masterprogrammen som internationella studenter och börjat samtidigt, de var lite mer styrda i vilka kurser de fick välja, vilka år de kunde välja, vilka kurser och även då vilket utbud de hade. Det gjorde att de blev mer som två klasser, som jag och alla som gjorde som jag. Vi hoppade mer in i deras klass lite. Ja, jag fattar, under en termin liksom. Ja, men jag läste en stor kurs med ettorna på Sustainable Urban Design. Då var det som att jag var en del av deras klass i en termin. Sen tyckte jag att alla var väldigt öppna för att särskilt tänker jag, om man är internationell student, att man är så himla sunger på att lära känna människor i det land man är i. Det var inget negativt så, men det var inte lika tydligt en klass som man hade haft de första tre åren utan det var nästan mer att man hoppade in i andras klasser, och det finns ju både fördelar och nackdelar med det. Jag ska inte liksom sitta här och kritisera arkitektsskolan i Lund, för att det var verkligen både och, men det kändes lite som att det var deras utbildning som jag gästade när jag var den som kanske hade tagit den femåriga utbildningen. 0:31:46 - Elsa Jag kan också tycka, att det för så blev det inte att jag hoppade in i olika klasser, utan det var mer som att vi var Jag vet inte hur många, vi var 150 personer som läste mastern, och sen så fanns det Sex kurser att läsa varje termin. Så de här 150 personerna Skramlades ner till sex grupper, och sen så nästa termin Så blev det sex nya grupper. Alltså det var verkligen helt spritt varje gång. Det var ingen som blev någon form av såhär tydlig. Vi går med varandra hela tiden, egentligen, utan det var väldigt oj. Nu är det ett nytt sammanhang, och jag kan tycka, att det också det passar sig lite. Alltså det passar, att man börjar en grundutbildning, man får lära känna folk, man får känna en samhörighet, man hjälps åt, man trevar sig fram tillsammans, för att sen komma till mastern, och, som vi sa, där blir det allt lite mer konkret, man hamnar mer i, lite mer professionell. Alltså det blir lite mer som det är arbetslivet sen ändå. Alltså den skillnaden kan man ändå säga, att det blir. 0:32:47 - Henrietta Nej, men verkligen det blir mycket mer så och så tror jag på de flesta utbildningar under ett masterprogram, att det är mer att du väljer kurser. Då kommer du inte bara hamna med dina bästa kompisar, för att du väljer mer kurser utifrån vad du är intresserad av och vad du vill jobba med i framtiden. Och den stora fördelen för mig, tyckte jag ändå, var att jag kunde, jag ville, från alla kurser och valde att göra min master ganska bred. Jag läste en del stadsplanering, vilket var jättekul. Det var inget jag trodde jag skulle vilja jobba med, medan jag nu tycker att det är en av de mer intressanta delarna av arkitektur. Och sen valde jag att jobba med en del projekt som var mer ombyggnation och befintlig bebyggelse, vilket också är något jag idag har som ett av mina stora intressen. Så det var jättepositivt att få den möjligheten till bredd, och det ska man nog ha med sig. De flesta arkitekter säger ju att det är under dina första två till fem år, när du arbetar, som du lär dig som mest. Så man ska inte vara för rädd för att man antingen inriktar sig för mycket på mastern eller för att man väljer kurser som inte man vet om man vill jobba inom, för att det har man liksom ganska många år på sig att bestämma under tiden man jobbar Verkligen. Så att testa mycket kan vara jättekul. Eller testa att fördjupa sig i något Och få jättemycket kunskap inom ett spetsämne Kan också vara jättegivande. Men du behöver inte känna, att du låser dig för det. 0:34:27 - Elsa Men för att avsluta pratet om utbildningen, så kan vi ju avsluta med det, som utbildningen avslutar, med masterprojektet. 0:34:38 - Henrietta Hur många gånger kan man säga avslutare i en mening? 