0:00:00 - Henrietta Du, du, du, du, du, du, du, du, du du du, du, det hade varit om jag hade sjungit indrutt själva. 0:00:10 - Elsa En vecka. Jag vill det. Det är så att vi inte vill betala för de här revenue-betalningarna. 0:00:25 - Henrietta Hej och välkomna tillbaka på Fassaden, med mig Henrietta och mig Elsa. Bakom fasaden är din podcast om arkitektur, design och allt där emellan. 0:00:52 - Elsa Okej, då var vi i gång med avsnitt fyra. Hej Henrietta. Hej, Hur är läget med dig den här veckan? 0:01:03 - Henrietta Det är jättebra, väldigt utvillad efter julen Och tillbaka i jobbet igen. 0:01:10 - Elsa Hur är det med dig? Det är bra med mig också Jag. Jag skulle också säga, att jag är utvillad. Efter jul och nyår Vi fick till och med en extra veckas ledighet från podden. Precis Nu är vi tillbaka med ny kraft. 0:01:28 - Henrietta Ja, men verkligen, Det känns jätteroligt faktiskt, och idag har vi kanske lämnat arkitekturspåret lite mer än vad vi gjort tidigare. Tanken är, att vi ska prata lite mer om inredning idag och design. Framför allt ska vi prata om skandinavisk maximalism, om man får kalla det så. 0:01:49 - Elsa Ja, precis, och det roliga är att vi kommer också Lite utgå ifrån det. Vi var förra avsnittet i tiden runt början av 1900-talet, med ett parallellt spår till functionalismen Och kanske lite av en motreaktion på vissa av de idéna vi pratade om förra veckan, med det här mer avskalade och maschinen till hem och så vidare. Under samma period. Så kom ju faktiskt en motreaktion i kanske ta i, men en annan stil som inte riktigt ville vara med på de reglerna Ja, men verkligen, och det fungerade. 0:02:29 - Henrietta Som vi sa förra veckan starkt Grepp om Sverige och den skandinaviska stilen. Det ser man kanske tydligast idag i inredning. Övervärlden är Sverige kända för IKEA, även mycket kanske lyxigare märken, men en väldigt avskalad och minimalistisk stil. 0:02:50 - Elsa Ja, och även en väldigt neutral färgskala, och Sverige är nog inte generellt kända för att ta ut svängarna så mycket egentligen. 0:02:59 - Henrietta Och därför valde vi den här veckan och då försökte jag prata om några exempel-, där man faktiskt mer har tagit ut det i svängarna Och hur det tar sig uttryck i en skandinaviska eller framför allt svensk kontext. 0:03:10 - Elsa Ja, för egentligen, om man pratar om den här mer maximalistiska stilen med mycket färg och mönster och framför allt en väldigt stor blandning av de båda-, så tror jag, många kanske mer tänker på den brittiska inredningen som är kännetecknast av just den typen av maximalism, och där kanske vi kommer vara in och kolla lite grann också. Men vi vill ändå fokusera på hur den kan ta sig uttryck då i Sverige. 0:03:34 - Henrietta Precis så vart mig ska det här vara lite inspirerande på hur det kan se ut. 0:03:41 - Elsa Ja, men innan vi börjar prata om det här, så får vi ju tipsa om eller påminna om att vi har en Instagram där vi lägger upp bilder på det vi pratar om. Så gå in på Instagram gärna innan ni börjar lyssna eller nu och kolla på bilderna. Så är det enklare att hänga med i vad vi pratar om-, vad vi diskuterar, och få en mer helhetsbild och en visuell upplevelse av podden också. 0:04:07 - Henrietta Och kanske bli lite extra inspirerande till vad vi kommer prata om i avsnittet. 0:04:14 - Elsa Ja, så då kör vi. 0:04:23 - Henrietta Ja, men om man pratar om maximalism i Sverige-, så måste vi ändå det första som folk tänker på vara Svensthän eller? 0:04:34 - Elsa Ja, det tror jag absolut. Det är väl det. Jag tänkte säga, att det är det enda mönstret folk har hemma, eller Om man har mönster, så är det typ dem Precis, eller någon ischkopia av dem. 0:04:46 - Henrietta Och Svensthän, för de som inte känner till, är ju en inredningsbutik. 