0:00:05 - Henrietta Välkomna till Bakom fasaden med mig Henrietta och mig Elsa. Bakom fasaden är din podcast om arkitektur, design och allt däremellan. 0:00:32 - Elsa Okej, Henrietta, då var vi igång igen efter en en veckas uppehåll. Precis Hur är läget med dig då? 0:00:44 - Henrietta Det är bra efter förra veckans sjukdom och diverse landställelskaos. Så är jag tillbaka på vana. Nu har du landat igen. Jag låter fortfarande lite snuvig, men jag har landat och mår bra. 0:01:02 - Elsa Det är väldigt bra med mig. Det är bra när man kan ha en jättedålig referensvecka, så att man är tillbaka på topp igen. 0:01:12 - Henrietta Det känns som att jag har haft det första ke ner en vecka, vilket var fantastiskt, sen en botten vecka, så egentligen är jag bara tillbaka på normal. På normal, det känns bra att vara på normal. Det känns skönt att inte vara på minus. Hur är allt med dig? 0:01:27 - Elsa Det är bra med mig. Jag känner att jag har veckan haft en dålig eller bra vecka. Jag bara ligger där konstant i mitten. Men förutom det ser jag bra, det blir ljusare efterallt. Det är allt i något Det regnar nerifrån idag på vägen hem. Jag vet att jag lovade i förra avsting att jag var så trött på att klaga på värdet, men här är jag igen. 0:02:00 - Henrietta Ditt liv är kvaliteten beroende på värdet. 0:02:03 - Elsa Det var en dag i förra veckan när det var strålande sol i lörras. Jag bara kände, hur livet kom tillbaka. Väckorna blir inte så skogigt, för jag saknar solen. Jag hoppas att den kommer tillbaka snart. 0:02:19 - Henrietta Antingen det, eller att du ska få en riktig pissvecka, som jag hade, så kommer du att tycka att det är lite, även om det är lite grått, det är det. 0:02:25 - Elsa jag ska ha Antingen. det är jättebra vecka eller en jättedålig vecka. Det är så jag ska tänka när jag önskar dig som är det värsta. Tack, det är kanske så det blir. 0:02:47 - Henrietta Den här veckan tänkte vi prata om en stil som lite gjorde upp med klassisismen, som vi pratade om för två avsnitt sedan. Det var kanske ganska många stilar som gjorde upp med klassisismen. Vi har ju ett avsnitt om funkis, som definitivt blev ett stort stilbrott. Men den här veckan tänkte vi prata om ljugend, eller även känd som artnivå. 0:03:13 - Elsa Ja, innan dess ska vi också tipsa om vår Instagram, så ni inte glömmer att gå in på den. Det bidrar med lite mer av en visuell upplevelse av det vi pratar om. Gå in och kolla på Instagram, på bilderna vi lagt upp på bakomfassaden, så du kan ha det först innan du fortsätter vidare i avsnittet. Ja, precis, nu kan man ju börja med, som vi brukar göra, en liten fakta ruta. Ljugend är en arkitekturistil, inredningstil, konststil Som uppkom på slutet av 1800-talet, runt 1890, och varade runt 1920. Det är en stil som har fått sitt namn av en tysk tidning faktiskt, men det har ju då, som Henrietta sa lite tidigare, stilen har fått flera andra namn i andra länder. Så när man pratar om artnivå, till exempel, så är det samma sak som ljugend. Det är så man kallar det i Frankrike. Till exempel kallas stilen i Italien för stilflorall, även om det inte är ett lika vedetaget begrepp som ljugend och artnivå. Det man kan säga också om ljugendstilen är, som Henrietta sa här, det är en reaktion mot lite av den arkitekturen som har varit. Man ville frigöra sig från de klassiska kompositionsprinciperna, de vi har pratat om i klassiskismavsnittet, och i stället bör man göra utsmyckningar med mycket ornamentik som utgick ifrån växlighet, mycket slingande linjer. Man ville helt enkelt börja med något nytt. Det är lite därifrån till exempel det franska namnet artnivå, alltså ny konst, kommer ifrån, och även ljugend, som betyder ungdom på tyska, tror jag, och så att det ska komma upp till män åt nytt, något ungt, något fräscht, och så faktar du ut det. 0:05:21 - Henrietta Det fanns andra stylar parallellt och även senare som försökte bryta upp det gamla. Det är lite som vi varit inne på tidigare. Under 1800-talet sker det stora samhällsförändringar, men stilarna förändras inte i samma takt, utan de stylar som finns under 1800-talet är fortfarande repetitionerna av gamla stylar. Artnivån eller ljugend är kanske den första stylen att komma och bryta upp med det här, och den känner tekniskt mycket av inspiration från just naturen Att det var lampor som föreställde blommor eller fröknoppar. 0:06:04 - Elsa Ja, och vi är ju också i. även om det kanske är lite tidigare än modernismen, så är vi ju i ungefär samma tidsålder. Modernismen var ju också där början 1900-talet. Så det är ju en tid, när man vill, som du säger, bryta upp med på något sätt de tidigare setten, de klassiska setten de regler som har funnits. man vill skapa nytt. Det finns ett väldigt stort driv för det, bara generellt, det blir inte bara, som du säger, ljugend, utan det finns även modernismen. Det är mycket av den typen av strömningar på den här tiden. 0:06:39 - Henrietta Precis, ja. ja, Det är väl också, att det har kommit nya material. En del av ljugendbyggnaderna eller sakerna som skapades i den stilen kunde man nu göra. man kunde jobba med metall på ett annat sätt än man hade gjort tidigare. Man började jobba mer med betong och kunna göra. Det är mycket mer flytande och organiska former Som inte varit möjlig tidigare. Precis, det gick väl i hand om det som stilen innebar. Det är ornamenterat och det har nåt klassiskt över sig, men det känns samtidigt som nåt helt eget På grund av all den här naturinspirationen som finns. Så många fasader på Djurgund byggnader känns ju flytande, så det känns som att de är stöpta snarare än huggna och byggda på ett klassiskt muratvis, som byggnade kanske var tidigare. 0:07:43 - Elsa Ja, men det är faktiskt en väldigt bra beskrivning, som du säger att de är. Man kan se på dem att de är gjorda med ny tekniken, då Det är inte lika rakt, utan mer flytande, som man inte hade haft möjlighet att göra tidigare. 