00:00:04 - Elsa Hej och välkomna till Bakomfasaden med mig Elsa och mig Henrietta. Bakomfasaden i din podcast om arkitektur, design och allt det mellan. 0:00:32 - Henrietta Hej Elsa. Hur är läget med dig då? 0:00:36 - Elsa Det är bara bra. Trots att jag fick pulsera i snön till bussen i morse och hem, så är det ändå bra. Nu, när jag får sitta här i min Tänkte säga min lilla varma poddstudio, men på golvet, men lite filtar runt mig, det känns som att jag sitter i en koja med alla filtar och djurdämpande tyger. Men det är bra. Hur är du med dig? 0:01:08 - Henrietta idag. Det är jättebra. Jag har faktiskt slippit pulsera idag. Jag har jobbat hemma, men det har varit skönt att sitta här i bland teckerna och kolla ut på alls där som har fallit. 0:01:25 - Elsa Det är ju alltid mysigt när man får kolla på det utan att vara bland det. Jag har haft sådant mysigt idag. Jag har varit ute i snön flera gånger och tänkt gud måste in igen. Nu får du nog spela in på en del. Ja, och idag ska vi prata om klassisism. I dag, i samtalsklimatik kring arkitektur, är det ju ett begrepp som många använder sig av när man vill prata om gammal arkitektur och hur många önskar att nerbyggdes. Man pratar mycket om klassisk arkitektur, och därför tänker vi att vi vill gå tillbaka till både klassisk arkitektur men också klassisism. Vad är det man siffrar på och vad innebär det? Och när uppkom det? hur har strömningarna sett ut inom den stilen Och vad kan vi lära oss av den epoken idag? 0:02:32 - Henrietta Ja, men precis Där kan vi börja med att köra en liten faktaruta om självbegreppet klassisism. Jag tänker också säga det innan jag tar det här faktarutan. Så vill vi tipsa om att gå in och kolla vår Instagram, för att vi kommer lägga upp bilder där som kopplar till dagens avsnitt. Alla exempel vi tar upp kommer att finnas med där, och det är ofta ganska behändigt att kolla på samtidigt som man lyssnar på avsnittet, så att man vet vad vi pratar om och får en bild av det. 0:03:06 - Elsa Precis så in på Instagram med en gång om ni inte gärna varit där. 0:03:11 - Henrietta Ja, men precis, och det är bakom Fasaden podcast som jag har vår Instagram-handel. Men om vi går över till dagens hemma, då klassisism Och nu kommer jag läsa innan till här på den här faktarutan, så att ni verkligen får rätt information, bra fakta, för att ni får bra fakta. Hämtar direkt från Wikipedia. 0:03:31 - Elsa Exakt. Det är då man vet, att det är bra. 0:03:35 - Henrietta Klassisism är en stil, riktning och estetisk epok som efterbildar den grekiska och romerska klassiska konsten. Litteraturen och även arkitekturen Och stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Om man kan väl sätta det som, finns då regler kring det här som man ofta utgår ifrån. Och i vidare bemärkelse innebär klassisism Alla konstriktningar som söker vara kreativa inom ramen för att etablera ett estetiskt ramverk, snarare än att i grunden vara nyskapande. Som androdet, man kollar tillbaka på det klassiska, utan egentligen skapa nya arkitektur eller hämta inspiration från någonting annat. 0:04:21 - Elsa Ja, jag tänker bara för att ta som exempel Kan man titta lite på. Vi pratade ju ett avsnitt om postmodernism. Där nämner vi ju mycket, att man går tillbaka och tittar på bland annat klassiska arkitektur och tar elementar ifrån. Men till skillnad från klassisismen och den klassiska arkitekturen, så har postmodernismen en annan mål att vara nyskapande. Det har ju då inte klassisismen. Den vill ju sträva tillbaka och ha det som en väldigt tydlig utgångspunkt. 0:04:55 - Henrietta Precis. Postmodernism har kastat ut alla regler genom fönstret, men hittar en inspiration i det klassiska, medan om man är mer klassiserande, så försöker man följa de regler som finns inom klassisk arkitektur mer. Det är liksom skillnaden. 0:05:20 - Elsa Men nu ska vi börja från början, för det är det man nästan måste göra, när vi ska prata om klassiskismen. Vi börjar från Big Bang, men vi börjar i alla fall nästan vid Big Bang. Vilket är då antikens krekland? Vi pratar ungefär 700 år före Kristus till runt 300-talet före Kristus. Det är väl det man då brukar prata om som antikens krekland. 0:05:49 - Henrietta Precis, det är ju väldigt legis. Man kan ju nästan fråga sig, hur vi vet så mycket om arkitektur teorin i det klassiska Grekland. Där kan man säga, att det man hämtar inspiration från eller kollar på när man ritar efter klassiska regler, om man ska göra det idag eller om man har gjort det tidigare Det är då en författare som heter Vitruvius som gjorde tio böcker om arkitektur. Han levde då i under tidiga romarriket och skrev ner alla regler och ordningar som han hittade i den grekiska antika arkitekturen. 0:06:29 - Elsa Ja, för det han jobbar med är ju väldigt mycket olika begrepp. Han pratar om, till exempel, ordning, symmetri. Han använder även ordet erytmi, som jag tror man säger så på svenska. Det är inget ord jag säger så ofta. Ja, precis. 0:06:44 - Henrietta Jag tror också, att erytmi är den lätta översättningen. 0:06:52 - Elsa Ja, och de här tre orden har ju med mott, med kvantitet och proportioner att göra. Jag läste en ganska bra beskrivning av de tre, och det är att ordning då utgår från ett absolut mott som upphepas och indelas, symmetri utgår ifrån förhållandet mellan mott, delar och i helhet. Och det tredje ordet, erutmi, det utgår ifrån upplevelsen av dessa egenskaper genom människans kropp och sinnen, och det är också en väldigt viktig del i hur Vitruvius såg på arkitektur. Han utgick väldigt mycket ifrån det mänskliga kroppen och våra sinnen, och även våra proportioner utgick han också väldigt mycket ifrån. Människorna är liksom en form av utgångspunkt både i upplevelsen, men också i beståndsdelarna. 0:07:42 - Henrietta Att det är viktigt i flera aspekter Ja, och sen har han tre begrepp till som han tyckte var viktiga, och det var då disposition, dekor och distribution eller ekonomi i byggnaden. Och där kan man säga, att dispositionen handlar ju om hur elementen i arkitekturen komponeras och hur de disponeras till helheter. Det är väl ett av de lite luddigare av hans begrepp, kan man säga. Och sen det kår, det skulle mer kunna relatera till det vi kallar smak idag, så hur de dekorativa delarna av elementen, så hur koloner uppfattades, så att de kanske uppfattades som mjukt, om ett visst utseende med något annat att uppfattas som hårt, och hur man arbetar med det. 0:08:33 - Elsa Men det var väl också ofta då. dels inspirerade av människan och de språkportioner, men också av naturen, var ju väldigt vanligt. 