0:04:53 - Elsa Ja, det startar ju som en inredningsbutik. Nu kan man väl nästan säga, att det är också ett märke. Det började som en butik med tändföremål, som sen sakta men säkert gick vidare till att bli mer och mer möbler och design. Ja, men grunden av Svensthän är Estrid Eriksson, som föddes 1894. Så slutet av 1800-talet, och hon startade Svensthän sen 1924. Precis som vi sa lite inledningen, är det samma epok som när funkisen gjorde framtåg i Sverige. Hon hade också en ganska så avskallad stil i början, som var ganska functionalistisk. Hon hade också mycket tanken om även inredningen, att det skulle vara överflöd att formen till viss del skulle föra i funktionen, att det skulle vara neutrala färgskallor. Men sen i slutet av 1920-talet började Josef Frank hos Estrid Eriksson, eller de började samarbeta, och det är ju efter det sen som hon Men i gemenskap av Josef Frank ändrade sin stil ganska mycket. Den gick ifrån att vara det här med neutrala till att ta en ganska så Nästan en 360-vänning och bli mycket färgmönster och även föremål. 0:06:10 - Henrietta Ja, verkligen. Ja, det är intressant att inredningen i butiken från början var ritad av Uno Oren Som en av de främsta funkisarkitekterna som var med och formade den här världsutställningen i Stockholm, som vi pratade om i förra veckans avsnitt. Och sen Estrid Eriksson var ju utbildad teknikslärare, så att hon hade utbildats på det som kom att bli konstfack. Det är inte konstfakt då. Hon hade också jobbat som det i några år innan hon valde att starta den här butiken. Och det är ju ganska imponerande som kvinna Jag tror hon var typ 30 när hon startade butiken Att göra liksom 424. Framför allt på den tiden. Ja, verkligen, och det är också lite kul. Nu är vi faktiskt inne på 2024. Så i år är det hundra år sedan hon startade butiken. 0:07:03 - Elsa Grattis Estrid, precis, grattis Vänsted. Det är ju superinspirande att det är hundra år sedan och vi fortfarande har föremål i våra hem idag Som är designade inte just då, 1924, men bara några år efteråt. Och även när man kollar tillbaka på mycket av den interiören hon skapade Och även så mobbleringar och så vidare, så många av de bilderna skulle kunna ha varit, men vissa kanske små justeringar tagna idag. Alltså, det är en väldigt Man kanske inte 100 % kan säga tidlös, för det har väl såklart gått vissa ändringar i cykler, i moder, även i inredning, och idag kanske vi är tillbaka på en tid när vi kollar tillbaka väldigt mycket. Så jag tror att det kanske har fått en extra uppsving från några år tillbaka och så vidare, men det har aldrig varit omodernat något av det hon har gjort. 0:07:58 - Henrietta Nej verkligen inte Alltså svenskt, än I min ögon känns det som att de har varit klassiska från start. Sen kanske det också spelar in, att de är liksom high-end Eller alltså absolut Exklusiva möbler och tiger, så det kanske direkt födde dem in på typ, att de blev klassiker, för att de var synonyma med en välbered, utbildad klass. 0:08:27 - Elsa Ja, och det skapades också. Alltså möblerna kunde sen då gå vidare i arv och så vidare. Jag läste nånting idag, det var någon som skrev just det Det är ingen som vill arva en billigbokhylla. Alltså, när det är den typen av möbler, så finns det ju också ett annat värde i Att det ska gå i generationer, att man ska bevara det, att man ska ha kvar det. Det finns liksom ett hantverk och en tyngd i mycket av det, som kanske då inte görs. Eller det finns ju inget hantverk i kemöbler, så det saknas det där, och då blir det inte heller samma värde i det översikt. 