0:07:58 - Henrietta Nej, det är verkligen. Det är väl typ avsäkterna och rakhet, som jag tycker, för vi är Djurgund vackert, men också lite skrämmande. Det är något suggestift i formgivningen, för att saker kanske liknar som ett skog som kriper över dig eller skelettelar. Det känns inte som ingång en lite pansträdgård eller något lite obehagligt. 0:08:25 - Elsa Jag har nog inte tänkt på det, så, men det stämmer. Det jag har tänkt på, och som jag inte har översattat, är att det på något sätt är lite klumpigt. Jag älskar Djurgund, så jag tycker det är en fantastisk fint stid, men det finns någon klumpighet och tyngd. Det är inte så. Vissa delar är en väldigt netta, men jag tror det är det här du pratar om. Det känns som att man nästan blir omfannad av byggnaderna på något sätt, något som hänger. Det är någon av den känslan och en tyngd i det. 0:08:58 - Henrietta Ja, det är inte enbart tyngd, det är ju en sån här omfannad, just för att det är så mycket linjer som Jag vet inte vem, samman Jag tycker det på med någon så här brannagrimm historia. 0:09:12 - Elsa Ja, det är ju så, man läser det om barn. Men om vi ska ta bara lite typiska drag, då Vad man hoppas, att man kan hitta i en, om vi framför allt har pratat Nej, inte bara i fasader, utan även i Djurgund, stilen generellt. 0:09:28 - Henrietta Ja, men precis För tidigjugn var ju mycket konsthantverk och käramik och så. Där var det ju. Kanske det första uppstod då, att man tog inspiration av frukter, fröhus. Man kunde ha lampfötter som såg ut som tallstammar. Men det var även genom det grafiska konsten mycket kvinnogestalter Som uppfyller dåtidens ideal, att de var väldigt finlämma och långsmala. Man hämtade mycket inspiration från Japan också, så att kvinnopartretten var mycket mer lika klassiska Japaniska illustrationer av kvinnor. Och så har det mycket så här. Mönster, också Blommönster. Jag tänker så här klassiska blommönstratetapeter, som var stora för våra far och morföräldrars tid. De har ju någon sorts djurkend ursprung. 0:10:31 - Elsa Absolut, men även blommstermönster i typ Det kunde ju alltid från så år. Det finns jättevackra räcken i trappor, med det hela. Det är som en slingrande buska eller någonting. Alltså, det är väldigt mycket, som du säger, mönstrat, och även då i både print, i fasader med hjälp av kanske löverk, men också i mer faktiskt förremål. Det kunde ju även vara i lampor, i belysning, i många olika typer av föremål. Och där är ju, som du sa, just materialen man hade möjlighet att använda sig av med till exempel järn och koppar. Det skapade ju förutsättningar för att göra de här lite snickliga grejerna. 0:11:21 - Henrietta Ja, det känns ju verkligen som att smidet blir liksom superhett, får man ju verkligen säga. Jag tänker alltså som hotellet hotelltassel i Bryssel tror jag, att det är. Där har man ju typ i sån trappa liksom, där är handledaren i ganska standard, men just det som fyller ut röcket är ju liksom otroligt snickligt. 0:11:43 - Elsa Precis, och även på samma hotell. Så ser man samma i, men det liksom kommer tillbaka på något sätt i fasaden, i fönstrorna, i både. Alltså det är mycket järn, kanske inte järn, men alltså smider på något sätt även i fönstresättningen, ja med fönstdepartier, på ett annat sätt än vad man kanske hade tidigare. 0:12:07 - Henrietta Ja, jag tycker också det, för det som gör det känns lite modernare är att det är lite större fönstdepartier, att de inte är proportionella till de klassiska ordningarna, utan de får vara stora. Och en sak av det är att man jobbade mycket mindre med spegelsymmetri, utan att man fick fasadra harmoniserat på ett annat sätt. 0:12:27 - Elsa Och även mycket rundade burspråk som skapade andra känslor i fasaduttrycket. Det kan vi också se på den här hotelltassel. De har jobbat med alla de här grejerna. Det är stora fönstdepartier, det är ett rundat burspråk, det är en symmetri, på samma sätt som när vi pratade i avsnitt om klassisism. Det är en annan typ av symmetri som byggs upp här Och det är de här fönsterna som har väldigt mycket glas i förhållande till fasad, egentligen, som är ganska modernt på den tiden. 0:13:04 - Henrietta Precis samtidigt som fönsterna som är på sidan. De är ju ganska små. Den kontrasten skapar ju någonting intressant och är mycket mer likt kanske, än vi tänker idag. Men det måste ju varit väldigt nytt då, för tidigare hade fönster varit i samma storlek ungefär Och samma format för harmonien byggde på repetition. Det är alltid som jag tycker, det har varit lite svår placerad i tid, för att det finns så mycket klassiskt över den, samtidigt som det är någonting helt annat. 0:13:46 - Elsa Ja, det är väldigt modernt på många sätt, men det är också väldigt ofta lite typ Och vissa håller också lite galet, alltså att man är såhär, det skulle aldrig byggas idag, eller såhär det finns någon en otrolig lekfullhet. Alltså ett stort exempel på den här tiden och den här epoken är gaudi Alltså, och alla byggnader han har gjort, alltså är det en otrolig lekfullhet i hans byggnader. 0:14:10 - Henrietta Ja, ja, alltså, om man kollar på såhär kassa batjo, kanske man säger det det är dubbel, eller ell, det är ju helt otroligt. Alltså det ser ut som någonting från en historia för barn, för att allt är ju symbolen för någonting. Alltså, allt föreställer någonting i husets fasad. 