0:34:42 - Elsa Lite för många gånger tydligen. Men ni hör ju vad jag menar, för masterarbetet är ju det som det sista man gör. Det är det sista arbetet och det pågår hela sista terminen under utbildningen, och man får välja i princip vad man vill göra, vad man vill utforska, vad man vill rita, och jag tror det är ett projekt Som är ganska läskigt för många Just för att det är så fritt. Rester av utbildningen är ju väldigt så här, även om man inte. Jag vet att vissa projekt var lite läskiga När man började dem, men gud, ska det här sluta i XYZ Eller vad det nu skulle vara? Men masterarbetet var så mycket låg på en själv att också komma med idén. Så jag tror att det finns mycket känslor innan själva arbetet börjar, framförallt i vad man tror och inte tror om det. 0:35:31 - Henrietta Ja, jag tror många la jättehög värdering i vad det skulle bli för typ av projekt. Alltså att de kände att när de gick näst sista terminen att de inte hade bestämt vad de ville göra Och för att det hade varit så stort arbete som man också hade siktat mot i så många år, så var det många som sa att gud, ska jag pausa utbildningen för att fundera på vad jag ska göra som exjobb Och det? det kanske kan vara värt att göra det om man verkligen vill. Men jag tror inte man ska vara för rädd för det heller. Man ska se det som en möjlighet med att utforska någonting nytt. Det behöver inte vara det ultimata projektet någonsin. 0:36:08 - Elsa Dels det. Det tror jag, är viktigt att bara känna, för annars blir ju pressen otroligt hög. Sen ska det läggas till. Jag gjorde faktiskt mitt examensarbete tillsammans med någon, och det kan jag råda. Alltså vet man att man har en person som man jobbar bra med, så skulle jag råda alla att göra det. Alltså min hela examens arbetsprocess, den var så smidig. Dels hade vi det är en av mina bästa kompisar, så det var också någon jag vet att jag har roligt med. Men vi hade så kul under hela processen, vi alltså. Såklart man stöter på bakslag, eller vad ska man säga, det blev inte vad man trodde. Eller man får kritik och visar sig att oj, ja, men sådär kan vi inte tänka, nu får vi gå och ta tillbaka några steg. Och det var ju inte som att resan var spikrak i hur vi tog oss fram, men hela resan kändes väldigt lätt, för att jag hela tiden hade någon annan att bolla med. Det var liksom hela tiden någon annan som typ eller man kan ju alltid fråga en kompis vad tycker du? och få stöd och så vidare. Men alla är ju alltid så inne i sitt eget och det är inte alltid man ger en ärlig åsikt till någon annan, för man kanske inte vill vara taskig och så vidare. Men när man gör projektet med någon annan, så har man någon annan som är hundra procent inne i projektet, lika mycket som en själv är hela tiden. Så man kan få, man kan bolla idéer, man kan vila upp ett schema tillsammans. Vi jobbade varje dag mellan nio och fem, och sen jobbar vi knappt över någonting, förutom sista veckorna, för då, hur mycket man än jobbar, så blir det alltid mycket på slutet. Men jag vet vissa som liksom Ja, men de känner väl att de visste inte vad de skulle göra. Alltså de jobbar ingenting, och sen så blir det jättemycket att göra. Och sen så Jag tyckte det var en underbar process att inte bara behöva lita på mig själv, utan ha någon där vid min sida som stöttar det hela tiden. 0:37:57 - Henrietta Nej, och det tror jag faktisktönt för att jag kunde göra precis vad jag ville. Jag hade en tydlig bild av vad jag ville jobba med och utreda för frågor. Men det gjorde också att projektet blev lite övermäktigt stort, för jag hade svårt att avgränsa. Jag ville lösa så många problem samtidigt, att det liksom blev typ som tre examensarbeten i ett, vilket innebär, att redan ganska tidigt började jag jobba över ganska mycket, också lite av den här covid-vanen, att man hade varit hemma mycket, så man kunde liksom alltid jobba på det. Och jag tror man är bättre på sådana gränser om man är två personer, för att man måste liksom prioritera två personers liv utanför arbetet, medan när det är ens eget liv är man såhär, men jag kan skippa den här festen eller middagen, eller det kändes som, att under ett halvårstid så var liksom alla mina helger jag kanske gjorde något