0:00:04 - Elsa Hej och välkomna till Bakomfasaden. med mig Elsa och med mig Henrietta Bakomfasaden i din podcast om arkitektur, design och allt där emellan. 0:00:31 - Henrietta Okej, elsa, hur är läget med dig, den här veckan. 0:00:34 - Elsa Ja, men det är bra. Jag har faktiskt inte haft en sån riktig pissvecka som du rådde mig att ha förra gången, men det känns som att solen och därmen mitt liv är på väg tillbaka, så det känns skönt, ja det förstår jag Nu är det ju faktiskt första vår månad än så att nu kan man väl känna, att det är på väg uppåt igen. 0:01:01 - Henrietta Ja, precis, lyskliga, den är på väg tillbaka. Självda, hur är det med dig? Det är jättebra. Jag känner också, att vården är antågande. Vi kan ha ett par nya vårdsniker idag. Nu är det dags. 0:01:18 - Elsa Det är en riktig bra känsla. 0:01:20 - Henrietta Ja, det är det faktiskt. Se framåt och använda dem. 0:01:25 - Elsa Vad är det för sniker, så att det blir bara nyfiken. 0:01:28 - Henrietta Jag känner två för att jag måste bestämma vilken jag vill ha, men ett par blåa adidas speciella. 0:01:36 - Elsa Är de just då? 0:01:37 - Henrietta Ja För då får jag också kolla på. De är så fina. Ja, de är så fina. Och sen kökte jag ett par gazelle som var apricosa, med rosa sträck. Oj, det låter också jätte snyggt. Ja, de var lite mer orange i verkligheten Och de är lite bulligare. Jag tror att det kommer bli speciellt. 0:01:57 - Elsa För jag tänker bara behålla dem ena. Som sagt, jag har kollat på dem också. De är riktigt snygga och en riktigt bra vårdskog. För det är väl lite så att mocka ljusblott. Det är en riktigt bra vårdskog. 0:02:08 - Henrietta Ja, både är i mocka, men jag tror att de Vi får se vilken som passar också. 0:02:15 - Elsa Kul. Den här veckan ska vi ju inte prata skor. Nej utan den här veckan har vi tänkt att vi ska, ja, men diskutera och analysera med varandra gällande arkitektens roll. Man kan ju säga att hur vi eller det inflytande och så som arkitektens status var för typ många år sedan Versus idag Har ändå hunnit förändras. Det finns ett skifte i arkitektens roll och status i samhället. Men också idag finns ju den här pågående debatten, som vi har pratat om ganska mycket. Det finns mycket kritik mot det som byggs och att det är fult, arkitekter bara ritar lådor. Det är som att arkitekter bara vill göra fula, enkla saker Och lite då den här dissonansen som uppstår, för Det är kanske inte bara arkitekternas fel, och hur mycket makt har arkitekterna egentligen över vad som byggs, och hur mycket inflytande har man? Det är inte kanske svart, eller vitt. 0:03:36 - Henrietta Nej, men precis Så. det här är en diskussion, som det känns som du och jag har återkommit till i flera år, både när vi pluggade, då man kanske kände en sak inför att bli arkitekt och vad man såg framför sig att man skulle göra. Vi fick ändå veta från våra lärare och från lärare på andra institutioner om arkitektens roll och status inom byggprocessen, problemen mer än, men också fördelarna. Och sen har man nu kanske kommit ut i yrkeslivet och börjar också se lite småttvika strukturer som finns i den lilla smala delen man än så länge har sett, och det är så klart liksom mångfaceterat, och det finns olika anledningar till massa olika saker. Men det är en intressant insikt för många, för att det är lätt att tänka att arkitektens roll är att styra det estetiska för ett hus, och så byggs det hus som man inte tycker är estetiskt tilltalande, och då känner man direkt att det är arkitekten som har brustit i sitt yrkesutövande. Och så är det kanske inte. Det är i alla fall inte hela sanningen. 0:04:47 - Elsa Nej, och det är inte heller som att vi ska sitta här idag och vara såhär. Ingenting är arkitektens fel, för det handlar inte om det, utan det är ju bara att det inte är så svart eller vits, om att man bara kanske vill vara på arkitekten. Nej, men precis, det finns större process bakom. 0:05:04 - Henrietta Ja, sen kan jag tycka att det är intressant att det har uppstått grupper som typ arkitekterprolet, för det är väl framförallt de som kanske har drivit på den här debatten i Sverige de senaste åren, och det är liksom en Facebook-grupp som vars grundinställning är väl att mycket av det som byggs idag är fult och oinspirerande. Sen finns det olika grenar inom det här. Vissa tycker att många tycker att man borde se mer på det klassiska och att allt som har byggt under modernistisk tid är dåligt. Det finns också de som mer tycker att kan vi utforska någonting annat än lådarkitektur, alltså plattat haka och raka väggar med små fyrkantiga fönster, som inte nödvändigtvis tycker att vi bara ser tillbaka enbart. Och sen finns det nog många som är med i arkitekterprolet av nyfikenhet eller vill få inspiration från vad folk delar som byggs i andra länder, eller bara tycker det är kul att diskutera arkitektur. Så det är en grupp som kanske inte enbart har en typ av medlemmar, får man väl säga. 0:06:15 - Elsa Nej, men det tror jag absolut inte Men de går. Jag tänkte säga att jag är med, tror jag. Jag delar väl en del av åsikterna, men absolut inte alla. 0:06:24 - Henrietta Jag är med för att se vad det skrivs. Jag tycker att det är intressant så här, när man jobbar med det och vet vad folk tycker om saker som byggs. Det är intressant att ha. Vad folk inte uppskattar, det blir en diskussion i kommentarsfältet alltid. Sen får man också säga att de har gått hårt åt arktekter. De går hårt åt arktekterutbildningen Och gör sig lustiga på arktekters bekostnad. De har hängt ut enskilda arktekter. Det finns mycket saker de har gjort som kanske inte är så positivt. Där arktekturbranschen har svarat väldigt hårt. Och så har det blivit ett. Så här Vi är mot dem. De tänker att arktekter blir formade att bara gilla betonglådor på skolan. Och så kommer arktekter tillbaka och säger så här Vi kan absolut inte bygga deniset, vi ska bygga fördelen pastis. Och så blir det en oläslig konflikt. Och i grund av botten tror jag att jättemånga arktekter är frustrerade av kvaliteten På det som byggs idag Uppenbalingen. Jättemånga arktekterbror är frustrerade av kvaliteten på det som byggs idag. Lösningen är varken den eller andra. 0:07:27 - Elsa Jag tror inte, att de är så mot varandra som det ibland kan verka. Jag tror, att de kanske inte vill ha samma mål, men de vill i alla fall åt samma riktning, precis. 