0:14:34 - Elsa Ja, alltså, det ser verkligen ut som typ där jag vet inte, en fe skulle kunna bo i en saga Eller något annat. alltså det ser ut som en sak och byggnad. Det ser inte ut som någonting man skulle se i verkligheten. och ändå tycker jag, när man ser de här i verkligheten, alltså de är otroliga att uppleva i verkligheten, om man är i Barcelona och går för det. Men det är ändå någonting med dem som såklart de sticker ut, men de passar ändå in på ett väldigt konstigt sätt. 0:15:02 - Henrietta Ja, ja, när det är inte alls lika. Alltså, när man går på gatan i Barcelona och står med kassa batjo, så kommer man ju veta om det, för det är jättemycket turister utanför. Ja, jag vet att när jag missgivar var det där i somras, då var det en liksom för kassa batjo och kassa mila, liksom de två kändaste i stan, och de ligger på samma gata. Men så var det som att vi promenade vidare för att det skulle finnas tappaställor, och då gick vi förbi ett hus som vi liksom bara hajade till lite över och bara, men vänta, det där är också väldigt organiskt liksom. Och då började vi googla, och då var det också en vinnande av Gaudi, men som inte var lika känd, och där är fortfarande liksom, men det borde folk där. Det var liksom ett vanligt bostadshus, så det hade väl inte blivit någon turistmagnet liksom, men då var det liksom. Det stack inte ut egentligen för det som man faktiskt kollade till liksom. 0:15:57 - Elsa Och det är väl. Det tycker jag att det liksom mycket av ljugend lyckas med, och det är att det lyckas vara lekfullt, lite konstigt, lite sagolikt, men utan att det är liksom en rosa borg, alltså du, frankrass, ändå är verkligheten. Det passar ofta in i sin kontext och det man ser ju att det är äldre byggnader som har någon form av historie. Alltså, det passar in när det är. Och det var bara samma sak med typ Lassagrada-Familla, alltså typ Lassagrada-Familla, som då också är ritad av Gaudi för de som inte vet också är i Barcelona. Den är ju helt otrolig på många sätt, alltså utsidan med sin ornamentik, alltså såna här organiska former. Och sen, men ännu mer otrolig tyckte jag, var, när vi för vi var ju med skolan i Barcelona under det här arktiskekt utbildningen och när vi då gick in i byggnaden, så var det som att alltså den var helt otrolig in i. Jag tror inte ens att jag hade kunnat föreställa mig hur vackert det var och hur det inte såg ut som jag förväntade mig överhuvudtaget. Det här är ju verkligen inspiration av naturen. Det är ju som att det är träd som växer upp, vita stammar som tas ju upp, och ja, den är helt otrolig faktiskt. 0:17:15 - Henrietta Och det kan man ju säga, att det här liksom en pelarstruktur, där man liksom får pelarna att se ut som stammar. Det är ju väldigt typiskt ljugend liksom. Precis, sen är det de flesta andra som gör. Det gör det inte på samma nivå kanske, men samma skala, som Gaudi gör i Lassagrada-Familja, men ja inte de flesta andra, men just den där liksom utsmykningen av värande konstruktion känns ju väldigt ljugend och just den här naturinspirationen. Men Gaudi måste ju vara liksom ett geni. Det är ju otroligt att tänka att han har kommit på det här. Det är helt otroligt att tänka det, om man ska vara allihopa. Men där måste jag ändå säga, att jag förstod inte riktigt noviden av Lassagrada-Familjas, liksom storhet, förrän jag såg den i verkligheten. 0:18:11 - Elsa Det går typ inte att greppa framför allt insidan. Alltså, den var. Det är nog en av mina typ största, men riskförrådet som en otrolig nard Min, en av mina största arkitektoniska upplevelser i livet. barnen, jag kom in där, skulle jag säga. 0:18:34 - Henrietta Men om man kollar på till exempel Gaudis-byggnader och hur liksom där exter i ören även fortsätter in till det inte i öra, så är ju det också väldigt typiskt för tankarna som fanns inom ljugend, att liksom det tog inte slut vid arkitekturen, utan inredningsarkitektur, konst, konsthant, verk Hängde alla ihop, och många arkitekter gjorde även inredningar här, och liksom konstnärer började jobba mer åt arkitekturhållet och skultörer var också inblandade. Alltså det blev mycket mer flytande mellan alla olika former av formgivning, om man säger så. 0:19:11 - Elsa Ja, och det fanns ju också en tanke om, att allt här tillsammans skulle skapa en helhet. Alltså det är precis meningen, att det skulle bli en komposition som bildade då en helhet, och det skulle inte se dem som var för sig heller. 0:19:24 - Henrietta Nej, nej, verkligen. Och där är väl också ett intressant exempel på det, liksom hela Arts and Crafts rörelsen och konsthant verk, som blev stort även i andra delar av världen. 0:19:36 - Elsa Vi har ju bara varit inne och snuddat lite på Arts and Crafts rörelsen när vi pratade om maximalistisk inredning och ett hem. Då var vi bara inne och liksom tatskämna lite kort. men Arts and Crafts är ju egentligen, det är ju samma tids påkning i färs om ljugend, det är ju ett av artemt hundratalet, och det är också en rörelse som, likt ljugend, kommer som en motreaktion men kanske mer då än motpol, och en motreaktion mot industrialismen som var på den här tiden Man hade liksom börjat industritillverka mycket mer och skapa grejer i större skala och så vidare. men det Arts and Crafts rörelsen ville vara ju att blicka tillbaka lite granna, och man hade en längtan efter något mer liksom genuint. Man hade en längtan efter ett handtverk, en personlig stil. men också en viktig del i det var ju att det skulle vara liksom handens arbete, skulle synas i föremålen. Och det var det då som blev den här reaktionen mot ett maskintillverkade. Man kunde till och med vara, till och med gärna att det fick vara lämnas lite ofärdigt, så att det blev någon så här rustik känsla, lite det vi kanske idag skulle kalla chabishik. Alltså det här, att man den känslan i alla fall, att det skulle kännas använd, det skulle finnas en genuinitet i föremålen, men samtidigt var det ändå. man får komma ihåg, att det var under samma tid. alltså nu pratar vi slutet, artemt, hundratal. Vi är ändå ganska nära modernismens tid, när man pratar mycket form och funktion. Och det är ju också viktigt för Arts and Crafts rörelsen. Det var precis som i modernismen, att det var liksom viktigt att materialens, att man var ärlig med materialen, att man visar konstruktionen, men då till skillnad för kanske modernismen, och det var ju att man också skulle dekorera, alltså vår estetik och funktion, så form och funktion skulle gå samman och vara ett. 0:21:38 - Henrietta Ja, precis ja, och det var liksom under den här redan, som liksom mötet mellan form och funktion börjar diskuteras, precis vilket sen kommer att bli liksom någon sorts ledmotiv för modernismen. men inte sprunget ur modernismen, det är sprunget ur de tankar som finns under ljugande och artnivå. 