0:08:39 - Henrietta Precis Den här dekoren Ja, och att imitera naturen. Och även under dekor kommer det att man ska följa en viss ordning, men också att man ska anpassa bindaren efter klimat och ljusförhållanden. Så det skulle kunna säga att mycket av det som idag förknippas med arktur är väl det handkalla för dekor. Och sen det sista, distribution eller ekonomi är lite mer tekniskt fördelning av tillgångar, alltså hur stora olika plan skulle vara, beroende vad de hade för funktion eller valna material i förhållande till platsens möjligheter, hur byggnaden placerades på platsen. Det blir liksom. Jag kan ändå förstå att det blir ett resurs-tänk nästan. Vart är det plats eller vart är det goda ljusförhållanden? Där sätter vi byggnaden, hur stor kan den vara? Alltså vad får plats på? 0:09:35 - Elsa plats? Ja, absolut, och det är ju så vi tänker idag också. Men han har ju väldigt tydligt skrivit ner mycket av det Och mer förklarande då. 0:09:46 - Henrietta Precis, och han har ju, som jag förstått, hämtat sina idéer också från tidigare skrifter och från sin egen erfarenhet som arkitekt. Men det finns också vissa kritiker som säger, att en del av saker han skrev ner, hade han nog kanske inte helt förstått själv, vilket gör hans text där ganska svårt tolkade. 0:10:03 - Elsa Men de är ganska flumma, mycket av det han skriver, vilket ju lämnar väldigt mycket utrymme för tolkningar. 0:10:09 - Henrietta Precis, och det är väl det som sedan har tolkats i år Tusen den. Han pratar ju mycket om ordning och där kanske kan vara intressant att ta upp, vad det är som är den klassiska ordningen, vad det utgår ifrån. Ja, och det är egentligen koloner. 0:10:38 - Elsa Som typ i vardagligt tal skulle man kunna säga pelare Precis. 0:10:43 - Henrietta Det är ju runda pelare, ja, och om man är strikt, vilket vi har fått lära oss vara på utbildningen, så är pelare på det kan inte koloner runda, va Eller? 0:10:54 - Elsa Ja, så är det nog, men jag tänker i vardagligt tal, så tänker jag, att allt är pelare. 0:11:00 - Henrietta Ja, jag hade nog också liksom kallat det pelare. Mats Hultman eller Thomas Hälskvist hade blivit jättariga på mig, om jag sa så Jag hade en massielärare som också sa vet ni inte att, vad koloner är, så blev han jätteupprörd. 0:11:15 - Elsa Men nu vet alla det i alla fall, att koloner är rund. Precis. 0:11:19 - Henrietta Så koloner är runda. Och då inom den grekiska arkitektören så fanns det tre koloner. Vill du berätta om dem? 0:11:29 - Elsa Ja, alltså, när man pratar också om tre koloner, så är det ju mycket då, vilket utseende de har i dels sin slankhet, sina proportioner, alltså chockhet versus längd eller höjd, men också i vilken typ av dekorationer de har. Ja, men längst upp De har ju olika utseenden då, men de ska också med de här olika utseenden Vi är tillbaka igen. Människan liksom, de ska motsvara olika kön, och även då Det finns tre Det är jonisk, som ska motsvarade kvinnliga, det är dorisk, som ska motsvarade mandliga, och korintisk, som är då jungfrulligt. Precis En kvinna också, antar jag, men en annan kvinna. Det man kan säga då är att om vi börjar med den doriska och alltså då den mandliga pelaren, så är den, men ofta är den väl, liksom Den är lite mindre slank än de andra Och en ganska enkel pelare, den har inte så mycket utsmyckningar. Nu pratar jag pelare igen. Kolla om, får vi hålla oss? nu är det faktiskt arkitekturpått, det är en, den har inte så mycket dekorationer, liksom högst upp i toppen. Jag tänker, nu är det jättebra om ni redan har kollat på vår Instagram, så ni vet vad jag pratar om. Det blir tydligare då. Medan om man pratar om den joniska och alltså den kvinnliga pelaren, då är den slankare, men den har också en dekoration i toppen som är Amen, som en krusidull eller en rundning. 0:13:11 - Henrietta Det är som två krusiduller, liksom Som två horn på någon bok, jag vet inte, det ska typ motsvara två kvinnliga lockar, att kvinnor hade mer lockit hår, som att man tänker två en lugg, liksom. 0:13:23 - Elsa Så snurrar sig in. Det är inte som det är. Ja, så, en kvinnlig lugg, en kvinnlig lugg, och sen då den sista, den korintiska kolonnen. Den är också i proportion mer som den jordiska, men ännu slankare Egentligen, och den är väl den mest dekorerade i toppen, kan man säga, där det är som bladverk som liksom sticker ut, lite som en annan top. 0:13:52 - Henrietta Precis De väcklar sig ut. 0:13:54 - Elsa Men sen finns ju även en fjärde faktiskt, som då inte utkom i Grekland, utan som utkom i Rom, och den kompositar i den på svenska, va, eller? 0:14:07 - Henrietta Precis kompositar Och den är en kombination. 0:14:10 - Elsa Ja precis, det är ju som en mix mellan den jordiska och den korintiska, det är som den här annan toppen, och som har då annan toppen har fått en kvinnlig lugg högst upp. Ja precis, de är liksom Starka arkitektoniska beskrivningar, men ni hoppas ni är med på, och man ska också ta ett exempel från den här tiden. Så det var ju ofta tempel som hade den här typen av arkitektur. Ja, men det jag tänker typ alla kanske tänker på, när man tänker på klassisk antik grekisk arkitektur Evelen, då partnernån i Aten, alltså den här, det här templet som ligger på, säger man ju ändå, akropolis, som är ett väldigt klassiskt tempel och som utgår från de här pelarna som vi har pratat om Precis, Det är liksom. 0:15:16 - Henrietta Det räknas då som ett doriskt tempel. Alltså den här manliga kolonnen, men som har jordiska attribut. Det vill säga, att den har väldigt slanka kolonnen då, och även frisen, alltså den del, som ligger ovanför kolonnen, är. Där finns det också regler som hänger ihop med om det är doriskt eller ioniskt, och den har då en kontinuerlig fris, vilket då är mer ioniskt, och ytterst står det, tror jag, doriska kolonnen, men sedan längre in i byggnaden står det ioniska kolonnen. Om man tänker det som en plan, så är det liksom en rektangulär byggnad, och så står det kolonner i flera rader innåt liksom ju längre in i byggnaden, och de har då olika ordning. 0:16:00 - Elsa Ja, och som du sa där, det är ju inte bara heller pelarna då, som är en del av den här klassiska uppbyggnaden, utan nu finns ju även det som Nu måste jag faktiskt skärpa med mig, om jag ska prata om klassiskismen helt på kolonerna Utan även det som är ovanpå kolonerna, det som kolonerna håller upp. Där finns ju också en specifik uppbyggnad och specifika komponenter som ska vara med. Och jag ska säga, att ett av mina starkaste minnen från hela arkitektutbildningen är när vår En av våra historielärare, thomas Helkvist, står längst fram i klassrummet med en Det var väl egentligen en pekpinne som han stod och slog i golvet samtidigt som han sa Architrav Fris Kornisch. Och så var vi alla elever tvungna att i takt med det här slaget i marken säga det här. Alltså, jag tror typ vi sa det 20 gånger Minst. 0:17:01 - Henrietta Ja, ja, alltså, han var så bestämt, thomas, han sa, om ni inte kan det här, då har han inte fått den fullvärde arkitektutbildning. 