0:07:37 - Henrietta Och jag tror det vi har varit inne på även när vi pratade om klassiska arktekter Det fanns ett annat sätt att bygga förr i tid än en annan hantverksskicklighet och en annan kostnad för arbete Som gjorde att man kunde bygga saker med bättre rådmaterial som höll längre över tid. Det är en ekonomisk fråga idag, och då blir svaret på frågan vem har makten? 0:08:03 - Elsa och jag den som har pengar, det ARCHETEKT Ja, men om vi ska gå tillbaka lite i tiden, om vi bara kollar lite historiskt på arkitektens- roll. 0:08:20 - Henrietta Det var ju det vi fick lära oss, när vi började en arkitektutbildning. Ordet arkitekt, vad betyder det? Det går tillbaka till de gamla grekerna. Det var där arkitekttuber och arkitektyrket formulerades. Det är det utgolforn i Arcos, som betyder mestare, och tekton, som kan vara snickare eller byggare, och tektoni oj ord som fortfarande finns idag, som handlar om typ Strukturer, kan man säga liksom och liksom bärande. Men det var ju någon sorts överbyggmästare. Det var väldigt kopplat till utförandet, alltså hur man byggde. 0:09:11 - Elsa Ja, och både då, alltså konstruktion och det estetiska, det var ju inte uppdelat på något sätt, utan man var ansågs vara en person som var duktig på båda delar. Exakt. 0:09:22 - Henrietta I Sverige har inte arktektycket funnits lika länge som det gjort i liksom Grekland eller Rom, utan man säger, att det liksom kom till i Sverige först på 1600-talet. Innan det kan man väl då tänka sig, att det var mer kanske självbyggande och liksom, ja, mindre styrning i bygandet. Mm skulle jag gissa. Men De arkitekter som kom till Sverige kom då inte, det var liksom inte en inhemsk yrkesgrupp, utan det kom utifrån, medan i landet fanns det då fortifikationsingenjörer, och fortifikation är ju oftast byggnader kopplade till det militära. De jobbade mycket liksom med Som fort, liksom Alltså statliga byggnader, det kunde vara slott och borgar och liksom den typen av grejer, men i grunden var de då Eller ansågs de vara ingenjörer. Ja, man kan väl säga då att de arkitekter som kom till Sverige, de hade liksom inte då kanske en riktigt solidande roll i byggprocessen, utan makten kring bygget var ändå mellan bygghärren, alltså den som äger projektet, den som betalar för projektet, och hantverkarna, alltså de som Som genomförde det, vilket egentligen är ganska likt hur det är idag också. 0:10:44 - Elsa Ja, och det var väl också. Alltså, arkitektyrket var väl ganska, eller då Det motsvar en varvig, ganska tekniskt. Alltså det var, det handlade ju mycket om ingenjörskonsten i byggnaderna, precis, för det var inte för en typ så här, det var inte för en 1911, som Dicks tagen beslutade, att man skulle förändra arkitektutbilden till att bli mer konstnärlig. Och det är ju ganska så sent egentligen, om man tittar på vad vi är idag. Alltså, det är ju typ hundra år sedan. Det var då man bestämde, att den skulle bli lite mindre tekniskt indriktad och lite mer konstnärligt indriktad, och det innebar ju också lite nytt synsätt på arkitekten och på arkitektyrket. 0:11:32 - Henrietta Ja, men precis, och det är väl det också att så här Idag har vi konstruktörer som är liksom utbildade ingenjörer, som räknar på hållfasthet och ser till, att byggnaden kan stå och fungera som den ska. Men det är ju liksom ett yrke som kom till ganska sent, och det var ju då man liksom började separera det konstnärliga från det konstruktiva. I och Sverige, som också är ett väldigt liksom ingenjörs, det är ett väldigt tekniskt framstående land som har haft jättemycket duktiga ingenjörer. Det är liksom en produkt vi har sålt jättelänge. Där blev väl det där skiftet ännu tydligare, i att när man då började ta och ha konstruktörer som var renodlad ingenjörer och tog ansvar för den biten, så blev arkitektens roll liksom mindre framträdande. 0:12:20 - Elsa Ja, det blev mer och mer en estetisk, eller alltså ett estetiskt yrke, även om, det är klart, inte bara det, nej Precis. 0:12:30 - Henrietta Och sen kan man säga, att liksom i Sverige var byggandet ganska småskaligt fram till William-programmet, alltså under 60-talet, när man började bygga mycket större, det uppstod Storre entreprenörer. 0:12:43 - Elsa Men också, att staten las sig i mer. Alltså fram till dess, så hade ju i det här småskaliga byggande, så hade man ju som arkitekt också mer Att säga till, mer inflytande i byggnader, för det var mindre projekt. Så är det ju lite mer idag också. Alltså, desto mindre byggnader, desto mer har du nästan att säga till om på ett sätt. Men i och med Vad heter det Miljonprogrammet? så la ju sig också Alltså, det blev ju andra värden som blev viktiga. Det blev ju viktigt, att alla skulle ha ett ljus hem, alla skulle ha. 0:13:17 - Henrietta Ja, men det var väl ju. Ja, men mycket av de där grejerna, kök, toalett, ljus. 0:13:24 - Elsa Precis, man skulle liksom bygga för alla. Alltså det blev andra värden som man skulle utgå ifrån, och precis, det skulle också vara billigt, det skulle byggas mycket, det skulle vara massproduktion. Alltså i det försvann ju såklart mycket av arkitektens frihet i att utforma. 0:13:46 - Henrietta Ja, man byggde ju nästan allt på forskning också. Man hade ju såhär hemmets forskningsinstitut, tror jag, där man liksom lät en kvinna gå runt, och så kollade man liksom Okej, vad gör hon i köket? Ja, hon flyttar kastronen därifrån till dit, det är den kortaste vägen. Bla, bla, bla. Så det var ett otroligt tekniskt byggande, ända ner till användningen genomför det liksom labbmiljö, och det är ju en av de grejerna som egentligen arktistikten tänker på Planlösning, att utforma hemmet på ett effektivt och smart sätt. Och det här var inte så att ingenjörerna och staten kommer att köra över arkitekterna, för det här var liksom dåtidens ideal. Så det var många arkitekter som också liksom pushade för det här och tyckte det här var någonting spännande och positivt, att såhär nu ska vi rationalisera byggandet, massproduktion och liksom bostaden ska vara en maskin. Alltså det var liksom De där idéerna var ju Välkomnade av många arkitekter. Men det det kanske förlängningen ledde till är ju lite den byggindustri vi ser idag, men