på kvällen, men då pluggade jag hela dagen inför att. Det kan vara ganska dumt, för man blir ganska slutkörd, och man gör ju både ett kreativt projekt, men man ska ju också skriva någon form av rapport, och sen, hur stor den omfattande ska vara. Det skiljer sig mellan olika universitet, men också olika examinatorer, vad de kräver av en, men det är ändå två saker man ska göra parallellt, och det kan ta ganska mycket tid. Och där kan jag verkligen tänka mig, att det är väl värt att vara två, för att så länge man har en gemensam vision och vet att man jobbar bra tillsammans, så behöver inte det bli en kompromiss, utan att det snarare kan bli någonting värdefullt liksom. 0:39:26 - Elsa Ja, för jag förstår ju, det är ju verkligen båda delarna, för jag tror, att många känner inför examensarbetet för jag vet också många som aldrig hade gjort ett eget projekt innan examensarbetet alltså de var ju väldigt. Jag tror, framförallt på Chalmers hade man nog gjort ännu färre egna projekt kanske än vad jag framförallt hade gjort innan, och så vidare. Så jag förstår, att man är taggad på att få göra sitt egna, och det finns ju positiva grejer med det också. Som du säger, man behöver inte kompromissa med någon. Men jag tror att det var väldigt få som jobbade med någon annan, och jag tror bara inte att man ska kasta bort den idén för snabbt, för att det är ändå att man delar på arbetsbördan med någon Och man har någon annan att lita på. 0:40:12 - Henrietta Nej, det tror jag, är väl värt, och det hade ju precis lättat med restriktionerna när vi båda gjorde våra exjobb, så jag kände det att bara att jag kunde sitta på skolan igen med många som vi hade läst ihop med under de tidigare fem åren gjorde jättemycket. Jag hade blivit galen om jag hade fått sitta själv med det här i ett halvårstid hemma Utan. Det var så värt att sitta där och prata med andra och diskutera både hur svårt det är att ha ett så stort projekt på sina händer under så lång tid, men också att man kunde bolla lite på hur långt har du kommit? vad förväntas vi? det här stadiet av projektet? vad tycker du om den här idén? vad tycker du om mitt grafiska material? alltså, man kunde liksom bolla så många olika aspekter av det, och det var jätteviktigt. 0:41:04 - Elsa Det förstår jag. Jag tänker, det har väl ändå framkommit Under avsnittet, att vi har tyckt väldigt mycket om vår utbildning, tänker jag Ja, vi har båda älskat vår utbildning. 0:41:24 - Henrietta Jag har träffat så bra Och det kändes så rätt. Det var verkligen jättekul att plugga. 0:41:27 - Elsa Ibland så har man ju sådana perioder som man inser i efterhand att gud, vad bra jag hade det då. Men det roliga med den tiden var att jag kände det då med Alltså jag var såhär, jag hade det så bra. så, framförallt under kandidaten mest, men även under mastern det var verkligen ett privilegie att få plugga på det sättet, lära sig på det sättet och vara fri som man är under utbildningen på något sätt verkligen som du säger, att man uppskattade det även när man var i det och säkert som inte förstod alla uppgifter och vad man skulle ge eller vad man hade lärt sig efter varje projekt. 0:42:03 - Henrietta Men när man ser tillbaks på det i sin helhet, så är det så mycket man har lärt sig tänkande, problemlösning, kreativitet som för mig är mycket problemlösning och skapa nya, liksom synapser i hjärnan, men liksom det, som jag har sagt tidigare, det är inte bara inom arkitektyrket de kunskaperna är värdefulla, utan det finns så många andra jobb som det är värt att ha den typen av fria tankesätt som man lär sig i utbildningen. 0:42:38 - Elsa Verkligen, och nu har vi inte nämnt så mycket om de här teorikurserna till exempel, som vi hade varje år, men även de alltså, man fick en grund i allting. 