0:17:09 - Elsa Så man får ändå säga, att han lyckades, för det kommer jag ihåg. 0:17:13 - Henrietta Ja, det sitter ju verkligen i huvudet, men Thomas har ju otrolig. 0:17:19 - Elsa Ja, och det man kan säga är att det här är uppbyggnaden av det som vilar på kolonnen där det är längst ner. Det som faktiskt vilar på kolonnen är arkitraven, nästa lager, som ofta är. Jag tror inte att allt det måste vara, men det är ofta lite dekorerat som är frisen, och det som kommer högst upp är en kornish precis. 0:17:44 - Henrietta Och fris, det känner man nog ändå ganska mycket igen, att friser är som en båd, nästan av Exakt. Och i Grekland då var det ju såklart gudarna som var med på den Beroende på en templet kanske var tillängnat, så var de gudarna med som kopplade till. Om det var Athén, så var det kanske Athén, och så var det Athén, och sen gudar som liksom Hon hade en relation till inom mitologin. 0:18:12 - Elsa Ja, och det här är ju då. Nu ska vi komma tillbaka till mer moderna arkitektur också, som har inspiration från det här. Men det här är ju också något man kan. Alltså det kan låta konstigt att sitta och prata om olika typer av koloner och hur de är dekorerade, eller om arkitörer av friskornish och deras uppbyggnad, men det är ju faktiskt komponenter som Det förekommer ju inte bara i Tempel i antikens Grekland, utan det är ju komponenter som har använts sedan genom flera delar av vår arkitekturhistoria. Så det är ju viktiga element i många byggnaderskomposition. 0:18:53 - Henrietta Ja verkligen. Och liksom man kan kolla typ som dörreinfattningar liksom. Så kan de då ha en arkitrav av en friskornish liksom ovanför sig, och så står det två halva koloner på sin sidan de dörren i gamla palats till exempel. Det vi kan säga är ju, att när han vitruv just skrev om arkitekturtheori, så då utgick ju han från de här kolonerna och har av rallt då de tre grekiska, och sen pratade han ju om liksom hur man skulle placera ut dem och vilka avstånd Det var det som var proportionerna eller ordningen, och liksom skapade regler för det, och där utgick man ofta från diameten på kolonen, och sen så fanns det liksom specifika mått för hur lång det skulle vara till nästa, och liksom även när det sen fortsatte in i inredningen, lifa, sadkompositioner, så var det fortfarande liksom kolonerna Mott inom sig. En kolon kanske kunde delas in i nio hydigheter, då utgjorde de ett mått som man sen använde för att placera ut nästa sak i fasaden. Så allt blev liksom Det fanns en automatisk uträkning, när man snart gick och delade, för att få fram, hur fasaden skulle se ut, och det blir nästan ett rätt och ett fel, som jag tror, genom sen Den esterande arktur eller arkturhistorien har Man har lutat sig tillbaka på och använt sig av. 0:20:36 - Elsa Exakt. det känns som att man vet att det blir bra och rätt om man utgår ifrån de här proportionerna Samspelet, rythm och så vidare. 0:20:48 - Henrietta Precis. Det som dock är intressant, är, att trots att de här egna finns, så han skriver ganska tydligt, hur man ska dela in det. Så kollar man på till exempel Partenon då i Grekland, så står ju inte alla koloner med samma avstånd, utan de sista kolonerna liksom, som kommer i hörnen. De står då Lite tätare, och de har också en lite större diameter, och det var liksom ett medvired val för att typ bryta upp ordningen Och göra det med mindre strikt, och stelt för en jättestort stentempel. 0:21:29 - Elsa Men det vill också bli det här begreppet vi sa ur utmin, alltså det här människans upplevelse av det. Sen, det krävs oftast nog lite en förskjutning och så vidare, för att det ska bli något mer intressant och en bättre helhetsupplevelse. Man kan inte vara hundra procent strikt oftast, när man använder sig av regler, för då blir det inte nödvändigtvis resultatet det man har hoppats på. 0:21:56 - Henrietta Nej, nej verkligen. Men det är det som är intressant med en man som, liksom Han, så livsverk är böcker med regler. Men samtidigt finns det det här lilla brassklappen eller krivpålet, fast man behöver inte följa dem till punkt att bricka, och i det här liksom antikens, greklands Vad ska man säga? Främst arkitektoniska verk. Så är det inte helt regelrätt liksom Något mer som är lite intressant med den grekiska arktur? det är ändå liksom, att det fanns Grekarna är ju väldigt kända för att det var liksom de som gav upphov till demokratin så som vi känner den. Och det fanns också en idé liksom om att såhär proportioner och balans i den byggda miljön påminde medborgarna om att liksom ha en pråpermoral och ett etiskt beteende. Och det byggde ju väldigt mycket. Alltså. Staden byggde ju på att medborgarna gjorde sin medborgliga rätt liksom, alltså annars på torget och sådär, så att jag tycker det det finns något fint i att liksom De tänker, att arkitekturen också formar beteendet och därmed sätt att man lever på ihop. 0:23:23 - Elsa Alltså jag undrar, hur mycket det stämmer. För jag vet, idag pratar man ju mycket om att såhär miljön, om man är i en städad miljö och en miljö som ser ut att vara omhendetagen, så har man större, större chans att man inte själv skräpa ner och så vidare, medan som du är en miljö som redan känns nedgången och nedskräpad, så är det större sannolikhet då, att du själv kommer skäpa ner miljön och inte bryter lika mycket. Jag menar liksom undrar, om det är nåt. Är det det? hur utgår det från lite grann, eller hur funkar det, eller hur kan vi inte veta? idag Det förstår jag också, men vad? men så är det ju säkert bara. 0:24:06 - Henrietta Och jag tänker om arkitekturverk som det laths, mest fokus på eviltämpelarna, som är till gudarna, och sen så liksom de publika utrymmerna, och sist kommer väl då lämts om de privata bostäderna, och att det kanske också finns en idé om att, om samhället, vi alla liksom bidrar till att bygga de här fantastiska templarna för det vi tror på tillsammans, att man känner en samhörighet och att man vill liksom jag har varit sitt bästa, jag i de här diskussionerna som är på torget för att föra samhället framför Ja, men det kan säkert vara så. Jag vet inte, att jag tänker så här i Sverige väl också Det funnits politiska idéer, där byggande har varit kopplat till politiken. Sen har det kanske varit mer om jag tänker, socialdemokratiskt styr och de bygger liksom miljonprogrammet för att alla ska bostäder. Det representerar någonting helt annat, men det är ändå samma tanke om att så här med byggnader ska vi ta hand om medborgarna, så att de känner, att jag med det är skatt, gå till rätt saker och att de blir hörda på. 0:25:01 - Elsa Ja, arkitekturen är väl alltid nästan politisk. Vi finns ju mycket politik i arkitekturen, och framför allt då i den arkitekturen, som du säger, som vi alla delar. 