liksom hög status hos ingenjörer för att deras kunskap värdesätts, för att den är mätbar på något sätt. Och vi fick väldigt stora entreprenörer, framför allt betongentreprenörer, för att det fanns många företag aktiva under miljonprogrammet, men långsamt åtstånd upp av varandra och blev liksom bland annat Skanska, ncc, stor entreprenörer som har en väldigt stor procentandel av marknaden. Och det har ju gjort att liksom huvudbygger idag har påverkats. Om de skapar en viss modul i betong, då blir det lite så att ja, alla måste typ använda den, för det kommer vara det billigaste där, för den produceras ju nog så skala. Och jag läste någonstans Det var en österikisk arkitekt Som pratade om att han tyckte var en stor skillnad Mellan när han hade jobbat i central Europa och nu i Sverige, att han sett, europa är oftast Bygghären gör en beställning, och då är arkitekten hans ledsagare. Det är den närmsta person som den vet, försvar den, sin resen. Men i Sverige är det snarare så, att entreprenören blir liksom bygghärens närmsta man. Det ger helt olika lösningar. I centrala Europa tänker man, att arkitekten kommer försvara kvaliteterna, när byggaren bara försöker trycka ner kostnaderna och försämra kvaliteten. Men som man i Sverige tänker, att byggaren kommer se till att det har blivit billigt projekt, men arkitekten kommer bara försöka trycka upp kostnaderna. 0:16:36 - Elsa För, så tycker jag, känslan. Det känns som att arkitekten idag ses som nåt nödvändigt ont, som bara kostar pengar och som bara vill få in en massa onödigt dyra saker. Det är lite den känslan jag tycker man kan få ibland som arkitekt. Man vill bara lägga till saker, bara dyra och dyra det. Jag kan också känna åt andra hållet, att när man ritar, så är det nästan som att man börjar någonstans, som man tycker är visionen man har, och så sakta men säkert skalar man av och tar sig ner åt till något annat. 0:17:13 - Henrietta Alltså, det är så i alla processer och alltid. 0:17:17 - Elsa Men om man ska generalisera, så tycker jag att det är där man hamnar lite grann i dag i Sverige, för vad det ju ofta den som skulle bygga projektet var också den som skulle äga projektet man ville ha under en lång tid. Det fanns andra kvaliteter som var viktiga och typ att det höll, att det liksom. Alltså när man byggde mer för sig själv som bygghär är det på något sätt Idag är ju ur ett. Oftast är det att man bygger och vill bara sälja av, alltså man vill bara känna pengar, vilket gör att det blir det väldigt svårt att motivera beslut som är dyra nu, men så kommer att hålla länge, för det bryr sig inte bygghären om, när den bara vill göra det som är billigt nu. Sedan, om det går sönder de fem år, eller kanske jag det säger, tio år, då Det bryr man sig inte riktigt om, för det är inte det som gynnar kassan just nu. 0:18:15 - Henrietta Nej, det är ju typ en av de stora skillnaderna, och det är ju kanske inte enbart byggindustris. Det är väl hur hela samhället funkar idag. Det finns en viss typ av entreprenörskap och snabb utveckling som man tycker pressar nya priser, effektiviserar saker. Så vi har ju, som du säger, mycket fastighetsutvecklare, men som absolut inte är förvaltare. 0:18:38 - Elsa Och där blir det ett problem. 0:18:39 - Henrietta Precis, för huset behöver bara hålla så lång tid som garantitiden från entreprenörerna är. Och det är lite olika. Folk har byggnats delar, men om det liksom sen är byggt med dåliga material som inte håller över tid, då är man såhär. Ja, det kommer att vara förvaltarens problem, och det där är ju liksom så otroligt oholbart på ett sätt liksom. Men det är också det som skapar då otrivsamma miljöer, för nästan alla ser ju en byggnad utifrån, men det satsas ju inte där. 0:19:13 - Elsa Alltså, det ser ofta billigt ut, och det är för att det ofta är billigt. Det är det som är tråkiga. Nu väljer man att satsa mer på andra typer. Jag skulle ofta säga för att alla vill prata om andra typer av material. så är de dyrare, men de ser också dyrare ut, och det ser inte ut som att typ byggnaden ska blås omkull om man blåser på den lite grann. 0:19:35 - Henrietta Nej, verkligen, det är väl det som jag tänker. Ändå. Ja, många har stäckt sig jobb väldigt svårt för att du är lite bakbunden. Det är liksom såhär, ja, det bästa du kan med de här medlerna. Vi är inte beredda att rucka på det. Precis, det är lite som det här huset som blev kallat, typ såhär, sveriges fulaste hus, som ligger i Malmö, som är täckt med kortén, vet du vilket? jag menar Är det vandkunsten som har gjort det? 0:20:02 - Elsa Jag vet inte vem som har gjort det, men jag vet att det är ganska såhär stort. 0:20:05 - Henrietta Ja, det är ett erkänt dans där stäckontor som har gjort det. Och kollar man de initiala bilderna, så är man såhär. Det kan ändå bli fint. Det skulle absolut bli förkantigt i kortén. Gillar man inte det som ett älskarhuset? Men det skulle vara minimalistiskt. Och sen tillkommer vad saker. Man ser hur de drar ner på kostnaderna. Räckerna går från att vara i glas och inte synas till att bli fula, vita metallräcken, standardräcken. Det funkar kanske på ett miljonprogramshus, där en del av estetiken är enkelt Eller billigt, men det här huset är så enkelt och avskalat att lägga tillfula detaljer, då faller allt. 0:20:59 - Elsa Det är väl inget lyckatsprojekt. 0:21:02 - Henrietta Nej, det är verkligen inte det. Där är det inte att Vig här är en Jag tar ett okänt arkäntkontor eller några som jag kan styra. Det här är ett stort arkäntkontor, som i Danmark verkligen har lyckats göra bostäder som är ändå ganska ekonomiska, men uppskattade arkitektoniskt, i bra material. Men jag tror, att det är den svenska Vigindustrin. fick de alldeles för lite att säga till dem. De har ju själva sagt, att det inte är ett projekt som helt vinställas i bakom längre och har sitt namn på. 0:21:37 - Elsa Det är ju intressant ändå, för det känns som en återkommande grej. När man pratar om arkitektur och arkitektur som lyckas, så är det ju ändå Danmark Och kanske framför allt Japan Hand. Alltså åka dit och kolla på nybyggd arkitektur är ju väldigt kul, för det är en väldigt blandning och det är rolig. Alltså roliga byggnader, utan att det är knäppa byggnader, det är bara så här kul byggnader, att kolla på. 0:22:12 - Henrietta Ja, det känns som att de kan ligga i framkant i många fall när det kommer till hållbarhet och återbruk. Det finns, tänker jag då också från bygg här en entreprenörens sida, en lust att lyssna på nya material, som arkitekten föreslår. Ja, men vi testar det, den här skalan funkar, och testar det på. Det kanske inte är, att man bygger nya téns med bara en massa återbrukade material, men man är så här. Det här bostadshuset eller de här kedjehusen, det kan vi testa liksom. 