0:42:47 - Henrietta Ja, och jag tyckte, historikurserna var jättekul. Också skönt att få ett avbrott mellan projekten och faktiskt få sätta sig ner, lära sig någonting, skriva en uppsats om det, där fanns det lite mer rätt och fel, men bygga också teoretiska modeller istället för att bygga fysiska modeller nej, men absolut, det var det så att utbildningen hade många nivåer, och den passar ju. Även om man är mer teoretiskt lagd, skulle jag säga bara, att man vet med sig att det kommer vara mer projektbaserat än rent teoretiskt. 0:43:21 - Elsa men så får man ju inte glömma vi är ju en lågkonjunktur just nu. Alltså det var väl inget du och jag hade förväntat oss. Det har vi pratat om lite grann. när vi pratade om kanske också så arkitektens roll, alltså så här att komma ut i arbetslivet, och den konjunktur som är nu. Jag hade nog trott, att det skulle vara lätt att få jobb som arkitekt Alltid. Det är det ju inte nu. Alltså det är ju en väldigt konjunkturkänslig bransch. Det är en konjunkturkänslig bransch. 0:43:46 - Henrietta Jag visste ju med mig det när jag började Och hade ju liksom läst att som arkitekt förväntans man var arbetslös två gånger under sin karriär. Jag visste att Många liksom blev kvar efter sina praktiker och inte läste mastern för att det var så lätt att få jobb. Jag hade en aning om att det skulle svänga, för jag hade lite basic kunskap i ekonomi också. Jag vet att det är cykliskt, nej, men inte som att du inte hade det, att du gjorde med huvudet. Jag är lite intresserad av ekonomi och därför hade jag förstått att det är cykliskt. Så jag trodde nog att jag skulle komma ut i ett ganska mycket sämre läge än jag gick in i. Sen sitter jag ju här och jag fick jobb efter examen, så det är ju lätt för mig att säga så åh, jag visste om det, och sen har jag fått det som så många inte har fått. Det är ju liksom lite osympatiskt kanske. 0:44:38 - Elsa Nej, det är det inte. Men jag tror såhär av dem, det är en grej. Jag skulle ha velat veta när jag började. Jag som då, jag fattar, jag menar inte såhär. Jag fattar också, att saker går i cykler, det gör jag, men jag visste inte att branschen var så känslig för de cyklerna. Såklart liksom det finns konjunkturer hit och dit, men det är ju en riktigt känslig bransch. Alltså, så fort det börjar knaka, så går det ganska snabbt för arkitektbranschen Att börja säga upp personal. Alltså, jag, det önskar jag, att jag hade vetat När jag började. Jag tror inte, jag hade inte valt ett annat yrke för det, men jag hade velat vara lite mer förberedd på det Och veta att det skulle kunna vara så. 0:45:23 - Henrietta All beredd på det och vet, att det skulle kunna vara så. Jag håller med dig, men också inte för att jag tänker såhär, jag som då kände av det eller kände på mig det eller visste om det. Jag kunde ändå inte, tror jag, som 20-åring, med fem år framför mig av studier, vilket blev sex år med praktik. Det var så långt borta och tanken på att inte ha ett jobb då, när man ändå bara såg pluggandet framför sig. Fem år var så otroligt lång tid. När jag var 20 också, jag kunde inte fatta, hur jobbigt det skulle kännas, tanken på att söka jobb Och inte få något. 0:45:56 - Elsa Eller tanken på. Att inte ha en lön. 0:45:59 - Henrietta Efter fem år av studier Och en halv miljon i studieskuld. Nu, när jag ser mina kompisar som har pluggat andra branscher, som är mycket mindre konjunkturkänsliga, och sett, hur lätt det har varit för dem att få jobb, hur lätt de nu får befodringar, söker nya jobb Alltså inte att jag vill lämna min nuvarande arbetsplats. Det var en sån sak som jag var så gärna bli arkitekt, att det där spelar ingen roll för mig. Men när jag är vuxen, så spelar det roll. Plötsligt blir ändå möjligheten att ha jobb och lön viktig för att man är såhär. Jag är snart 30, jag håller på att bygga mitt vuxna liv. Och där är typ en inkomst ganska grundliggande. 