0:25:13 - Henrietta Nej, det är verkligen. Ja, men det är ju intressant tankebanan då, att den finns mer redan då. 0:25:27 - Elsa Men om man återgår till vi tror, just av vår rädda tråd, han var ju inte grek, han var ju faktiskt romare Ja, och när man pratar om den här tiden och man pratar och framför allt när man pratar om antiken som begrepp, så är det ju faktiskt både greklaren under den här tiden, men också rom som man refererar till. 0:25:46 - Henrietta Ja, The Roman Empire. Som alla män tänker på min stånd Varje gång i veckan, exakt. Gud, jag känner att nu, när man har researchat infraavsnittet vi läser mycket om rom i utbildningen också att jag lättare återupptäckte bara ja, men nu förstår jag alla män. 0:26:03 - Elsa Det är sjukt fascinerande ändå Ja, asså, det är ju det kan man inte säga, att det är ju absolut en fascinerande tid, som sagt nu då En tid som man har kollat tillbaka på inte bara en och inte bara två och inte tre gånger, utan liksom man återkommer till hela tiden. Så det är ju verkligen en fascinerande tid på många sätt. 0:26:21 - Henrietta Verkligen, där kan man säga, att romarna kollade ju på grekarna Och tog deras kolonordningar, men de twicade dem också och kom på den här kompositaden, den fjärde. Men de har ju också, liksom, de har ju blivit tekniskt kunnade ju senare i historien också, så att de kommer på en typ av betong som jag tror att det tog långtidande vid, liksom i modern tid Förstod exakt hur deras betong var uppbyggd, för den var väldigt bra, som jag förstått det. 0:26:47 - Elsa Ja, och den möjliggjorde ju en helt annan typ av arkitektur. Alltså, den möjliggjorde ju arkitektur som vi än idag kan tycka, är att jag tänker Nu tänker jag bara direkt då på pantjon i rom, som har användig sig av betongen och betongens egenskaper. Och pantjon är då en stor betongbyggnad rund, med ett vad ska man säga, ett valve format, pak, en kupål. En kupål kallas det På arkitekturspråk. 0:27:18 - Henrietta Idag är mitt arkitektur bokabular, on point, men med kupål kunde ju inte grekarna göra på samma sätt, för de jobbade med stenblock liksom. 0:27:26 - Elsa Precis Så. Det här blev ju, det möjliggjordes ju av den här då betongen, men också, som du säger, att det måste vara väldigt bra typ av betong för att lyckas med det en då, för det är en otrolig spännvidd, den klarar av i pantjon, ja och det är väl också det romarna kommer på. 0:27:39 - Henrietta De kommer på det här med att så här med bågformade valve, så klarar man större spännvider, nej, men, och sen kan man också se, att de använder också armering i betongen. Jag vet, att jag läste, att en anledning till att kolla se, om inte står helt idag Det för att man tog ut metallen, alltså armeringmetallen, för att göra vapen. 0:28:01 - Elsa Ah, great, great priorities. Ja, vi kan ju nämna då att kolla se om. Kolla se om är ju också från den här tiden, och det är ju också ett väldigt tydligt exempel på det här. Vi har pratat om Dels om är valve, för det är ju uppbyggt av typ bara valve, men också av kolonnerna vi har diskuterat, och framför allt i, att det är koloner i flera våningar. 0:28:27 - Henrietta Precis Så, tmellan valven står det liksom halv koloner i fasadan. De följer då den här ordningen, så de doriska, de anledningar, liksom längst ner Och sen som de joniska och sen de korintiska Och sen allra högst upp. Där är det inga valve På liksom den delen av fasadan, och där har de då pilastrar som då tänker halvapelare, alltså om ett fyrkantigt tvärsnitt, men som är korintiska, och det är liksom då det lättaste. 0:29:00 - Elsa Ja, och det kanske vi ska säga. Även när vi sade, när vi pratar om de här kolonerna och ordningen, så är det just. Ordningen handla ju, som du sa, nu om i vilken ordning man ska placera dem. Också, man ska ju ha de här doriska i botten, följt av jonisk, följt av korintisk. Alltså, det finns även en ordning i då placeringen av dem. 0:29:18 - Henrietta Precis, och där kan man känna, att det är väl förleget att tänka så, men att det är liksom från tyngstillättast, och då är det då från man till ungfru Precis klassiskt, och där går det tänka jag, att på den tiden alltså likställde man väl ungfru med ojift kvinna och därmed ung kvinna, och så tänker de, att hon är väl. 0:29:37 - Elsa Ja, lättast Alltså Ja. 0:29:42 - Henrietta Det låter ju, ja, det låter kanske lite förleget, om man säger så, men om man tänker tyngd, tillättnad, så kanske det känns mer. De är ju också olika, precis. 0:29:58 - Elsa Men om vi ska gå vidare idag i tiden För nu har vi ju befunnit oss då i antiken Ett ganska bra tag. Alltså Vi pratar runt .700-talet före Kristus, kanske 800-talet före Kristus Till runt typ 500-talet efter Kristus, då beror vi på lite, om man ser till Grekland eller Rom och så vidare. Men därefter blir det ju ändå en nån form av avsvalning av det här idealet Som man jobbade med då och de här reglerna, och det kom ju tillbaka sen på under denna sansen, som då var typ 1300-talet till typ 600-talet. Och det som var då under den här perioden var att det var då egentligen som vitruvjustekster och det han pratar om med den här arkitekturen, det var då det blev stort Under antikens tid. Så tror man inte att han egentligen hade så stor påverkan, utan hans texter blev stora under denna sansen. 0:30:59 - Henrietta Precis, man kan hitta, att de folk kände till dem under hela romartiden Och de bevartades, men de jorde liksom inget stort avtryck. Och sen tror jag, att de gav sig ut på nytt, liksom under 1400-talet, och började sprida stort, och då hade liksom denna sansen börjat, och man hade börjat kolla tillbaka på antiken, och då blev han liksom tongivande. 0:31:26 - Elsa Ja, det man gjorde var ju just det här. Man började kolla tillbaka. Hur gjorde man under antiken, hur jobbade man med koloner, hur jobbade man med fassadens uppbyggnad, med det här vi pratade om rytm, om symetri, om utromi vad vi nu har använt oss för massa olika begreppar? Man går tillbaka till och kollar på det här Och ser, hur man kan använda sig av det igen. 0:31:49 - Henrietta Ja, men precis Så, vi tror, vi, att Becker blev liksom tongivande. Sen var det även. Andrea Paladio gjorde ett verk som hette Fyra Becker om arkitektur, som kom ut på 1500-talet, som också liksom pratar om precis den här, liksom Det som har grunden till Renaissance-arkitekturen Och även Vignola. Han heter Giacomo Barotsi, så det regler för de fem kolonordningarna. Där hann också då Pratar om, hur man skulle ta hand om kolonerna. 