0:22:51 - Elsa Och där undrar jag, för typ alltså arkitektskolan i Danmark, den går ju under konstfaktar, medans arkitektutbildningen då i Sverige går ju under de olika tekniska högskolorna. Och jag undrar, om jag menar inte just vilken fakulteter till, och att det skulle vara problemet till sig, men jag menar bara, hur det speglar sig i hur man ser på yrket. För jag undrar om valet av att ha arkitektskolan under då konstfakt, och jag vet också, att Köpenhams för allt arkitektskolan är otroligt konstnärlig i sin utbildning. Det står skillnaden då på den och den svenska, och jag undrar, om det skapar också Stödre möjlighet till större visioner. Som att man i Sverige hålls tillbaka lite grann, för att man inte tillåts leva ut till konstnärliga skel, verkar inte på utbildningen, men inte heller sen i yrkeslivet. Jag vet inte, om det finns något, om det kan vara bidragande. 0:23:56 - Henrietta Jag tror inte det, för jag tror mycket mer handlar om den svenska inställningen till arktiektur vs ingenjörskap och den danska inställningen, att Danmark inte är ett ingenjörslande samma utsträckning, så man har inte samma ambition att vara så ingenjörsiriktade heller, när man då bygger, Man sätter inte. ingenjörsstatus har inte blivit högre än arkitektens. 0:24:23 - Elsa Utan att dom är likvärdiga. 0:24:24 - Henrietta Jag tror att i ett land som Sverige, att det snarare hade arkitektutbilden har varit konstnärlig tidigare i Sverige. nu tillhör den tekniska högskolan, men jag tror, att om man hade flyttat arkitektutbilden i en rent konstnärlig skola, jag tror inte det hade högtsstatusen, snarare tvärtom tror jag. 0:24:43 - Elsa Man har sett som ännu mer bara flumming, som gör omöjliga saker, som inte går att bygga, också om vi dyrar. 0:24:49 - Henrietta Ja precis, jag tror inte. Vårt problem är att vi är för icke-visionära, för jag tycker ändå att de projekt man ser på skolan är visionära, även om olika skolor och olika tekniska av dem Skolor som finns i Sverige och olika lärare är olika grundade i verkligheten Och kräver det av sina studenter i olika högmån. Så tycker jag att man har sett otroliga projekt på arkitektutbildningen, utan att det som trycker ner projektet ner är andra saker. 0:25:15 - Elsa Nej, jag menar inte, klänka ner. Jag tycker att arkitektutbildningen i Sverige är jättebra, men också så här. Jag menar mer bara, hur man kanske också snarare ser på yrket som även som hela landet, så inte bara vad man får lära sig utan. Men jag tror, jag håller med mer om din teorin, den låter in vidare, men det kanske Just det. 0:25:36 - Henrietta Jag tänker också, att länder som Tyskland till exempel där är också en del av den tekniska utbildningen, där har arkitekten högre status, där är det mer, att man då följer projektet tisdiskt och klart. Man lämnar inte ifrån sig ritningar, som sedan en entreprenör tar över och bygger efter, utan man lämnar ritningar. Men man har ett ansvar tills huset är byggd, vilket gör att. 0:26:04 - Elsa Men så tror jag att det är typ spannen. Alltså det har vi också, att du är typ personligt ansvarig, Ja och så är det ju. 0:26:11 - Henrietta Jag tror, att i Spanien och i USA där är det personligt ansvar för byggnad så länge du lever Just det Du har signat of, precis som i Sverige jag var nog också en signatör på sådana ritningar Men där du har signat of, är det att jag tar ansvar för att det här ska funka som det är tänkt. Det är ett mycket större ansvar, men med ansvar kommer då en ökad makt och status. 0:26:36 - Elsa Jag tänkte, att det får vara hoppas i alla fall. Jag har inte velat signa of på att något gör. 0:26:39 - Henrietta inte själv Vet exakt allting om Nej, och det är det som, för jag tänker, i Spanien, i många inskitekter också har jag utbildade konstruktörer. Alltså det är en mycket mer. Du blir typ lite. Jag vet inte, om du blir en byggingenjör. Jag vet inte om du blir en civilingenjör, men du blir åtminstone en byggingenjör. Så de är mer tekniska än svenskar, skulle man kunna säga. Då behöver de också ta mer ansvar för det mer konstruktiva och principerna för konstruktionen. Så det är ju en stor skillnad, tänker jag. Jag tror inte, att det är nödvändigt att sätta konstnärliga, först blir det ju också. 0:27:16 - Elsa Kan inte det då vara, att det blir som att Sverige blir nån mellanmjölk? Förstår jag, att det är så här? Man är konstnärlig, fast man inte är jättekonstnärlig, men man är ingenjör, fast man inte är utbildad, så man hamnar om någonstans där emellan. Man blir verkligen, för det är som du säger i Tyskland då, där man är väldigt tekniskt land också, architekterna är också mer teknisk, man får mer status i att man kanske kunde mer, även om det inte måste vara så Ja, och jag tror att det är väl det, att man är mer på bygget, och det var görs teckterna också i högre utsträckning innan miljömprogrammet. 0:27:54 - Henrietta Då lär man sig ju otroligt mycket. Det är så mycket tyst kunskap som överfars, Som om du har mer i den kommer också entreprenörerna eller ingenjörerna. Alltså de kommer att lita mer på dig För att du kommer med den kunskapen Och också att du är på bygget. Alltså om något ska ändras, så kan de prata direkt med dig och vara så här. Vad tycker du för den bästa lösningen? Det får inte kosta mer än så här, men vi har de här alternativen. Då är det ju lättare för någon som hade grundvisionen, har ritat igenom projektet och sen också kan vara så här. Jag tycker att det här är rimliga valet. Jag är med i beslutsprocessen. I Sverige blir det ofta att du ritar någonting och försöker vara hård med ditt koncept Så att konceptet inte ska svika när byggaren tar över, Precis. Men sen sker det saker Räckerna du skulle ha köpt finns inte längre på marknaden. Då är det lätt att bygga den. Bara vi tar dem här. De är jättebilliga Och det blir kanske inte alls i närheten av det som var ritat. 