0:46:38 - Elsa Nej, jag fattar, jag förstår verkligen vad du menar. Jag tror inte det, som du säger, om man är ung och väljer utbildning, så är det inget man kan ta in, att det kan vara Så känsligt Eller det skulle kunna vara svårt att få jobb, hur det nu skulle vara. Jag tror bara att jag hade velat veta om det, så att jag inte kände det. Jag känner att jag blev lite lurad. Det är mer det jag har känt, hade jag vetat om det, så hade jag varit såhär. Jaha, det är såhär den här branschen är. Sen hade jag nog valt samma och, som du säger, kanske inte kunnat greppa det, när jag väl valde, att efter sex år varför skulle jag inte få jobb. Men nu har jag nog känt mig stundvis lite lurad Och lite besviken. Jag tror också såhär, vi är besviken på branschen. Jag bara, hur kan det vara? 0:47:22 - Henrietta så jävla känsligt? Ja, och det förstår jag verkligen. Och den besviken ska jag känna. Igen mig, trots att jag har ett jobb, för att jag ser det påverka andra runt omkring mig, och jag känner ändå av oroligheterna. Och där kan jag väl också känna, som vi pratade om med arkitektens roll, att det, hur man bygger upp arkitektkontor, om de kan ha andra funktioner också som gör dem mindre känsliga, och den möjligheten finns väl. Det finns ju arkitektkontor nu som startar en marknadsföringsdel, där de jobbar som en marknadsföringsbyrå. Man kan ju göra andra saker inom det kreativa fältet Eller ta tillvara på sina kunskaper till något som är mindre känsligt, och det tror jag man ska vara. Jag hoppas att branschen går ditåt, jag hoppas att folk tänker mer på det, tänker långsiktigt i hur de bygger upp sina företag. Men istället för att köra veckans tips, så hade vi tänkt köra lite tips angående utbildningen idag. 0:48:31 - Elsa Ja, jag tänker ändå att de flesta som har lyssnat så här långt är ändå intresserade av utbildningen. Inte att man nödvändigtvis måste börja läsa den själv, men man har ett intresse i utbildningen. så då tänker jag, att det ändå passar idag Tipsa lite om ja, men kanske saker vi hade velat veta när vi började, Ja har du något tips du vill börja med? Alltså, det blir väl lite upprepning av vad vi har sagt under avsnittet, men mitt främsta tips är just att se det som en utbildning Och inte tycka att man liksom ska kunna hur mycket som helst innan. Nej, alltså, låt det bli fult. Ja, det tycker jag, alltså verkligen låt det bli fult. Det kanske snarare det som är tipset. Det behöver inte bli snyggt alltihopa. 0:49:11 - Henrietta Nej, alltså, låt det bli fult. eller har du inte tid att lägga energi på en grafisk presentation? Ja, men gör en ful presentation då. 0:49:20 - Elsa Och så gör du en snygg nästa gång om du vill. 0:49:22 - Henrietta Du kommer ha tid att lära dig alla olika aspekter. Gör inte allt i början, för då, då hinner du inte lära dig det du faktiskt är där för att lära dig nej, men verkligen, det tycker jag, det ska man ta med sig, tycker jag, om man vill börja ja, men det håller jag helt med om du, då har du något du vill tipsa om. Ja, alltså, det är så. Jag tycker vi har sagt mycket tips inne i avsnittet, men en sak som jag vill tipsa om, för jag tyckte det var så svårt när man gick in i utbildningen att veta hur man ska göra saker, och det skrämde mig och gav mig den här känslan Jag har ingen kontroll och så känns allt övermäktigt. Och det här låter ju som en boomergrej, men inte rätt. I din bästa kompis, det kommer alltid finnas någon som har försökt göra samma sak som du gör Innan dig. Ta tillvara på det. Kolla en tutorial på Youtube, kolla Pinterest efter liknande ritningar. Hur har någon annan gjort? Inte att man ska plagiera folk, utan mer bara om du har en idé du vill göra, men inte vet hur du ska göra, det går säkert att hitta, eller det går att hitta något snarlikt och liksom använda det det tyckte jag läraren var ganska bra på också, att såhär uppfinn inte julet, om julet redan finns. 0:50:35 - Elsa Alltså såhär finns det någon du kan använda som referens och inspireras av. Gör det, det är inget fel. Sen, så som du säger, inte plagiera, men finns det någon som har gjort liknande? eller liksom, jag vet inte, ens visar hur man skär i papper. Om du inte vet det Det visste inte jag, tänkte jag säga Men alltså det finns massa grejer att liksom utnyttja, att någon annan har försökt för en. Precis Ja, men det är ett bra tips. 0:51:01 - Henrietta Har du något mer? 0:51:03 - Elsa Alltså så här Kanske bara, om man då väljer att plugga just Lund Och man är lite skeptisk som jag till studentlivet innan, ge det en chans, testa i alla fall att vara med på lite grann Alltså typ nollning och allt sånt där, för det var bland det roligaste jag gjort i hela mitt liv, och då, som jag sa, då hade jag noll förväntningar på det innan. Men ge den chans i alla fall. Är det inte din grej då heller. Nej, det är skitsamma. Då har du testat i alla fall. Men ge studentlivet en ordentlig chans i början, så får du väl se, vad du tycker. 