0:32:20 - Elsa Men det är ju här då, som under Renaissanceen, som det är vi då, när vi pratar om klassisism egentligen blir eller börjar på något sätt. För att det är då, som När man pratar klassisism, som vi sa, under den här lilla faktar utan så är det ju ofta Det man syftar till är arkitektur som kollar tillbaka på antiken, och det här var Ungefär första gången det hände, då. Alltså, det var här det började igen, att man tittade tillbaka och inspirerades. Och det som blir det svåra med att typ exakt definiera klassisism är ju, att inspirationen från antiken har ju fortsatt sedan, alltså ända fram till idag. Så det finns ju inte heller bara såhär exakt den här tiden utan Renaissanceen sätt att se på. Det utvecklades ju senare i. Det blev väl bara rockt efter det Precis. Så vi också tittar tillbaka på det klassiska, men på ett annat sätt. Det fortsätter ju att utvecklas. 0:33:12 - Henrietta Ja, och det kan man väl även säga, att även gotik och det som föregick Renaissanceen, alltså den mer medeltida arkitekturen, den har ju såklart också element från det klassiska Exakt. Architekturen liksom var ju en pågående process som utvecklades, men Renaissanceen är liksom första gången, man typ aktivt kollar tillbaka. Vi skulle nog egentligen kunna göra ett helt avstitt tänka om Renaissanceen, men vi kan ta några exempel nu bara så att ni får se lite, hur det såg ut Precis. Och en av de kändaste klassiska exemplen av Renaissance-artitektur är väl då Tempieto Av Ramante, som är liksom en liten liten rundbyggnad. Jag tycker det ser ut som en brällopstårta nästan. 0:34:00 - Elsa Men den har ju då den är rund och den är kantad av, alltså runt hela byggnaden. är det kolonne då? 0:34:08 - Henrietta Ja, men vad man kan säga om Tempieto är väl då, att den byggdes ju Ja 1502. Så tidigt 500-tal. 0:34:16 - Elsa Ja, och om man ska ta ett till exempel från samma period, så är det Palazzoferneze i rom, som är då den franska passaden. Den är ifrån 1589. Så det är ju 80 år senare ungefär än den här första vi pratade om. 0:34:36 - Henrietta Och den är ju, tänker jag, klassiskt den typen av fasad jag tänker på när jag hör ordet Renaissance. 0:34:42 - Elsa Det som gör att Renaissanceen kanske också är lite mer greppbar, men också relaterbar, är väl att För när vi pratade antiken, så är det så himla det är tempel som bara består av princip, koloner, eller det är pantion, som också är någon form av tempel från början. Alltså, när vi kommer till Renaissanceen, så är det ju helt plötsligt byggnader som ser ut lite mer som de gör idag. Men man kan se de här reglerna då, men kanske på mer greppbart sätt. Man ser fasad i, man ser rytmen i fasaden, man ser, att det är en symmetrisbyggnad, man ser de här det dekorativa som han också pratade om, som vi sa, uppbyggnaden, att den är i en del i tre proportionerna mellan de våningarna. Alltså det är mycket av det här som då reglerna kommer i uttryck i en med Samtidag tar det ut, men samtidag fasad. 0:35:37 - Henrietta Ja, men om man tänker, att man kollar på Colosseum och så kollar man sen på Palazzofernesen, det är ju ett tydliga likheter, hur de gör med de här halva kolonnerna i fasaden, den tydlig uppdelade mellan våningsplanen. Där fanns det också Ett reförnser av storlek, utgår ju från kolonernas bredd då, och så har man räknats fram till vad de ska ha då som är det rätta måttet Och samma avsannut mellan våningsplanen. Allt det där finns. Som man räknar på, precis som tydlig tanke på, där det är delar som har lagt sig ihop för att få avstånden i fasaden. Ja, men precis Har ni en väldigt utstickande takfot, kan man kalla det. 0:36:19 - Elsa Ja, och det kanske inte är så. Den är liksom en så lätt förvånad över. 0:36:23 - Henrietta Den tänker jag känns som ett annat element nästan, som kommer till. Det kanske är typ en strenesans, men det kanske känns, kanske inte så klassiskt. Nej, och det är det som är intressant med klassisism, att oavsett om definitionen av den är, att man kollar tillbaka, så kommer det alltid komma till. Ja, men är det smikor, som man kan kalla det då, alltså den egna arkitektens idéer, vad den tycker är vackert, och de samtida strömningarna ger sig också uttryck. Det är en del av den här. Det är en del av den här, ja, men man kan säga att klassiska idealsvanade lite under 1600-talet, så det är ungefär ett århundrade, där det är liksom stilar som har kommit ur renaissanceen som är de ledande, men intresset för att kolla tillbaka är inte alls lika stort för att se den då återuppstå på 1700-talet med men ny klassisism, som ibland också kallas de ny antik. 0:37:22 - Elsa Precis så, då är det igen då, att det kommer igen en ny våg av det här idealet och att man ska titta tillbaka på det. Det är ju samma sak igen. det återkommande blir de här kolonerna, sättet man ser på fasaden, det är också lite mer kanske avskalade än vad som har varit tidigare, med barocken till exempel, eller ju lite mer pråligt och stort. Så blir det det här matematiska, kan man säga, som kommer tillbaka. 0:37:46 - Henrietta Ja, och det finns ju ändå någonting lite strikter, där man jämför med barocken eller rocko-k, som är otroligt liksom eklektiskt, eller ja, det är otroligt mycket det faggar och ornamentik, liksom Så pråligt skulle man nästan kunna säga. Barocken är ju typ en synonym till liksom pråligdighet eller överdådighet. Så kommer ny klassisismen, och det blir liksom ett steg tillbaka. Det blir lite enklare igen. Det kommer tillbaka att man var shit, just antiken, den var ju sålt. 0:38:13 - Elsa Den glömde den i 100 år, men de hade något där. Nu har vi insett dem. 0:38:17 - Henrietta Och där finns ju också en intressant aspekt, av att 1700-tal, det är liksom slötsa 1700-talet, kommer fransk revolutionen, det börjar liksom komma mer republikanska strömningar i Frankrike och även i Nordamerika, där man liksom Annammar den här stilen. Precis, och då börjar man annamma den stilen, för att man inte ser tillbaka på Grekland och Rom, som var republikor, som var demokratier Grekland var ju det Rom var i vissa århundraden Och annamma den också stilen från ett politiskt ståndpunkt. Och det tycker jag, är så intressant att tänka till liksom. Återigen låter man arkitekturen vara symbolen, ja, men symbolen för en viss politik, som man vill ha, liksom, och där kan man också kolla på Washington i USA. Vista huset, ja, ja, vista huset. och vad heter det på Lincoln-monumentet? Det? är ju jättestark antikinspiration där. 0:39:17 - Elsa Och där kan vi även hitta andra exempel från samma period som också är väldigt monumentala, för det är det ni också blir på något sätt. Många av de här byggnaderna, och där har vi till exempel triumfbågen i Paris, den kommer från den här tiden, den byggdes mellan 1806-180. Det är också Pantheon i Paris, som också har det här lite uttrycket likt vita huset, om man får jag vet inte, om man får jämför dem, utan Det är ju det här med mycket vita, med kupåler, med mycket koloner, som kom i mitt entex slutet av 1700-talet i Paris. Vi har också Victor Emanuel-monumentet i Rom. Där har man tagit i. Det är väl också lite, lite, lite hushet, fast där har man tagit i från tårna med koloner och kupåler. Den är ju lite ganska kritiserad för att den är ganska Inte brutal. Det är väl ett fel ord, men det är mycket som händer. 