0:28:57 - Elsa Sen beror du också på vilken typ av entreprenadform man har, vad kontraktet säger som arkitekt ska du rita in i minsta detalj, eller ska du säga, att det ska vara den här typen avdör? Alltså det blir väldigt stor skillnad i detaljerna. Vilken typ av entreprenadform mot arkitekten som är upphandlad, det är ju också skillnad. Det finns ju entreprenadformer, där man som arkitekt ritar och säger, att det ska vara en sån här sorts dörr, men du är inte med på detaljeritningen över allting, och det är också då annorlunda mot. Alltså resultatet kan ju diffa lite då. 0:29:42 - Henrietta Ja, och just det där tänker jag, att inte få se ett projekt från band till slut. Jag såg bara det, att en av dom nominerade teoretisk här specialinpris Dom var ju dom som hade gjort den initiala idén. De har ritat projektet, de har ritat bygglovet och det som kallas förfrågan i sundelag Det är man använder för att köpa upp alla konsulter Men det stod att ett annat kontor hade gjort projekteringen. Alltså, dom har ritat de ritningar som sen faktiskt byggs utifrån, och det där kan jag tänka mig, att Alltså nu verkar det här projektet blivit lyckat, med tanke på att man nominerar till Kastprix, alinpriset, som är det mest där, och fylda arkitektpriset i Sverige. Men jag kan tänka mig, att det där måste se märkligt ut för många utländska arkitektkontor, att du kan vara arkitektern bakom någonting men inte ens ha fått rita klart det. 0:30:38 - Elsa Det tycker jag är konstigt. 0:30:42 - Henrietta Det där bygger mycket på offentlig upphandling, där, om man har ritat förfrågan i sundelaget, inte får delta i anbudsprocessen, för att du skulle kunna ha en fördel i att du lägger anbud på något själv och har ritat, vilket jag förstår är ett konkurrensperspektiv. Men tänk hur mycket tid och pengar man hade sparat på att inte en ny arkitekt behöver sätta sig in i projektet. 0:31:14 - Elsa Alltså får man vara med från början till slutser, som du sa. Då är man in i projektet, man kan detalja in av projektet, man får en helt annan övergripande kunskap över projektet. Och med kunskap så kommer ju också makt och förtroende. Är man bara in och dutta hela tiden? så klart, ingen, eller vadå? så klart, man får ju inte samma kunskapsbank, man får inte samma makt och förtroende. Det blir väldigt konstigt i också vem är den ansvariga arkitekten för det här projektet? Man? kan vara ansvarig bara för en kort del, men i det då har man gjort ett avtryck. men vem blir den som inte ansvarig, om något går sönder? Vem projektet är det? 0:32:04 - Henrietta Ja, ja, vem ska sätta sitt namn på det? Det känns ju inte som att man hade låtit en konstnär först göra skissen. I blir, men själva oljemålningen lämnar jag över till dig, calle Carlson, du hade billigare oljefärg, så du får måla klart min tavla. Min ögon finns på en enkel lösning som skulle ge arkitektes större makt och status, och det är ju att de äger projekten själva, framför allt, att det är de som går in med kapital och är bygghärre eller är fastighetsutvecklare. Och det är ju inte heller lätt. Det är ju ännu svårare Det är nog svårt att starta ett arkitektkontor, att också gå in med kapital och kunna köpa tomträtter eller fastigheter, göra om. Såklart ett ännu högre tröskel. Men det är ändå man i tacks, det är där makten ligger. 0:33:14 - Elsa Ja, nämen, så är det absolut. Men jag tänker Eller såhär jag håller med, och jag tror verkligen, att det är ett sätt framåt för arkitekter, att på något sätt Alltså också så här kanske lite ta tillbaka makten. Men jag tror, det kan ju inte vara enda, för vi behöver liksom jobba på andra sätt samtidigt, som du säger, för det är inte liksom bara att skaffa sig kapital heller, hur som helst. Men om du tänker framtiden mer än det, har du liksom en annan tanke, som du tror såhär, det här tror jag, vi behöver göra. 0:33:54 - Henrietta Jag tror, att det också, om man kollar typ i Danmark, som jag förstått det, så görs tekten mycket med projektledare, och projektledarrollen är ju väldigt stor i damen. Många projektledare kommer kanske från en utbildning inom projektledning, management, alltså någon typ av ekonomisk eller företagsekonomisk bakgrund, eller många gånger från byggsidan, och har jobbat hos en entreprenör eller utvecklare, fastighetsutvecklare liksom, kanske ingenjör också. Det finns lite sprida skurar, det finns också arktekter som satt om till projektledare, men jag skulle inte säga, att det alltid har hyllats i branschen, för då lite lämnar man det kreativa yrket bakom sig, och jag tänker, problemet är väl fortfarande på något sätt, att man lämnar arktektycket och blir projektledare. 0:34:41 - Elsa Det är inte att man är projektledare som arkitekt, för det är väl det som känns som att det är det som behöver hända På något sätt, att arkitekter ännu oftare är de som På något sätt är, de som har den första anlitar entreprenören Och sen i sin tur har han de under entreprenörer konstruktion, ventilation Att man vänder på den pyramiden på något sätt, att inte arkitekter än bara är ett av alla ben, utan att det är det som binder samman alla andra under entreprenörer som krävs sitt projekt. Alltså, det är inte så att vi behöver ju alla inlanda det, men för att få någon form av övergripande Jag använder ju makt hela tiden. Det låter som att man är så här Maktfull kompis. Det är inte det, någon form av makt i projekten, att kunna utveckla dem till det man vill, så att man inte hamnar i situationen att man fick vara med på en liten etapp av ett projekt Inte riktigt, vi fick göra exakt vad man ville och sen ska ändå nån ta över och göra sin version, att det blir en övergripande helhet. För jag tror det är det som blir problemet också. Man behöver ha nån, och det är väl det som är arkitektens roll också. Det kan vara ett paraply som har hand om det övergripande resultatet. 