0:09:02 - Henrietta Nej, men precis Så. Det kan vi spela in i, att det ändå känns klassiskt hela tiden. Men det är jättemycket av det som skapades sen. Då, under 20-talet, avsänts den som ser likadant ut idag Och säljs i derasbutik idag och känns modernt Eller det passar verkligen in i hem idag, lika det, som det gjorde i hem på den tiden. 0:09:25 - Elsa Ja, och sen kan vi förtydja lite också. Jag tror många vet vad vi pratar om när vi pratar om Svensttän Och framförallt kanske Tyge då, som de är nästan mest kända för, som de också klär sina möbler i de här olika tygna. Men det är ju mönster främst, men inte bara då, designade av Josef Frank, och det är ju mycket mönster. Det är mycket inspiration hämtat från naturen I form av blommor, bin, insekter. Det är också mycket kontraster i färgerna. Det kan vara svarta bakgrunder med starkt färgade motiv, eller det kan vara vita bakgrunden, men också det är mycket färg. Det är liksom inga dova när han ser på något sätt, utan det är hela tiden kullertet och kontrast i de här tygna. 0:10:18 - Henrietta Ja, mönsterna är ju helt otroliga Att tänka, att han har sett det och ritat upp de här. Det visar ju verkligen på ett stort intresse för botanik, som han dels hade, där han vita, väldigt vackra växter, men också en stor kreativitet och fantasierikedom. Hur han behöver ihop det och får det till ett mönster. Det är klart att det upprepar sig, för det gör mönster, men det är svårt att se nästan. 0:10:45 - Elsa Ja, det ser ut som att det bara fortsätter i all oändlighet. Det är ju ett fantastiskt hantverk verkligen. 0:11:00 - Henrietta Men det man kan säga då, som vi var inne på, var att Estrid startade det här som någon sorts tentbutik Och sen började hon ta in mer och mer inredning Och hon hade väl också en idé om att ett hem skulle växa fram baserat på saker man älskade, så att hon rejste mycket, hittade saker utomlands som hon tog med sig hem. En del saker blev inspiration till produkter som sedan utvecklades av Markets västtän, och vissa saker inredde hon med i butiken bara för att inspirera folk, och det skapade den här lite eklectiska stilen där det är ett hoppkok på något sätt av saker från hela världen. 0:11:46 - Elsa Ja, i alla fall i morgonen hade butiken inte ens till salu. Alltså det var ju bara, som du säger, för att skapa en atmosfär, precis, och jag tycker det är väldigt det som du sa där, att jag tycker det är ett fint sätt att se på inredning och ett fint sätt att se på hem, att hemet ska vara någon form av samling av saker som bildar den själv, och framför allt det här att det är. Hon pratar om att man ska ha stor frihet i hemmen, att man inte ska avstå från föremål bara för att de skulle även tyra det estetiska man vill uppnå, utan man ska känna en frihet när man väljer föremål. Men framför allt, så tycker jag att det bland det mest intressanta att prata om är att våra hem aldrig är fullt färdiga, utan att vi hela tiden ska bygga vidare på dem. Och det tycker jag är en ganska härlig tanke, och framför allt idag, när det känns som att vi så himla mycket ser våra hem som en färdig produkt. Man ser, det känns som att man hör nu kanske Det är klart inte alla som köper lägenhet och totalrenoverar dem, men det känns som att man hör mycket om när någon flyttar, så ska man också blåsa ut lägenheten. Om man ska göra något helt nytt och man ska ha ett koncept, och det ska Det förväntas nästan vara gjort typ inom ett år för att man har flyttat in. Då ska hemmet vara förklart. Det är deligt, det är som om man ser det som en färdig produkt Och det känns som ett ganska härligt sätt att se hemmet. Och jag förstår, det här är väldigt moderna tankar, för det var inte som att man Jag tror att få för som köpte en lägenhet och totalblåste