0:40:14 - Henrietta Jag tycker det är så, här på med någon fontanad i tre. 0:40:16 - Elsa Ja, men det gör, det är ju väldigt. Det är liksom kuliss som skapas. 0:40:20 - Henrietta Den tycker jag nästan påminner. Vilken är Emanuel Victor Emanuel? Emanuel Victor Emanuel. lite om arkitekturen i Washington, exakt. Det är något här låter kanske fel, men det är något för mig som känns lite, lite fake. 0:40:36 - Elsa Ja, och det är den också. Jag har fått kritik för den här Victor Emanuel-monumentet, att den är en kuliss, att det är det man har skapat, bara. 0:40:45 - Henrietta Mm. Nyklassisismen Ja, men den kändeteknads väl av det. Det är ju ett tortolavaren eller? 0:40:52 - Elsa Det är verkligen, som du säger, gräddbakelse, arkitektur, båda man kollar, tycker jag, då Pantejon i Paris, victor Emanuel, bonventet eller Vita Huset. Det är ju någon gräddbakelse över det, vilket är också intressant med tanke på att vi sa, att det är lite mer avskalat, men det är ju liksom pråligt på ett annat sätt än då till exempel barock och så vidare. Men jag tycker det är kul också bara att ta ett exempel från Sverige, för när vi nu är på 1700-talet eller då har vi även i Sverige kanske kommit i kapp lite i stilinfluenser och så vidare. En byggnad som är från den här tiden och som är i Göteborg är Domkyrkan i Göteborg. Den är från 1815 och med väldigt tydliga nyklassistiska ideal. Man kan till exempel se i en tydlig entre som är kantad av fyra stycken koloner, och de är doriska. De här kolonerna håller upp ett tak då, men det är ju då de här arkitraven, frisen och kognition som vi har pratat om tidigare. Alla de här viktiga elementen är ju med i entresituationen. Sen kanske resten av byggnaden är lite mer då enkel och den är ju då i tegel, men just entren har alla element som vi har pratat om och som kommer från antiken Verkligen. 0:42:17 - Henrietta Jag och inte det jag gör, tycker jag också att det är pilastrar som känslor. Man kan se en tydlig referens till antika Längst innan vi är allta rätt är det ju något stegoloner. De är ju joniska, som jag ser det, men det är en guldig kapital. 0:42:34 - Elsa Så hela byggnaden kanske inte är eller det blir en nyklassistisk i sig, men den har väldigt tydliga element hämtade från antiken Och det vi tror just då beskriver. 0:42:52 - Henrietta Ja, sen nyklassismen går väl ner kring 1880, säger man. Man var, att den ändå är slut när det kommer till arkitektur. Men som vi säger, det går ju vågor här, och även i Sverige kommer tillbaka en klassiskistisk våg under 1920-talet, så vad vi kan kalla 20-talsklassism eller nordisk klassis. I bland bedämst den som Swedish Graves Det är lite spretigt med namnen, men där blir det klassiska influenser. Men det är ju något väldigt skandinaviskt över de byggnader som byggs då, för de är ganska mycket striktare med nyklassismen. 0:43:32 - Elsa Man ser, att det igen har anammats med, den här gången ur ett ännu år nyare perspektiv Precis och det är ju mycket stramare. 0:43:40 - Henrietta Ja, och där har vi väl också fett sig, att det är ju functionalism som uppstår samtidigt. Jag kan tänka mig, att det också gör, att det blir stramare. 0:43:49 - Elsa Ja, men det tror jag absolut. De putsade fasaderna, som ofta är en kombination, tillsammans med de här dekorativa elementen, men det finns ändå någon hint av kanske inte modernismen, men av den tidsandan. 0:44:03 - Henrietta Ja, men precis, Och där tycker jag att ett jättebra exempel är ju Konzerhuset i Stockholm. Det är ju ganska monumentalt byggnad, klarblå putsad, men sen utgörs liksom entrean av en trappa, där det står korintiska spelare eller korintiska koloner. Jag tycker ju väldigt mycket om den tjugo-talskastis, men jag tycker den kombinerar en enkelhet med det bästa från det klassiska. 0:44:33 - Elsa Jag tycker, det är en av de bästa epokerna i svensk arkitektur ändå. Ja, men jag håller med. Och sen ytterligare ett exempel, som också är från den här tiden, där man kanske ännu mer då än Konzerhuset har tagit till sig de antikens regler, men då blandat upp. Den då med samtidens lite mer moderna ideal är ju uppståndelskapellet i skogsjuborgården, som är ritat av leveränt. 0:44:59 - Henrietta Uppståndelskapellet är ju, precis som Konzerhuset, en otrolig kombination av klassiska element och en modernistisk riktighet, tycker jag. 0:45:09 - Elsa På ett sätt man inte tror skulle funka, men som funkar jättebra. 0:45:12 - Henrietta Precis för det är liksom. det finns en här portiken med liksom koloner som känns superklassisk, men den sitter ju inte centrerad på byggnaden, vilket är liksom den första man blev förvånad över, och sen är man ser resten av byggnaden, som bara är helt slät, utan fönst. 0:45:29 - Elsa Ja, vi kan ju bara säga då också, att den här antren till uppståndelskapellet är ju då en rad koloner, som sedan då det vilar Ja, men det kan man kalla det arkitranfriskonister, vi är inte riktigt den upp till ro, det vilar en sån där triangle-tok vi med var dagligt uttryck ovanpå Antren, är ju otroligt klassisk. Men sen då resten av byggnaden och, som du säger, placeringen av antren är inte speciellt klassisk. Att man sätter det på ändensnätt är ju ett helt annat grepp. 0:46:04 - Henrietta Nej, hade man bara sett antren, så hade man kunnat vara såhär. Det är ett pantheon i ro, exakt. Och sen så var en byggnad, en bakom, hur den är placerad, och bara nej, men det här är något mycket senare. Och också leren tänker ju ja liksom så strikt modernistisk om man har sett liksom de andra kyrkorum han har gjort, som har noll dekorationer och utsmykningar, eller om när man tig på det här sättet så ser man det här Och man blir förvånad att det är samma arkitekt på ett sätt. Men det är väldigt snyggt gjort, så jag förstår att det är samma arkitekt. Han var ju otroligt duktig. 