0:36:09 - Henrietta Precis, och som kan lite om väldigt mycket Ja, men inte är en expert på något utan den övergripande designen. Jag tror ändå att det skulle vara nyttigt att det är projektledelsen som är arkitektet Även om det är i större projekt den personen då inte har tid att själv rita på projektet, Så tänker ändå, att man då värdesätter den typen av kompetens och lösningar som presenteras av arkitekten Precis som. Men jag vet inte. Jag läste någon artikel i om det var arkitektur eller kritik eller arkitekten, Alltså någon av branschtidningarna Som sagt, det var en person som kritiserade arkitekter eller arkitektkontor som går över och blir då beställaren, den som kommer in med kapitalet och utvecklar fastigheten. För det var som att då har man gått över till the bad side, för att i den rollen så kommer man ju vilja skapa ekonomisk vinning, vilket gör att man kommer ju på något sätt gå ifrån de värden, som en arkitekt som inte är i projektet kan stå för. Om jag bara är anställd i projekt, kan jag vara så här jag tycker, att det här ska byggas i marmor. Det hade varit det bästa, det snyggaste. Det står jag för. Det kommer inte byggas i marmor, för ingen har råd att göra det. Men jag kan tycka det och jag kan stå för det, för makten ligger inte hos mig. Men när makten sedan plötsligt ligger hos mig, det är mina pengar som investerar det, då måste jag göra avvägen. Det är klart. Jag vet, att det var i marmor, men nu kommer det bli granit och putts liksom. Det är mer ekonomiskt försvarbart. Jag tror ju ändå, det kanske är nöjd, att en arkitekt som tar den rollen ändå inte tappar värden av kvalitet och hållbarhet helt. 0:38:01 - Elsa Det finns säkert några. Det finns ju ställen man kommer vara tvungen att kompromisse på. Absolut. Det är inte som att någon arkitekt tror jag hade gått 100% ideologiskt, bara när det är en del av sin egen pengar. Men jag tror, som du säger, att det kanske inte. Jag vill tro att mer ideologik är kvar. I alla fall, det är inte som att man tappar som du säger, tappar helt, utan såklart det kommer gå ner en del av grejerna, men inte allt. 0:38:28 - Henrietta Jag hoppas det Nu att man försöker hitta den bästa lösningen, Vilket gör mig att det jämn målet kan inte vara att vi går tillbaka och bygger som vi gjorde på 1700-talet. Det finns inte de möjligheterna idag, för det kostar för mycket. Men jag tycker det känns ju också, som det finns en tråkig inställning inom branschen också i, att så här agor över till beställarsidan, då är det dåligt, för då tycker du, ekonomisk vinning plötsligt är viktigt, eller går över till projektledarsidan, har du också lite solt dig. Det tänker jag, helt fel tänk, för det tror jag, vi kommer aldrig få Sverige att bli Danmark, vi kommer aldrig få Sverige att bli Tyskland. 0:39:08 - Elsa Fast, det är väl också så här åt andra hållet, om man går över till The Bad Side. Det handlar väl, att man gör det och visar, att det går att göra bra grejer. Alltså, det är väl mer det man vill bevisa. Man kan investera, men också göra bra val, smarta val. Det är inte så heller som att det arkitektyg vill är att bara göra massa dyra krimskrams och utsmyckningar eller typ stukkatur. Det är inte så, utan mycket av de grejerna man kanske önskar hade lagt pengar på är också så här enkla grejer, som möten mellan material eller materialval eller bara lite högre tak. Alltså, det är inte heller. Det är ganska små medel som kan nå höga resultat. 0:40:01 - Henrietta Precis, jag tror verkligen det. Jag tror att det om man kollar på, till exempel, white, som ändå är en av de största techkontorna i Sverige, de har ändå haft möjlighet, tack vare sin storlek, att satsa på att ha arkitekter som jobbar på många olika roller, typ som projektledare. De kan ha avdelningar som är speciellt på hållbarhet och bli hållbarhetsexperter som kommer in i andra skedarna av projekt, i andra typer av projekt, och är rådgivande. Det tror jag gör väldigt mycket för deras typ av arbete och att det också finns mycket kompetenser inom företaget som gör att de inte behöver svika sina egna värderingar i många av sina projekt. Det, tror jag, är helt rätt sätt att arbeta på. 0:40:50 - Elsa Att vara arkitekt idag är så många olika sidor. Det är svårt att vara arkitekt och ha koll på allt. Att spetsa in sig på vissa ämnen och att jobba tillsammans de andra personer som har andra spetskompetenser tror jag också är ett sätt man mer och mer kanske behöver jobba på. 0:41:11 - Henrietta Det tror jag verkligen. Jag undrar ibland om det hade varit positivt för utbildningen att ha mer ekonomi, eller liksom valbara kurser, fastighetsjudidik. Sen personligen hade jag tyckt att ekonomi kändes mest intressant för att, om du ska starta ett eget företag i företagsekonomi, bara för att få vinning på det företaget om det är ett arkitektkontor. 0:41:40 - Elsa Men jag tycker också, när man kommer ut Ja, jag tycker, att man har kommit ut och jobbat Så är det en av de tydligaste grejerna. Det handlar inte bara ekonomi, utan handlar också så mycket om sälj. Att vara en bra säljare Utan sälja in sina idéer, sälja in sina konsepp på rätt sätt, då kommer ekonomi in. Det kan ju vara till exempel vad blir den ekonomiska vinningen av att välja det här alternativet, som jag tycker är bra, eller varför är mitt alternativ kanske bättre, även om det är lite dyrare? Så att vara en riktigt bra säljare, det tycker jag, är en grej som absolut Vi på utbildningen fick lära oss och presentera projekt, men vi fick inte lära oss att sälja dem. För det är det det handlar om. Det handlar om att lyckas sälja det man vill. 0:42:30 - Henrietta Och vi fick lära oss att presentera dem för andra arkitekter. 0:42:34 - Elsa Precis. 0:42:35 - Henrietta Det är ju en annan sak att sälja in ett projekt för någon som inte. 0:42:39 - Elsa Någon som tycker om samma världen som en själv. 0:42:42 - Henrietta Precis som kanske inte kollar på samma saker. Jag tror att det hade varit supernyttigt. Det är en ganska lång utbildning. Om man tänker, hur vissa av de bredare ingenjörsutbildningarna ändå kan få in ganska mycket olika kompetensområden i sina utbildning, så tänker jag att man som arktistik hade kunnat få in det. Det hade absolut kunnat vara valbart att vill man mer fokusera på och bredda sig i en design kunskap eller det konstnärliga utvecklandet, så kan man välja det. Men att några grundkurser i företagsekonomi eller i juridik kring bygglov Det finns jättemycket fastighetsjuridik i Sverige Att kunna fördjupa sig något av det också hade kunnat vara kompetenser Man valde att tillförskaffas redan på utbildningen, för det är också så svårt Inom vissa ingenjörsutbildningarna kan det ju till godoräknade om du har läst ett visst antal poäng i företagsekonomi till exempel. 