0:21:59 - Elsa Ja, och den stora skillnaden blir väl då framför allt mellan Arts and Crafts och modernismen är, att båda utgår ifrån på något sätt form och funktion. Men modernismen har ju ändå ett mål att liksom vara modern. Då använda sig av industriell, alltså av industrialismen, använda sig av de nya moderna teknikerna, gärna massproduktion. Det är liksom där den stora delningen blir mellan de två rörelserna. 0:22:26 - Henrietta Jag vet inte sådana. Vi pratar om Carl och Karin Larsson liksom mycket av hennes väggbonader kändes ju väldigt Arts and Crafts, Exakt, och det var väl också att det skulle vara mycket naturmotiv. Det är ju samtidigt och det är nästan en del av ljugend liksom. Och då finns det samma liksom fascination för flora och fauna och kanske mycket lokal flora och fauna, som jag förstått det. 0:22:50 - Elsa Precis. Men som du sa, precis precis som i ljugend, så är det ju också mycket både då man hämtar inspiration för naturen, men naturen liksom dekorationen. Det är också viktigt att vara kanske ärlig med materialet. Som jag sa, man visar trätts och ådring, det är mycket handgjorda detaljer, men också geometriska mönster, man använder mycket kvarater, rektanglar, och det tycker jag kanske just det här med mönsterna är väldigt tydlig. Det jag främst tänker på nästan, och en av dem som var mest ongivande under den här perioden, var William Morris Mm. Jag tänker att jag sa i avsnittet om maximalism, att om folk har mönster hemma, så har de, är det svensk tänd man har. Då skulle jag kanske vilja lägga till att har man inte det, så kan man ju då ha en mönstrad tapet från William Morris, för de känns som att de har varit väldigt populär de senaste åren. Han är ju fortfarande, det är ju det som är så kul, han är fortfarande, och han och hans form eller hans mönster, och framför allt då tapeten, han formgår vi även, liksom inredning, men framför allt tapeterna är ju sådant som folk tapeterar med nu, vilket är väldigt kul. 0:24:01 - Henrietta Ja, ja, de är ju verkligen mönster man känner igen, och de känns ju väldigt brittiska. Jag tänker på den här butiken i London, liberty of London. Har det varit där? 0:24:15 - Elsa Ja, jag vet vilken det är. 0:24:16 - Henrietta Det är ju verkligen sådana här mönster. De säljer väl mycket, typ tyg och tapeter. 0:24:22 - Elsa Och lite allt mät. 0:24:23 - Henrietta Precis, men det är, tror jag, att, kallades alltså artnivå eller ljugend, kallades också Liberty style, bland annat i Storbritannien. 0:24:34 - Elsa Jag tycker, man kan se de här tapeterna framför allt om man kollar på William Morris, och den här mönstringen är ju också färgerna, som man använder sig av. Både ljugend och arts and crafts är ju ganska. Det kan vara mycket färg, men det är ganska dova färger. 0:24:50 - Henrietta Ja, precis där känns det ju som att den här naturinspirationen återkommer Och kan man tänka att, trots att det är liksom ett grafiska är väldigt mycket, så blir inte färgnen lika mycket, utan de är en liten nedtonade, som om man hade tagit liksom riktiga pigment från växter typ Och används sig precis. 0:25:09 - Elsa Det är ju väldigt stor skillnad då från istället de här mönstrar vi pratar om, när vi pratar om svenstäm, där är ju ofta väldigt mycket kontrast i starka färger. Det är ju väldigt lite kontrast egentligen. Det går ihop mycket ton i ton. 0:25:22 - Henrietta Ja, men precis så, att det är liksom lite sådär åkra dovgrön, alltså verkligen växt pigment, tycker jag liksom. Jag tänker, om jag också nämna österrike, för där finns ju andra, som hävdar, att ljugendstilen eller artnivåstilen uppstår där, och där fanns det liksom i vin då under tid 1900-tal, så bildas det liksom en grupp som heter Vinner Sexession, sexession. 0:26:03 - Elsa Jag vet inte hur de utfaller Spexidnan. 0:26:09 - Henrietta De mottratte sig den rådande konstpolitiken och hade också samma idéer, att de ville förena konst och hantverk. Och där fanns det då liksom en känd formgivare som heter Josef Hoffman, som är väldigt framstående, och även i Skottland så bildades det liksom en form av ljugend, som för både österrike och skottland var liksom ganska strama i den formgivning de gjorde, jämfört med jag kanske då vissa av dem, gaudi till exempel, som är kanske en itiljet, och det andra hållet Precis ja, och då är en väldigt känd formgivare, charles Rennie McIntosh, som har gjort liksom en hel del inredningar, som är Alltså det ser ju absolut ut som ljugend, men det är ändå mer kanske då geometriska form än att inte lika snirkligt. Han har gjort lite både och liksom. 0:27:01 - Elsa Men Men det är ändå någonting, liksom. Jag tror det är lite mindre tungt, eller vad man nu ska säga, det här överhängande som vi pratade om innan, och lite mer nett, men det är fortfarande samma typ av lite bölljande former. Jag vet inte. det, som du säger, är en väldigt tydlig ljugend känsla, men det är ju långt ifrån då, gaudi. 0:27:27 - Henrietta Ja, men precis, och kollar man liksom för att McIntosh, de stolar han har gjort, de är inte särskilt bölljande, de är snarare ganska liksom rätliniga Och påminner ändå lite om det som kommer komma senare. 0:27:43 - Elsa Ja, de får man ju nästan. 0:27:44 - Henrietta Alltså, de är väl ändå gräns för att man mer får kalla för någon form av modernistisk stol eller Men jag tror, att de räknar som ljugend ändå för att liksom, ja, för mycket av möblerna som var i trä, de var också lite grövre. För det är, att man väl inte kanske samma Jag vet inte handtverksskicklighet och kunde göra lika smäckra möbler, eller så vill man ha en viss ting, är det Ja. Så det är nog ändå liksom ljugend stil, men en otroligt mycket stram och strikta variant, och det är samma med han Österikan Hoffman. Om man kollar på de byggnader han har gjort, så är de också något som drar åt ett liksom mer modernistiskt drama. Men har räknats också som en tidig ljugande formgivare. Ja, men där blir det väl liksom, att det här är en av de första reaktionerna på de tidigare historiserande stilarna, och därför blir det inte gränsen helt tydlig mellan vad som sen växer vidare och blir modernism? 