0:51:38 - Henrietta Ja, det skrev jag under på. Jag var ju med och höll i nollningen året efter, och man jobbar ju jättehårt när man planerar nollningen för att försöka få in olika typer av event, så att det inte ska kunna rikta sig till personer som är intresserade av olika saker, så att verkligen ge det en chans. Det kan ju finnas vissa typer av aktiviteter som man inte är så intresserad av. Men kolla igenom vad som finns. Det finns säkert något Som tilltalar en själv. 0:52:04 - Elsa Ja, absolut, det finns verkligen för alla. Och som jag sa, ge dig en chans också för att lära känna dem. Du ska sen gå med i tre år. Det kanske är ett event du tycker verkar kul. Var med på det då Eller inte. Det är inte hela världen om man inte är med heller, men man kan i alla fall testa. Har du ett sista tips innan vi avslutar det här? 0:52:31 - Henrietta Mitt sista tips skulle väl då vara kanske så här Pröva nya medium. Alltså jag kände till exempel bara, att jag Nu blev det inte riktigt nytt medium, men jag hade sytt en del innan jag började plugga till arkitekt. Och jag tyckte sen efter förstår, skulle jag se någonting. Det var så stor skillnad i hur jag byggde upp mönster, byggde upp plaggen på provdockan. Det var som att kunskapen i arkitektur hade plötsligt gjort mig till en mycket bättre kladdskapare. Och det där tror jag, man kan ha med sig i utbildningen också. Vi fick göra möbler. Det är inte ens hundrat bara för att man utbildar sig till arkitekt. Det är det man kommer jobba med. Men under utbildningen är det också ganska fri. Du kanske kan göra ett hus i textil Eller en stol som examensarbete Eller whatever. Så testa nya medium under den här tiden, för när allt är så färskt och kreativiteten liksom blomstrar, så tror jag, att det det finns så mycket annat man kan hitta, att man har talang för, om man ger en chans. 0:53:36 - Elsa Ja, men då var vi klara med dagens avsnitt. hoppas att antingen ni hinner lyssna på avsnittet innan antagningen och tänker gud, vilken kul utbildning det kanske jag vill testa, eller så kanske ni lyssnar på det efter antagningen och redan har funderat på att eller redan har ansökt till arkitektprogrammet och tycker bara det är kul att höra om lite vad man kan förvänta sig, hur vi tyckte var lite tips då och så vidare, och om inte annat, bara kul att höra om en utbildning som jag tror att inte så många har så bra koll på. 0:54:09 - Henrietta Ja, men verkligen, är man sugen på att plugga arkitektur? så kan man ju också lyssna. Vi har ju ett avsnitt om arkitektens roll. Det kanske inte? 0:54:19 - Elsa säljer in lika bra. 0:54:21 - Henrietta Där kritiserar vi en del saker också, men det kan vara skönt att veta hur vi tyckte det skilde sig från utbildningen. Jag hoppas, att det här kan inspirera er att plugga någonting kreativt, om ni är sugna på det. 0:54:35 - Elsa Och vet ni vad? Om ni har frågor om utbildningen, så får ni jättegärna skriva till oss i våra DMs. Vi svarar jättegärna. Skriva till oss i våra DMs? Vi svarar jättegärna. Ja, absolut, det är jätteroligt att få frågor och funderingar. Så har ni frågor om utbildningen eller om något annat, så skriv gärna till oss, så svarar vi där Eller på mail. Vi har en mail också. 0:54:55 - Henrietta Ja, verkligen, det är bara jättekul att höra. Annars hoppas vi, att ni har tagit er igenom hela avsnittet. Precis. Och tyckte det var kul att höra. 0:55:05 - Elsa Och att vi hörs igen om två veckor. Ja, det gör vi. Tills dess får ni ha det så bra. Yes, hejdå, hejdå.