och körde helt nytt Utan det har jag ofta fått byggas fram generellt. Men jag tror, att vi behöver inspireras mer av det idag, det här, att inte Om man hemmet ska reflektera oss, så var det en process, inte en produkt. Vi visar upp på något sätt. 0:13:38 - Henrietta Ja, nej, men verkligen Ja, det där håller jag helt med om, och det är något man känner igen. För det blir det lätt när man har flyttat, att man känner så här, shit, det är inte klar med allting, varför ser det inte ut precis som jag vill. Men det är mycket halvigare när man börjar sätta in saker som man har. Om man har någon typ av affektionsvärde för en, för att man tycker att det är vackert Och till för något i hemmet, är det inte stetiskt, men också för det är någonting man har liksom Ett minne till, kanske hittat på en resa eller köpt vid någon särskilt tidpunkt i livet, eller ärft. Det är ju det som verkligen bygger ett hem, och det är väldigt härligt att läsa hennes idéer om det. 0:14:21 - Elsa Ja, det tycker jag man ser väldigt tydligt i de här bilderna. Alltså, det är ju det som skapar den här. Då Ja, vi får väl kalla den kanske en skandinavisk maximalism. Alltså, det skapas i en blandning av föremål, en blandning av mönster, en blandning av färger, även om de kanske inte är då så Lite så mycket färg som det här brittiska vi pratar om. Men det är ändå Ja, men saker behöver inte hänga ihop. Det behöver inte vara en serie, och utan det är Ja, men grejer sticker ut, och det skapar en helhet av någonting annat. 0:14:54 - Henrietta Och så kan man väl säga, att det som kanske görs till tjänstemäst skandinaviskt, det har väl att den är ganska ljusa interiörer. Alltså det handelde hon väl en idé om, särskilt kanske i början att vägga vad ljusa män med övrlarna som hon stoppade in, var mycket mer uttrycksfullare och tog plats. 0:15:13 - Elsa Ja, och sen lite, som du nämnde tidigare, varför det också kanske blir, att det blir mer skandinaviska känslan i EU, för att det också Främst, när vi pratar då De här lite dyrare hemma, som den blir med Svensthänds möbler och så vidare är att det också ofta är designklassiker, inte bara från Svensthänd, utan andra designklassiker, så det blir skandinavisk design upplandat med allt det här andra då Sen som vi var inne på. 0:15:41 - Henrietta Så de här idéerna kom väldigt mycket från eller efter att. Hon lade känna Josef Frank Precis, om vi kort ska berätta lite, vem han var. Han är från österriker sprungligen och var utbildad arkitekt. Han var ju väldigt tidig funktionalist. Han ritade några av de tidigaste funktionalistiska villorna i Sverige, i Falsterbo, för att han var gift med en svenska. Sen, i och med nazisternas framfart, så flyttade han till Sverige För att han var av judiskt påvå, just det. Och här kom han då ganska snabbt i kontakt med Estrid Eriksson. Josef Frank hade ju en egen arkitekt praktik i österriket, tillsammans med två kollegor, oscar Vlaj och Walter Sobotka Får ni ursäkta att jag kanske slaktar deras namn Och det heter Hausontgarten. Just det de säger inte, AND Nej, jag tror inte det De, som vittade mycket egna hemsområden och Stogårdskomplex i Vinn, och jag tror, att där jobbade de även med inredningar, och där hade han börjat göra bland annat textilier och mönster till inredningen, att de skapade. 0:17:18 - Elsa Och sen hade han även föräldrar som jobbade till viss del inom det, med en pappa som var textidhandlare och en mamma som var konstnär. Så jag tänker, att han hade mycket av det med sig från tidig ålder. 0:17:31 - Henrietta Verkligen Det. säkert präglat hans kreativitet. 