0:43:40 - Elsa Det har jag vänner som har gjort. 0:43:41 - Henrietta Jag har vet många ingenjörer som tog liksom dubbel kandidater genom att de kunde plugga ekonomi utanför sin utbildning. Det är väldigt svårt att göra som en kitekt, för du förväntas vara på skolan 9 till 17. Och oftast krävs det mer tid utöver det som du ska lägga för att få ett projekt på en nivå som får bra kritik. Så vi kan liksom inte plugga parallellt en annan utbildning, även om vi skulle vilja, för tiden finns inte. Då hade det kanske kunnat få vävas in i utbildningen. 0:44:20 - Elsa Men sen tänker jag, att man får inte heller glömma, att vi alltså såhär det är dyrt att bygga i Sverige. Måste det vara så dyrt som det är? Jag vet inte, jag har inte tilläckts insatt i exakt det. Det känns som att det finns möjligheter, att det skulle kunna vara lite billigare. Men framför allt, en grej som ändå gör att det också blir ännu dyrare, är att vi också har väldigt höga standarder. Alltså vi har ju alla bostäder och inte bara bostäder. Allt som byggs ska ju vara för alla olika typer av sitter i rullstol, så ska du kunna ta det in överallt. Du ska också kunna köpa alla lägenheter. Det finns inte i nybyggt bostadshus 5 handicaplägenheter, utan det är. Du ska kunna köpa vilken som helst av dem. Du ska också vara anpassad efter att du eventuellt någon gång behöver vara sängliggande och någon ska kunna ta hand om dig. Det är alla bostäder anpassade efter. Det gör ju att det blir väldigt fyrkantigt. Det blir ett fyrkantigt regelverk. När man välskar rita. Det gör att det kanske en del kreativitet. Det både skapar. Kreativitet i, att man måste. Det blir som ett pussel att lösa nästan, när man gör till exempel planlösningar för bostäder. Det kanske är hemma. Kreativitet i, att det finns många speciallösningar som kanske skulle kunna göras, som inte går att göra på grund av att det måste få plats en rullstol vid matbordet och två stolar, men också en soffa och ett matbord och ex-antal bänkar och ex-antal gardrober. Jag tror det är både hemma, men också skapar kreativitet. Men framför allt, så bygger vi för alla, vilket är ganska otroligt. Det är en väldigt ja en fin handling. 0:46:06 - Henrietta Precis, jag tänker på ett sätt är det inte egentligen så, att man vill tumma på den höga standarden i Sverige? Det har ju kommit rätt mycket diskussion om boverket som ska göra nya byggregler, där man är rädd att det man gör avkall på då är att det måste vara dagsjus i sovrum och utsikter, fönster och liknande saker, att det kommer att göra ett sådant sämre bostäder. Man kan ju se hur vissa bor i USA, där du har ett takfönster, men du bor liksom, du kan inte se ut liksom i ditt rum. Det skapar ju ett otrydsamma miljöer Samtidigt som det du säger, just den här handikapsanpassningen vi har. Det är ju jättebra, att man kan bo kvar hemma, och vi byggt upp liksom ett världfärdig system som bygger på det också med hemtjänst. Men jag håller med dig att vissa typ studentlägenheter som är jättesmåa, och så har du liksom ett fem kvadratmeter stort handikapspadrum, alltså det blir ju väldigt märkligt och det är väldigt mycket yta som går åt till det som så många studenter, eftersom ariteterna inte är rullståsbuna. De kvadratmeten hade kunnat användas till något annat Du inte behöver ha en säng som heter Loft. Där kan jag tycka, att det är ibland lite tråkigt, att bygglovsprocessen är så fyrkant, det Det liksom inte finns den här diskussionen att hitta den bästa lösningen tillsammans med kommunen då och bygglovshandläggarna, utan att det är liksom det här regelverket, det måste ni jobba innanför. Vi kan aldrig tumma på det. Någon syn liksom. Jag tycker fortfarande att möjligheten av alla bostäder ska gå och bo i, även om du bryter ett ben eller får en stroke. Men det skulle kunna finnas en specialfall där man säger så att i den här miljön bygger vi på det här sättet för att det passar bättre. 0:48:05 - Elsa Ja, och det är också en av de grejerna som bidrar till de höga byggpriserna, precis. Som bidrar till flera grejer i sig. 0:48:14 - Henrietta Ja, men det där är svårt, för samtidigt som när Polden lyssnade på att tipsa dem för några avsnitt sedan om att USA har byggt oss några inte gått ner, men som har gjort det i Sverige, för att vi jobbar mycket mer modulan passat. Det är ju någonting positivt på ett ekonomiskt plan, men det är ju också negativt. Det är en stor anledning till varför arktisbordet tycker att allt som byggs nytt är fullt, för att det är samma moduler som du måste jobba med. 0:48:38 - Elsa Ja, och jag har insett att när jag är typ så jag bara gud, det här projektet är verkligen snyggt, där de verkligen lyckat. Så dölja skarvarna i modulerna, det är typ så här, det är nivån liksom. Det är krav på ett riktigt rikkat projekt, när man inte ser skarvarna i modulerna Och det är lite tråkigt. 0:48:55 - Henrietta Ja, det är ju synd, att det är liksom där vi har hamnat när det kommer till fler bostadshös. Ja, Och där är det ju. Ja, där är ju frågan jättesvårare liksom. Ja, hur bygger vi billigt, så att folk har råd att flytta in i nybyggnationer, samtidigt som vi inte vill, att det bara ska vara ett fåtal moduler som finns? Nej, det är det som. Jag tror att det går att hitta lösningar på det där. Alltså, i marknadsekonomiet hittar man jämt lösningar på att få saker billigare, effektivare, tror också hållbarare, kanske hållbart långsiktigt. Men det krävs ju kanske att det finns bygghärrar som är mer innovativa, precis, och varför de inte skulle kunna vara arkitekter beats me. Jag tror att vi har ett så bra innovationstänk Säkert som man måste ha med sig någon som kan det ekonomiska, någon som kommer i kapitalet. Men fler arkitekter, tror jag, skulle kunna tänka outside the box i vilken typ av företag de vill driva i framtiden och vad deras roll som arkitekt innebär. Det kanske är att vara fastighetsförvaltare också, liksom. 0:50:00 - Elsa Det jag tänkte säga, det tror jag är enstuggare i Alltså i framtiden, vad de framtida arkitekterna kommer göra av vårt yrke, men vad vi kommer göra av vårt yrke Hur man vill. Alltså ju det ändå, det kommer inte bli en förändring om vi inte vill se en förändring eller göra en förändring. Det måste komma någonstans ifrån. 