0:46:42 - Elsa Ja, och det visar jag också lite på det som vi tror just då. Vi ska gå tillbaka till att. Jag har någon pratar om att som arkitekt är det väldigt viktigt att kunna sin historia, kunna känna till bakgrunden och vad som skapar arkitekturen, och det är väl ett väldigt fint sätt av honom alltså att leva den så att kunna visa på den typen av bredd. Men jag Så han har en så otroligt stor kunskap så att han har också möjligheten att göra byggnader av olika slag. 0:47:14 - Henrietta Verkligen, och det där alltså nu, när vi har läst på om det här, det är där kanske jag saknar från min egen utbildning Även om vi har läns där strukturhistorier, och jag tror jag har haft någon tillvåldskurs på mastern, som ändå lite mer vi skulle bygga i gamlad stil, men då var det, vi skulle kolla tillbaka på 30-talet, men att jag hade värt att kunna de här reglerna lite bättre, för jag hade också velat kunna rita ett uppståndeskapell Eller åtminstone försöka. Men jag har faktiskt inte så gedigen kunskap om de här reglerna. Jag kan de historiska elementen, men den faktiska indelningen och ordningen, som man ska jobba med de här elementen, den kan jag liksom inte fullt ut för. Jag har aldrig applicerat den. 0:48:00 - Elsa Men det kan jag hålla med om, att man fick teorin till viss del, men inte verktyg för att applicera den idag. Okej, men om vi ska runda av det här avsnittet då, och vad känner du att du tar med dig ifrån att ha kollat lite mer på Både antiken och den klassiska kulturen, men också då klassismen och strömningarna från den? 0:48:34 - Henrietta Jag tycker, att jag tar med mig mycket Dels, känner jag att det här är något man kan inspireras av, som man har gjort under så många olika typer av klassisistiska omgångar I olika tider, att jag tror verkligen att det är något man kommer kunna hämta inspiration av idag Och, som du och jag diskuterat tidigare, att det håller också på uppstå strömningar där folk vill se mer klassiska arktis, säger de Det är svårt att veta exakt vad man menar med det, men att det finns strömningar där man önskar sig mer klassiska element. Då kanske kommer det komma en ny klassisism på nytt, liksom En ny klassisism, ny klassisismen Exakt New Swedish Grace, nej, men så att det. Jag tror att det finns mycket att hämta. Och sen tycker jag att det har varit intressant att läsa på om klassisismen och se den som en demokratisk, arktistisk arktist som är skapad för att beinvånerna ska vilja vara goda medborgare och kanske republikaner och stå för demokrati. För jag många gånger fick nippat klassisistiska, arktistisk arktist eller liksom diktatorer talin eller hitler eller Mussolini, och jag tycker det var lite skönt att ta tillbaka greppet om den klassisiska arktist, för det känns som det är ibland kritiken mot arktist tekturebroret att folk säger att de är fascister eller SD är det, men att man kanske kan gilla det traditionella för att det är för andra saker också. 0:50:07 - Elsa Nej, jag håller med. 0:50:09 - Henrietta Men vad tycker du har varit roligast? 0:50:11 - Elsa Men jag tycker nog att så tydligt ser det, som om vi pratat om det som en våg som kommer tillbaka och går boppligt och kommer tillbaka Och nu kanske vi haft en ganska lång tid av att modernismen och andra typer av sätt att bygga på. Om du säger att vi kanske är på väg tillbaka, och jag tycker ändå både inom arkitektur och broret så finns det starkare för det. Men jag tycker också inom arkitektkoren att det börjar pratas mer om att det på något sätt skulle vara okej att hitta den inspirationen igen. Och jag tycker då att liksom för det man ofta när man pratade om klassisk arkitektur och om man skulle rita det idag, så pratade man ofta att det skulle vara någon form av pastis Och att man skulle kopiera, att det skulle vara fake. Men jag tycker att när man ser de här strömningarna som liksom har kommit åter och åter, så blir det så tydligt att det inte är fake. Alltså det handlar om sätt att se på arkitektur, sätt att se på en fasad, uppbyggnad av element, av ordningar, att det liksom finns faktiskt vissa ordningar i strukturer och i symmetri och så vidare. Och jag tycker nästan det mest intressanta då är utrymme, alltså liksom det här mänskliga i det, att det är inte bara att man har klisterat på lite dekoration, utan nu finns hela tiden en koppling till människan och hur vi upplever saker, och det tycker jag kan gå förlorat ibland i den moderna arkitekturen, kanske främst när vi pratar riktigt höga hus och liksom ja, men höghus, men också vissa andra byggnader. Jag kan tycka, att en del modern arkitektur missar den mänskliga kontakten, ja verkligen Att upplevelsen av, alltså helheten och upplevelsen, det kan vara en häftig byggnad, men sen som människa på gatan hur man upplever den. Där finns det något, som vi saknar, och där tycker jag att man kan hitta inspiration i klassisismen, i antiken, i neoklassisismen, alltså i alla de här man kan hitta viktiga värden, att inspirera sig. 0:52:25 - Henrietta Ja, verkligen, där jag håller helt med. Nu, jag tror, att det är viktigt att ha med sig ett visst mot av klassisk schooling Och, som vi har pratat om tidigare i postmodernismen, att de har stäcknat viste, vad de bratt mot föregrlar det är en kunskap jag tycker man borde ha som arktistik, och jag tror att man inte kan ha den i större utsträckning på utbildningen, och det finns en efterfrågan för det. 0:52:49 - Elsa Det tror jag också. 0:52:50 - Henrietta Ja, men jag vill avsluta med en fråga alltså. 0:52:54 - Elsa Okej, wow, det är nervös. Det är ju favoritbolag. Oj, Då skulle jag nog säga Alltså, jag har alltid illat, en korintiska. Det är någonting med ananas-toppen och slankheten. Jag kan, ja, det är någonting med den. Det var ju en junkroheten i den. Det är så junkrolig. Exakt, självda, vilken är din? 0:53:19 - Henrietta Jag håller också med att jag är svag för en korintiska. 0:53:23 - Elsa Jag tror, framförallt för att den är på kvänet. 0:53:26 - Henrietta Den är så proallerad, den är så mycket. Det är något härligt med det. 0:53:29 - Elsa Ja, men jag håller med. 0:53:30 - Henrietta Säkert att jag skulle i förtjej vara mer benagna att använda den dåliga, om jag skulle rita någonting. 0:53:35 - Elsa Ja, då skulle jag nog säga den junkliska, för den ändå har något kul. 0:53:38 - Henrietta Alltså, jag gillar faktiskt inte de där smalockarna så mycket. 0:53:41 - Elsa Ja, de tycker jag om Spännande. Vi hoppas inte, att vi ska rita en klassisk sysselsbyggnad i hopp, eller i hopp blir det bara korintiska. Ja precis, det är demokrati. Det är demokrati. 0:54:00 - Henrietta Okej, elsa, men om vi ska avsluta med veckans tips, Har du något du vill tipsa om? 0:54:08 - Elsa Ja, det här är faktiskt ett tips som jag själv har blivit tipsad om en gång, och det är podcasten The Witch Trials of JK Rowling, som man kan lyssna på Spotfärg bland annat, eller gissningsvis, där alla poddar finns. Varför jag nämnde att jag har fått en tipsad till mig själv är för att det är en podd som är i sju delar Och varje avsnitt är typ en timme långt, och jag tänkte när jag fick tipsa att oj, oj, det kommer jag kanske inte orka, men jag slukade den. Alltså, den var jättebra verkligen. Den handlar om JK Rowling, om hennes historia, hennes liv, helt enkelt. Men också den stora fokuset är transdebatten i England, i världen, och hur stort och infekterat det här ämnet har blivit Och hur mycket det har blivit två läger Som nästan bara skriker på varandra och inte vill lyssna på varandra. Och det jag tycker var så fint med den här podden var att Jag tycker att den var väldigt neutral. Den tar upp båda sidor och båda sidor får chansen att prata utan att bli avbrutna. Jag tycker det var en bra podd att lära sig ner om transfrågan Och få chansen att höra på det från flera olika synvinklar, helt enkelt. 