0:28:47 - Elsa Nej, men det är nog så. 0:28:48 - Henrietta Det är några arktekter som är ljugend, arktekter till en början och sen efter första världskriget, när ljugend en liten dörr liksom. 0:28:58 - Elsa Mm. 0:28:59 - Henrietta Då intresserar de sig för modernism, och då kanske de var tränkade och de redan hade börjat, liksom testa in en ljugend form. 0:29:09 - Elsa Nej, och det är ju så. Alltså, så är det ju med allt. Det kommer ju idéer, kommer ju vågor, man testar sig fram. Det är inte så, att man en dag går från att ha ritat klassiskt till att bara köra ljugend och sen nästa dag så är det modernistiskt. Alltså, det finns ju hela tiden en flytande gräns mellan alla de här delarna. 0:29:27 - Henrietta Ja, verkligen. Och det som är också intressant är att tänka, att det är ganska korta tidspann vi pratar om, alltså om man sedan ljugend uppstår, kanske på vissa ställen redan under 1800-tidtalet, men framförallt 1890-tal, sekelskifte, mm, och sen så pågår det liksom långt räknat till 1920, men de flesta tänker ändå, att det liksom lite dör ut med första världskriget, start 1914. Det är liksom ungefär 24 år, som det är liksom trendigt. 0:29:58 - Elsa Nej, jämfört med de arkitektoniska cyklerna som varit innan och hur man har byggt, så är det ju otroligt korta cykler som vi pratar om här i den här tidssepåken. 0:30:07 - Henrietta Ja, precis, och jag kan tycka att hur arktiakturen ser ut idag i Sverige sker så stora förändringar i trender på tio år, det gör det typ inte. Jag kan tycka att 90-taletstruktur känner jag igen, men jag ser liksom inte riktigt skillnad på det som byggdes 2011 och idag alltid. 0:30:27 - Elsa Men finns det inte? jag tänker typ bo nollet, inte det ungefär från den tiden. Det är typ från tidigt 2000-tal alltså noll, okej, men det är nog sant. Det kanske är mer, för där, tycker jag, man kan se väldigt distinktsdivit, men det är väl också för att vi har liksom behållit. Jag tänker såhär sen modernismen kom till idag, så har vi inte reaktionerna på vad som har varit och har inte varit några stora reaktioner. Vi har liksom hållit oss inom ganska liknande ramar. Det har inte varit så. Det känns typ som att såhär att bygga i kortén var en av de stora, såhär Nu ska vi bygga i kortén. Det blev stort, men det är egentligen såhär stilmässigt eller typ nu har det blivit väldigt så då trendligt att göra mönster i tegelfasad, alltså man kan hitta liksom den typen av grejer, men det känns inte som att det inte är så att det kommer stora strömningar. På samma sätt, vi har hållit oss mer inom en och samma ram de senaste typ hundra åren. 0:31:24 - Henrietta Ja, det är inga liksom tydliga stilbrott som ljugend är mot det som är innan, och modernismen är jätteolik ljugend, trots att den kommer liksom 5-10 år skillnare. Alltså det är ju precis där skulle jag vilja se. 0:31:42 - Elsa Nästa stora epok. 0:31:44 - Henrietta Den som hittar på njugend liksom och bara utmanas ganska och bara nej, jag skiter era färdiga betongelement. Nu ska vi ha jag vet inte frö, kopor. 0:32:00 - Elsa Jag kan hålla med och framför allt den här liksom, för nu har vi pratat det här är ju flera olika länder där man har haft samma känsla, Alltså där det är flera personer som har vedat liksom göra en förändring. Man vill gå tillbaka till natur. Alltså det här kollektiva i att vilja bryta upp med det som varit och komma på något nytt, Det känns också som att det saknas lite idag. 0:32:24 - Henrietta Ja, ja nu, men absolut, och det är ju snyggt också, hur liksom? vi var lite inne på det grafiska och tapeter. men det finns ju fantastiska liksom typ affischer från liksom ljugend artnivåtiden. De har typ exakt samma typ av snirklighet och liksom växtskälkare typ som trappräckerna har eller som balkongräckerna har eller skiltfönster har. Alltså, det är sällan idag man ser en byggnad ha samma grafiska profil som en affisch, om det inte är en affisch som gör reklam för byggnaden. 0:33:03 - Elsa Nej, absolut, jag håller med, det var större än bara arkitekturen också. Alltså, det var ju mer än det. 0:33:11 - Henrietta Ja, men det var ju, och det är väl det liksom, som är väl det man vill nå åt, och det är ju klart. Även namnet, liksom artnivå vad är typ utifrån ett konstgaleri i Paris som ställde ut den här nya konsten Ljugend var namnet på en tidning i Tyskland, så att stilen är inte sprungen kanske heller ur arkitektur, den är sprungen ur konst och kanske mer ett grafiskt uttryck och arts and crafts rörelsen liksom. 0:33:39 - Elsa Ja, men trodde inte vi idag har för Stort behov av att. Bara jag såhär, för jag tänker såhär Det som gör de här stilarna så stora och att det blir så tydligt, är att det fanns en kollektiv känsla av att man ville göra en förändring Och att man, såhär det var flera som var inne på samma idé. Idag kände jag att vi har så stort behov av idag att göra såhär udda grejer Eller såhär det ska sticka ut. Vi har inte gjort det här innan. Man ska vara nyskapande, men man vill aldrig vara nyskapande på samma sätt som den bredvid mig. Nyskapande. Det är det som kanske motverkar, att vi kan skapa en ny stil på samma sätt som man gjorde för Jag vet inte. 0:34:24 - Henrietta Ja, kanske, jag vet inte, för jag kan tycka, att såhär kollar man på till exempel biografisk design, så går det väldigt tydliga trender. 