0:50:22 - Henrietta Ja, men det kommer också. Alltså, ai-utvecklingen går jättesnabbt. Det kommer inte att ta lika lång tid att rita, att göra ritningar, att producera ritningar. Det där kommer du att kunna ta hjälp av AI. Och då är frågan vad ska man lägga sin tid på? 0:50:36 - Elsa Absolut design och utformning. 0:50:38 - Henrietta Men då finns det kanske möjlighet att lägga tiden på någonting annat i byggrollen, och där tror jag, man måste vara öppen för att se, där steg rollen som någonting annat än vad den är idag. 0:50:58 - Elsa Okej, om vi ska avsluta den här veckans avsnitt med det sedvånliga tipset Vad har du att tipsa av den här veckan? 0:51:08 - Henrietta Jo, det var ju så att en fantastiskt inspirerande kvinna, iris Apfel, gick bort förra veckan, så jag kollade på dokumentären om henne, som gjordes 2014. Nu är veckan, och den tänkte jag tipsa av den här veckan. Den var jätteinspirerande. Hon är verkligen en häftig person, ja, verkligen, och jag vet att vem hon är från den figureerat till modemagasin, sen jag började läsa modemagasin Men kanske inte riktigt haft koll på så mycket mera männe. Jag tror jag har läst att hon är interior designer, men här fick man ändå veta mer om hennes liv, företaget hon och hennes man byggde upp Vad hennes unika stil kommer ifrån. Hon har ju liksom rejast runt hela världen och handlat på bassarer, allt möjligt, och hon är väldigt rolig Och hennes kändiskap kom ju typ efter att hon hade fyllt 90. Vilket också är ganska spännande, gud jag verkligen? 0:52:18 - Elsa Jag har nog inte. Ja, jag har ju alltid. bara, nu är inte vi så gamla heller, så vi kanske inte har kunnat veta, vem hon är i så många år, Men man har ju verkligen alltid sett hennes som så Den äldre kvinnan med otrolig stil, ja nämen verkligen, och jag har nog tänkt att hon skulle varit så känd som hon varit de senaste tio åren Alltid, men det var liksom. 0:52:40 - Henrietta Hon var känd inom det trade, alltså bland branschfolk i USA, men blev liksom känd som en modig kohol. Ja, i slut, när hon var såna sena åttioårsåldern, och det är kul att följa den För tio år sedan, då var det en nysfyllda 90. Och hon bara kör på liksom Uppenvallning körde hon på tio år till, och nu när hon gick bort, var det 102, tror jag. 0:53:03 - Elsa Har hon otrolig inspiration i honom? Ja, vad kul, den ska jag kolla på. 0:53:07 - Henrietta Ja, men gör det Alltså jättekul och inspirerande. Vad har du för tiffst den här veckan, alltså? 0:53:14 - Elsa Den här veckan tänkte jag tipsa om en blogg som jag har lösit i Jag vet inte hur många år det är nu, men det är väl i många år. Hon heter Peppe Öman eller Jeanette Öman, men kallas Peppe Öman Och är en finlandsvensk som bor i Eller i med sin familj. Så hennes blogg är väldigt mycket en blandning mellan hennes vardag Hon surfar mycket, rider mycket, hennes familj Det är också mycket. Hon skriver en del politiska texter, en del bara mer reflektierande texter. Hon är också författare, så att hon är väldigt duktig på att skriva. Det är en väldigt bra blandning av text, helt enkelt. Och hon har även ett jättebra nyhetsbrev som jag skulle vilja tipsa om också, där hon Hon är, som sagt, författare. Hon har en väldigt stort politisk intresse. Hon brukar ofta, till exempel, intervjua av SVT när det är antingen något som har hänt politiskt i Kalifornien eller även i USA generellt. Så hon är otroligt duktig på politik generellt, men då amerikansk politik är väl det hon pratar mest om, försom bor i USA och har gjort det i, kanske om det är tio år eller nånting, men hon har i alla fall ett jättebra nyhetsbrev där hon då blandar politiska artiklar, bara såhär grejer som händer just nu, och det kan vara alltifrån hur unga ser på smink eller ångest, eller vad gör AI med våra liv. Hon är väldigt duktig på att hitta en väldigt intressant mix, både då i sitt nyhetsbrev, som blir lite mer fokus på att hon samlar länkar till olika tidningar, och sen då i sin blogg där hon är mer personlig och skriver mer om sitt egna liv. Så händer vi. ett tips om Ja, det är spännande. 0:54:58 - Henrietta Jag har aldrig hört talas om henne, så det är definitivt att kolla in. Men nyhetsbrev är alltså inte hon själv som skriver alla artiklar, utan hon tar med andra. 0:55:07 - Elsa Det är att ha mer att henne samlat ihop Och sen att hon kommenterar dem lite, gör en liten introduktion, alltså så Mer, att hon har kurerat. Då Det här är jag tips om den här veckan, att läsa ungefär Okej, ja, så det är veckans tips från mig, nice. 0:55:24 - Henrietta Då vet vi, vad vi ska ta oss an den kommande veckorna Läsa Peppes blogg och kolla på Irisdokumentären. 0:55:33 - Elsa Precis. 0:55:42 - Henrietta Det här blev ett matigt avsnitt, men vi hoppas att ni tyckte det var roligt och ändå hör lite våra tankar om det yrket vi har valt. 0:55:52 - Elsa Men också ett yrke som påverkar alla, eller såhär Påverkar allas levda miljö och hur vi har det runt omkring oss. Det är ju inte Som vi sa i början, det är. Architekterna har mycket att säga till om, men det är inte allt. Det påverkar, hur Ja vår byggda miljö ser ut runt oss alla, helt enkelt. 0:56:16 - Henrietta Verkligen, och nu har vi inte gått in så mycket på stadsbyggnad och stadsplanering. Det kanske kommer att bli ett helt separat avsnitt, men det är ju en jätteviktig fråga för jättemånga, och hur vi vill liksom leva våra liv i prägla ganska mycket av det vi ser runt omkring oss. Så det är en jätteviktig fråga som borde ha jättehög status. 0:56:40 - Elsa Ja, absolut, men det har varit jättekul att diskutera med dig. 0:56:45 - Henrietta Ja verkligen, Det håller jag med om. Det var kul att få fyrpa sig lite det här i Igen. 0:56:52 - Elsa Ja och hoppas ni känner dig samma. 0:56:54 - Henrietta Ja, verkligen. 0:56:55 - Elsa Ja, men då får vi väl säga tack och hej för oss den här gången Och påminna om vår Instagram. 0:57:05 - Henrietta Nu får jag jättegärna lämna en kommentar där ni är er polka av spelaren Och ge oss en rating. Det vore jättekul. 0:57:14 - Elsa Ja, då blir vi glada. Ja, vi hörs igen om två veckor Det gör vi. Ha det bra. hej, Ha det bra.