0:55:34 - Henrietta Nej, men förvist blev hon lite. Hon gjorde några uppmärksamade Twitter inligg. 0:55:41 - Elsa Exakt, hon har ju blivit Hon har ju egentligen blivit och canceled kanske några gånger för vad hon har sagt i den här frågan. Hon får ju dels chansen att förklara sig och berätta, hur hon tänker om det. Men man får också höra vad folk som tagit till upp av det här. Varför har de gjort det? Kan det bli fel i det uttalet hon har gjort då? Ja, men även så är jag inte så intressant. Hon har ju blivit canceled många gånger tidigare. Tydligen, när hennes böcker kom, så var de banade i vissa skolor i USA För att de tog upp hexeri. På riktigt, ja, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt, i riktigt. 0:56:30 - Henrietta I riktigt, det är ju så att hon är canceled för att vara progressiv Exakt, medans hennes twitter lägg, som har gjort hennes canceled, är åt andra hållet, och att hon inte framstår som progressiv, exakt. 0:56:43 - Elsa Så det är väl det som är väldigt intressant i hela, så här, om man bara får höra om hennes liv och motgångar har haft Eller sett, hon har blivit emotsagt under flera olika epoker och flera olika anledningar, ja väldigt intressant. 0:56:56 - Henrietta Ja, men vad det låter väldigt spännande. Ja, ska jag verkligen lyssna på den där. 0:57:03 - Elsa Ja, som sagt, det låter jättemycket med typ 7 timmar, men det var jättebra och värt var den där mut. 0:57:11 - Henrietta Ja, jag verkar nog 7 timmar på dom dagen när jag sitter och jobbar. 0:57:14 - Elsa Ja då. så då kan du, Så vi bara drar igenom det. 0:57:17 - Henrietta Det är en dalig Nej, men det låter spännande. Det låter kul ändå och intressant, men på en point som är kanske lite annorlunda än det man vanligen följer. Det kanske kommer ut varje vecka eller liksom mer Exakt. 0:57:32 - Elsa Och den har också fått väldigt mycket bra kritik just för att vara, alltså låta båda sidor komma till tals på ett lugnt sätt, utan att vara skriki. Och det tycker jag behövs mer av idag, när folk, det är så mycket känslor av försåliga skäl och flera olika håll i många olika politiska frågor, men det känns som man inte riktigt alla får komma till tals alltid För att det är så mycket känslor inblandat. 0:57:56 - Henrietta Ja, det är så svårt för att man är mot folk som är nedvärderande mot transpersoner eller vilka minoriteter som helst. Men det är också svårt med en cancelkultur, för det är man kanske inte heller så positivt efter inställ till, så att jag kan tänka mig att det är en intressant debatt, som jag uppstår på dem. 0:58:13 - Elsa Ja, men det, är det Så. In och lyssna. Ja, verkligen, har du något tips den här veckan? 0:58:22 - Henrietta Ja, det har jag. Det är faktiskt också en podcast. Okej, jag tror jag har tipsat dig de här tidigare. Jag har tipsat av alla som vill höra, och nu är det dags att tipsa även i den här podden. Jag har en favoritpod som heter Chimless podcast. 0:58:38 - Elsa Om du har tipsat mig om. 0:58:40 - Henrietta Ja, och det är ett Australiensiskt mediebolag som heter Chimless Och de gör poddar om en populär kultur, så dels är det podcast som kommer ut veckovis, det som händer i populär kultur under veckan, och de här kina är journalister i grunden, så de pratar nog om det på ett ganska nyanserat sätt, men det är ganska ytterligare och glättiga ämnen. Jag tycker det är en perfekt kombo av det jag gillar Och sen är det kul också för dem ärra som länar det Och de får lite insikt i deras kultur. De är väldigt patriotiska. Det bo inte så många Australier när man är i ett stort land, så det är mycket referenser till att den här kändes här Ni är ihop med en Australienska Wow, hon kommer från Melbourne, precis som vi. 0:59:35 - Elsa Men så är det vi också. Vi är ju sådana allting i Sverige. En svensk på Oskarsgalan Eller en svensk över någonstans. Det är väl så man blir. 0:59:46 - Henrietta Ja, det är lite kul att inse att ett landsmål, australier, som jag tycker är så stort De är också så, men jag tycker den har ni jättekul. Och de har också en gång i veckan kommit ut ett avsnitt där de har fokuserat på en kändis Eller skandal i de avsnittarna, och då har de oftast fokuserat på något som har varit en stor skandal. Det kanske är ett kändis. Par Victoria Beckham och David Beckham har de en serie Tredje, två, tre delar om Det finns massor olika, några otrohetsaffärer. Hugh Grant hade ihop till mig en prostituerad. 1:00:20 - Elsa Det är liksom, det finns allt möjligt, men det jag tycker Jag har inte lyssnat så mycket på podden, men jag får upp dem ganska ofta på TikTok, eftersom att jag gillar kändisar. De pratar kändisar, algoritmerna säger Du vore nog gillar det här. Och det jag tycker att de är duktiga på är att prata om saker, prata om kändisar och allt sånt här, men på ett respektfullt sätt. Men också på ett respektfullt sätt, utan att det blir alldeles för pk, alltså det blir alldeles för mycket brasklappar, utan de lyckas hålla någon form av balans mellan att prata lite skvallor Samtidigt som det är på ett seriöst sätt, men det är ändå roligt Och de lyckas klara den balansen där. 1:01:00 - Henrietta Ja, det är verkligen det som är deras styrka. De är ändå roliga att lyssna på. Det är väl att deras catchphrase är ju for smart people who like dumb stuff, och det är väl lite det som är i bilden av podden Populärkultur är inte. Och det är jag. Populärkultur är väl inte ett så fint intellektuellt ämne, men det här är ändå tjejer som pratar om det på ett analyserande sätt, men då tar det upp på ett sätt som inte är framåt och som är ointellektuellt. 1:01:37 - Elsa Ja, men jag håller med, eller det är lilla jag då och lyssnar. så håller jag verkligen med. Det är ett jättebra tips. 1:01:41 - Henrietta Ja det är kanske en lättsam fond efter att jag har lyssnat på dagens avsnitt om tunga intellektuell ämne. 1:01:49 - Elsa Exakt, man får gå rakt över till Chamedes efter det här avsnittet om klassiskism. Perfekt, men vi hörs in igen nästa vecka, eller inte nästa vecka? om två veckor hörs vi igen, precis. 1:02:12 - Henrietta Så till stäst får ni lyssna på poddarna vi tipsade om, och såklart får ni jättegärna lämna en kommentar på det här avsnittet Eller börjar följa oss på den app där ni lyssnar på podcast. Det skulle betyda jättemycket för oss. 1:02:29 - Elsa Då blir vi jätteglada. 1:02:31 - Henrietta Ja, kom med feedback, kom med en skummal. Vi tycker det är så kul att höra. 1:02:36 - Elsa Ja, vi hörs. Hej då, hej då.