0:34:32 - Elsa Ja, men det gör det. 0:34:33 - Henrietta Vissa tar minimalism, sen är det maximalism, det ska vara mer olika typer av färgskolor, sen kan folk ändå ha olika grafiska profiler. Men det finns en övergripande trend som är ganska tydlig att se. Om man tar ett steg tillbaka, och där känner jag att jag saknar lite i arkitekturen. Sen är kanske arkitekturen så stor och värd, som är spännande, att det bland det är svårt att säga att allt kan inte vara en trend. Nej, nej, jag hade velat se lite mer gemensamma trender. Jag undrar om det kommer komma nu vid en kris. Det är lite pengar byggindustrin att lägga ner. Det är inte helt omöjligt att, när det kör igång igen, att det då finns en gemensam lust att bryta upp med det gamla. 0:35:17 - Elsa Nej, men det känns ju som att det också finns mycket. Man är inte helt nöjd med hur du gör just nu. Det finns ju ändå lite av det här, det grover i många. Man vill att, hur ska vi kunna göra det bättre? Det finns ju det här. 0:35:33 - Henrietta Precis, och jag tror att det här Jag tänker att covid är otroligt jobbigt för många. Hela världen stängde ner. Det var det som så i 20-talet startade. Många dog och många blev sjuka, och sen har man haft en enkående ekonomi, krig i Europa, gas och israel. Folk tycker att det är väldigt mörkt just nu. Det var på ett personligt plankar, ekonomiskt, men också att de ser vad som händer i världen Och det är det som också påverkar världsekonomin. Jag har en stark känsla av att det där kommer in i sin motreaktion. Vi kan inte bara depa ihop. Vi måste hitta ett nytt sätt att använda vår kreativitet för att få saker att kännas bättre. 0:36:21 - Elsa Och lite som inspiration. Inte inspiration, men lite som Arts and Crafts. Sen finns ju. Man kan känna, att det ändå finns tendenser i det här Att gå tillbaka lite mer till det genuina. Då känns det som att folk i dag kanske mer pratar om att inte ha mobilen. Man vill gå tillbaka till en tid innan, om Arts and Crafts var innan industrin, så känns det som innan teknologi. Vi vill leva utan tekniken på något sätt, men att man sträva igen lite tillbaka till. Det känns som att vi har tagit 100 steg fram, och nu är vi så. Vi vill ta några steg bak och hitta en balans i hur vi ska hantera saker. 0:37:07 - Henrietta Ja, det blir verkligen. Det är lätt att romantisera någon sorts tid innan och skärma det. Ja, det känns inte hemskt. Min mamma är en massa gamla flickbäcker från 60-talet som ligger på landet, som jag ibland slar läser, för de är som la musia. Då kan jag verkligen bli så härligt på 60-talet. 0:37:28 - Elsa Det var ju fruktansvärt på 60-talet, som kvinna har det ju 100 gånger bättre idag Jag har precis kollat på The Gilded Age. Det är väl typ slutet 800-talet i New York. De sitter och broderar, jag bara. Gud, vad trevligt att sitta och brodera hemma Och inte, de sitter och pratar bara. Men ni som vill säga, det kanske inte var toppen på den tiden, nej, men precis. 0:38:06 - Henrietta Jag tänkte, att vi kanske ska bara få gå tillbaka lite till Djugen. Vi förklarar det ju precis, att det namnet kommer från en tysk tidning Och att vi i Sverige kallar det för Djugen, är ju av den anledningen, för Sverige har ju alltid varit närmare då Tyskland handelsmässigt än då Storbritannien och Frankrike. Så jag tror, att hela Norden kallar stilen Djugend, och det gör den även i Baltikum, och i Sverige hade vi också en del framstående Djugend-arkitekter och Djugend-arkitektör. Det är ett exempel, som jag direkt tänkte på när vi började diskutera Det här ämnet, var ju ett hus på Klemens torget i Lund. Det är precis där jag bodde, när vi pluggade där nere. För Klemens torget i Lund är det precis där man kliver av stationen. Så om man kommer till Lund, är det ett av de första husen man möts av, och det är verkligen ett klassiskt bostadshus. Men det är också väldigt Djugend. Det är liksom de här vågformade fönster, där man har en indelning i den övere delen för att kunna lufta, men inte lika mycket indelning i den nedre delen, och det är typiskt Djugend-stildrag Och det skapar väldigt vackra fönster. 0:39:33 - Elsa Och det skapar också den här vi pratade om innan, så här vågformerna som ofta fanns Både i fasad, i tak, men också då i fönster. Så det är liksom någon form av börjande vågform. 0:39:50 - Henrietta Ja, men precis, och det huset är ritat av Oscar Higg, och han är då en av skånes främsta Djugend-arkitekter. Så när jag läste på lite inför avsnittet, han var inte en av dem som kanske fram kom upp som en av den kändaste Djugend-arkitekterna i Sverige, men det verkar som att han har varit otroligt verksam i då Malmö och Lund. Och var liksom då utbildad i Berlin, så han har ju lärt sig det här utomlands och sen tagit meseriet i Sverige Och han har gjort otroligt många byggnader i Malmö, och det kan man se. Om Malmö har mycket Djugend hos. Ja, men det har det. Och det kan man också säga att det var en kort tidsperiod, men det var en säkerhetsgist. Det byggdes ju så otroligt mycket då. Det var ganska mycket, tror jag, pengar, det var liksom mycket nya bostäder som behövdes. Så trots att det är en kort stil, så har den där man också gjort ett ganska stort avtryck i arkitekturhistorien, för att det han byggdes ganska mycket under den tiden. 0:40:54 - Elsa Ja, och jag tänker att det också är då en stil som många idag uppskattar ganska mycket ändå. Mm, det tror jag verkligen, för jag vet, om vi ska gå till Göteborg, så finns ju ett hus som heter till dem eller det heter inte det, men det kallas för Djugend huset Mm, som ligger i Anedal i Göteborg och som är ritat av Louis Jag vet inte Anders, jag vet inte om han är svensk eller inte Men som är just det här mycket smide i. Det är det som dekorativt smide i räckerna på valkongerna, till exempel. Mm. Det är ändå ganska typ stramt för att vara Djugend, men det finns det här lite. Det är i Tegel och det är väl väldigt typiskt och i Göteborg. Men det finns ändå de här dekorativa elementen och lite bågformade fönster och så vidare, och det är ett hus som är väldigt populärt. Många tycker att jag har någon gång på Facebook råkat stanna vid en bild som någon har lagt upp i en grupp som inte ens är med i, som heter typ så här Bildet på Göteborg eller vi som älskar Göteborg. Och nu, eftersom algoritmen tror att det är det jag vill kolla på, så får jag väldigt ofta upp olika bilder från Göteborg, från bara Som folk tar. Men just Djugend huset är ett sånt som Velt att säga, att det kommer flera gånger, men det är också väldigt mycket glada kommentarer när det är en bild på det, så det är liksom väldigt uppskattat hus. 0:42:18 - Henrietta Ja, men det kan jag verkligen tänka mig. 0:42:20 - Elsa Många säger, att det är liksom med Göteborgs vackraste dygnad. Oj, ja, det är ju, det är en bra utmärkning Eller utmärkelsen, det är infonierande. Men sen skulle jag vilja säga i Sverige också, att det kan man ju märka, framför allt om man som jag gillar att hänga på Bekovskis och kolla möbler även om jag nästan aldrig köper något Så finns ju mycket möbler, alltså mycket svensk design i Djugend möbler. Ja, verkligen. Och det jag tycker är kul med Djugend möbler i förhållande till kanske, men det är att de har den här Dels är det ofta lite mjuka former, det kan vara lite ornamentik i form av bladverk osv, men det är också någon form av precis som vi diskuterade i byggnaden De formar lite klumpighet. Alltså de är inte, ja, men om man jämför det med typ Swedish Grace, som vi pratade om i avsnittet om klassism, så finns liksom I Swedish Grace är den annan Nätthet i allting. Det är lite, det är dekorativt, men det är liksom väldigt. Det är netta möbler, lätta möbler. Djugend möbler har en annan liksom tyngd. De ser ut att liksom de står ordentligt på golvet på något sätt. 0:43:31 - Henrietta Ja precis, och det är ju lite det här med att såhär benen till stolarna, de ska liksom gå ut, så att det ser ut som att de liksom växer upp i golvet, istället för att ha ett smalt avslut, som jag skulle säga är ändå ganska vanligt för stolar. 0:43:46 - Elsa Så saker landar, ja. 0:43:48 - Henrietta Nej, de har en helt annan tyngd, men tycker det är spännande, för att allt smidigt är så himla smäckert, ja, och sen liksom Mövler, det är inredningen så himla tung på många sätt. Lampor kan ändå vara ganska smäckra och ha liksom smäckra lampfötter och sedan en lite tyngre krona. 0:44:08 - Elsa Ja, men det finns verkligen något. Alltså, krumpigt är väl. det låter ju väldigt fult. Jag tycker ju det finns en skärm i Djugend. möbler sen kanske inte möblerna från den här tiden alltid är mina favoriter, och ju, arkitekturen är mer intressant än vad möblerna är, men det är mycket fint ändå. Nej, men det håller jag med Ja, okej, men om vi ska avrunda det här avsnittet, då vad? Vad känner du att du tar med dig från idag? 0:44:46 - Henrietta Alltså, det känns ju som att det finns en risk att upprepa sig, för att vi också har haft, till exempel, funktionalismen, som också är lite samma typ av stil. Usa växer upp som ett motstånd mot den tidigare stil, och jag känner lite samma sak som jag kände efter att läsa på om den vilken spännande tid att vara fri. Men jag tror att, jämfört med modernismen, inte lika mycket tankesättet jag tar med mig som faktiskt kanske ren inspiration Jag tycker särskilt någon kolla på det grafiska, men också mycket på byggnaderna att man faktiskt skulle kunna hämta inspiration från element i, som är typisk juggendelement, för då jag tror att de till skillnad frågar sig på en klassisk byggnad att hämta någonting och sätta i en modern kontext. Det är lite svårt, men jugen tar ändå lite brytigt sig loss från det klassiska Något mycket, för jag tror att vi skulle kunna ta element från det och faktiskt applicera på samtida byggnader utan att det kändes påklistrat eller som en pastis. 0:45:52 - Elsa Ja, men det kan jag hålla med henne då. 0:45:55 - Henrietta Det hoppas jag ta med mig. Jag jobbar lite mer snirkligt, jag vet inte. Det blir kompis med en duktig smed, så jag kan göra sjuka rikten. Det kändes bra. Jag gillar färgskolan också. Den kan jag tänka mig att inspireras av framöver. Vad känner du? Vad tar du med dig från Djurgend? 0:46:18 - Elsa Det är svårt att säga vad jag tar med mig. Jag tror mest på att jag tyckte det var kul att läsa på och känna att jag får lite mer faktisk kunskap om stilen. Det känns som en stil jag har vetat om och vet, men ungefär Det är att den byggnaden är nog Djurgend, men det har känt kul att läsa på lite mer bara och få mer kunskap om den. Men också jag blir väldigt inspirerad av alla mönster. Jag tycker det är kul med det Och hur mönsterna kan gå från trappräcket till tapet till fasad och ornamentik. Det är kul att se stilen som en form av helhetsgräpp, lite som du sa, det går in i en form av grafiska. Det tycker jag känns roligt med den här stilen Och lära sig mer om det, men också inspireras av. Det är lite som när man designar, att ta ett steg till Vad kan jag mer använda mig av? i det här jag har gjort precis Hur kan jag inspireras av fasaden jag har gjort och göra en möbel. Jag tycker att helheten är väldigt kul. 0:47:29 - Henrietta Ja, men verkligen, Det håller jag med om. Det finns ju verkligen mycket inredningssinspiration att hämta, djurgend, det skiljer sig av vissa andra stilar, och det är ju väl inte roligt. 0:47:41 - Elsa Ja, men det är det. 0:47:42 - Henrietta Sen måste jag lägga till, för det här har vi glömt, och det här är en riktig Djurgend master piece Alla tunn är van att nedgånga i Paris. 0:47:53 - Elsa Just det. Nej, det var för att glömma. 0:47:55 - Henrietta Nej, då kommer vi också att lägga in som vill, så klart. Men de är ju otroligt mycket Djurgend Och det är kul att se. Det är sånt som man vill ta med sig. De är funktionella, absolut. Men varmen har jag tagits fram för vad? någonting annat. Du ska känna det som att du står under ett dagdroppel, inte en vanlig glasboks som tunn upp i handen i gången när det är stockkorn. 0:48:22 - Elsa Nej, och också kul att utsmicka och göra något extra av en så vardaglig grej som en tunnlubbarnestation. 0:48:29 - Henrietta Precis, och till och med texter är ju liksom, det står ju metrom eller liksom Snirklig text, ja, super snirklig text. Den är väldigt speciell. 0:48:39 - Elsa Så ja, de är kul och bra exempel på Djurgend. 0:48:50 - Henrietta Okej, Elsa, har du något tips den här veckan? 0:48:53 - Elsa Det har jag. Som vanligt Har jag samlat på med lite tips, men jag tänker, nu är det ju bokliga, eller jag tror den är fortfarande igång, va Det kanske är i slut, när det här också är ett steg Den. 0:49:06 - Henrietta Oj, jag vet inte hur länge den håller på. Den var idag, För jag var inne och packade den i bokhanden och det var chaos. 0:49:11 - Elsa Den började av typ 20-gående, så det var ju väldigt nyligen I bokreanda. Så vill jag tipsa om en bok som jag tyckte var fantastiskt bra. När jag läste den Som är Babetta, skriven av Nina Vähel. Jag tyckte det var, om man. Det jag tyckte var väldigt bra med den var liksom hennes sätt att använda Vad ska man säga Hennes sätt att använda språket, och liksom det var som att man bara rullade fram i texten. Alltså det var ett väldigt lätt samt sätt att läsa på. Det var som att, även om det inte nödvändigt hände så mycket hela tiden, så bara fortsatte man att läsa, för att Det var skriven på ett sätt där man verkligen bara Man var, rann genom historien på något sätt. Jag tyckte den var fantastiskt bra. Så den kan jag verkligen tipsa om om man vill ha en bra bok nu på bokrena. Jag såg att den finns i alla fall på nätet. Jag håller med. 0:50:08 - Henrietta jag har faktiskt också läst den. Den är jättebra. 0:50:12 - Elsa Den flyter ju på Det är någonting med flytet i texten liksom. 0:50:16 - Henrietta Jag håller med. Jag brukar vara ganska svårflutta när det kommer tillbaka, men jag tyckte också väldigt mycket om den. 0:50:21 - Elsa Ja, det var kul. Bra tips, tycker jag Du. då, vad har du för tips den här veckan? 0:50:26 - Henrietta Ja, men jag har också lite tips kopplade till läsning. Jag har två tips den här veckan. Oj, vad kul. Ja, men jag var ju bortest förra veckan, och då fick jag lite tid att läsa, och då hade jag dels med mig ett inredningsmagasin som jag inte har läst tidigare. Jag har hittat det liksom med ett tro till paket på bokhandeln, som heter Milk Decoration, och det var superinspirerande och ganska kul liksom som magasin. De hade mer lite allt möjligt. Framför allt var det liksom inredning, men även lite smycken och lite mode. 0:51:09 - Elsa Men är det ett sensmagasin? 0:51:11 - Henrietta Nej, jag har ganska dålig koll på det här, men det är på engelska, så jag använder det. 0:51:17 - Elsa Det var på engelska liksom ja Amerikals eller brittiskt. 0:51:21 - Henrietta Jag googlar lite snabbt nu inför snittet Och såg att det kommer bara ut en gång om året. 0:51:27 - Elsa Ja, var det lite tjockare då. 0:51:29 - Henrietta Nej, det var typ som ett vanligt inredningsmagasin, men lite kul. Det säljs väl lite mer på såhär, kanske då specialtidningsbutiker. Men med tanke på att det bara släppes en gång om året, så det kan man ju unna sig liksom. 0:51:44 - Elsa Ja verkligen, det är väl jätteroligt med det nästa, lite extra kul, om det bara släpps en gång om året, så får man längta tills nästa. 0:51:51 - Henrietta Ja, men precis, det kändes väldigt välkurerat Och jag tycker det var olika många andra magasin som jag brukar läsa när det kommer till inredning och mode. Så det är väl ett tips om. Och sen läste jag en bok som Den var anledningen till att jag var på Pakadirvokanen idag, för jag ville köpa uppföljaren. Och det här är väl ingen skräll, för den har varit väldigt populär, men det var Schömmapell Agneta. 0:52:16 - Elsa Den läser jag just nu. Jag läste senast igår kväll. Alltså, visst är det bra. Jag bara läste typ ett och ett halvt kapitel Och den blir skickad. Den är kul. 0:52:28 - Henrietta Den blir roligare alltså lite längre in. Men vi hade en resa en av dagarna då vi satt i bil i typ åtta timmar, så jag satt på att sträcklas till den och sa ja, det var så bra Och den är väldigt fylgud Och hon är väldigt rolig i sitt skrivande. 0:52:45 - Elsa Ja, men det skulle jag verkligen säga att det är det som är liksom utmärkande lite grann. Det är en komiskt sätt att skriva på och ett väldigt typ personligt, som Man är verkligen med i hennes tankar. Vårt som är hur personen. 0:52:58 - Henrietta Verkligen, och det är väldigt snyggt. Det känns ju på riktigt som att man är hennes tankar. Jag tycker också att det är ju liksom lite kritik mot samhället Och det här livet som både det var. jag leven 9 till 5 och hinna träna, tänka på vad man äter och mäh, mäh, mäh, mäh, och så bara gör hon liksom upp med det här livet. Och det är kul. Jag blev typ inspirerad och samtidigt kände jag att det var liksom en liten lättsam verklighetsflykt. 0:53:28 - Elsa Ja, men det är från ett och ett tankar prittlet då, som jag har läst, så tycker jag att det är ett bra tips. 0:53:36 - Henrietta Ja, så ni får knata bort till den närmaste bokbutik och köpa båda våra böcker. tänka Det är ju gott betyg, att vi båda har läst båda böcker. 0:53:49 - Elsa Ja, det är väl då lite förordnande. Framför allt, det är en sak nu är vi tjejer de här två ganska alltså det har varit ganska stora böcker de senaste två åren, så det är inte så, men jag är ingen person som inte läser så mycket. Alltså, det är en sak om att sluka böcker, då är det ju. Men så lite som jag läser, så är det ju en ganska liten sannolikhet att vi skulle läst samma två. Så det är kul. Ja, verkligen Ja, men då får vi väl avsluta den här veckans avsnitt och påminna er om igen gå in på vår Instagram, gilla gärna, skriv gärna en kommentar om ni har något önskemål eller något ni tänker på Nu får gärna även gilla följa, kommentera på podden i den app, där ni lyssnar. 0:54:41 - Henrietta Ja, då blir vi jätteglada. Ge oss gärna några stjärnor, så vi vet om ni tycker om oss eller inte. Det hjälper oss också att nå andra lyssnare, så det blir jätte kul om ni vill göra det. 0:54:54 - Elsa Ja, så till nästa avsnitt om två veckor, så får ni ha det så bra, så hörs vi Ja, hejdå, hejdå.