0:17:37 - Elsa Det tror jag också. Men det jag tycker är kul med att man har läst att han tyckte inte om Le Corbus CS-idéer, om att då, som vi sa förra avsnittet, att hemmet var en maskin att bo i, och han tyckte att stålröra smöbler som då ja, men framförallt i de här Bauhausstolarna blev vi stora på den här tiden med stålröra och så vidare, det var ju mycket möbler av den sorten Men han såg stålröra smöbler som ett hot mot mänskligheten. Och det är hans världen som han vill jobba med och var mer bekvämlighet, hemmetrevnad, färgikedom, och framförallt tog han ju mycket inspiration från naturen på olika sätt. Men det är bara kul att uttrycka sig som att det är ändå ett hot mot mänskligheten. 0:18:22 - Henrietta Ja det är spännande, och jag tycker också att det är spännande att man som då arkitekt och designer, som han var, kan uppskatta det för kondalistiska och rita väldigt strikta villor, men samtidigt har med sig den här räddslang för vad för strikta hemmiljöer kan göra med folk Och vad så antidel liksom. 0:18:45 - Elsa Ja, men där tänker jag, att också det kan ju vävas ihop ganska fint, alltså ett functionalistiskt, stramt, enkelt hus med en mer vad ska vi säga naturinspirerad och färgiklad interiör. Det går ju väldigt bra ihop, framförallt med tanke på, att mycket, som vi sa, att mycket av hans idéer grundades i det här, att man gärna skulle ha ljusa väggar, men att det var mönster och material och färger skulle komma sedan in redan igen. Så de går ju också ganska bra ihop, även om hans då sett att uttrycka sin interiör på blir lite av också en motreaktion mot modernismen. 0:19:27 - Henrietta Ja, men precis Ja, och det är väl det man kan se, att han har ju den här formsäkerheten i sina möbler och lampor, som om man kan känna igen, att det är lite funktisk. det kanske är det som också gör till fortfarande i dag känns modernt. Precis Men med de här mönstraduttygorna, som kanske är faktiskt det som tar plats, eller färgade uttygorna. 0:19:51 - Elsa Ja, för att man kollar på hans möbler. mer generellt, så är de ju ganska. det är ju ofta träd, men de är ganska strama i sin utformning. Så det är ju inte som att han har kollat på ljugend och gjort massor av krus i ruller överallt, utan de kan ju vara ganska i strama i sin utformning, Det är ändå enklare linje. 0:20:12 - Henrietta Framförallt tycker jag att de lampor han har designat för att svensktan har verkligen det uttrycket. Det är som en typ för finad stålrörsmöb, eller vad ska jag säga. Alltså det är liksom. Det finns något böljande i hur han jobbar med metallen, men det är lite smäckrare och kanske Det är inte stålrör, det är ju ofta så typ mässing. 0:20:33 - Elsa Många av hans lampor är ju lampor, där man ska ha en liten lampskärm på, och då blir det ju. De här mönstret kommer in i form av att nästan alla tyggrar han har gjort går att ha på en lampskärm Precis. 0:20:44 - Henrietta Nej, men det är intressant. De hade ett jättetett samarbete där jag förstod som att Estri Degg, som gav honom en väldigt stor frihet och hade ett väldigt stort förtroende för honom och hans skicklighet som designer. 0:21:02 - Elsa Ja, och han gjorde väl, framförallt otroligt många prints. Han jobbade väl i en ruskigtakt när han fick den här friheten och fick den här förtroendet och fick göra alla de här mönstret. 0:21:15 - Henrietta Bland annat läste jag någonstans, att när Estri Degg som fyllde 50, så gav han han 50 av sina mönster. 0:21:22 - Elsa Vilket ju nästan blir som en buket blommor typ eller 50 rosor. Fast det är 50 mönster för att ha, just att vara inspirerad mycket av växtriket och så vidare. Så det är en väldigt fin present. 0:21:32 - Henrietta Det är en jättem fin present. Och tänk att äga 50 av hans mönster. Det är ju liksom, det är en skattkista. Gud, jag verkligen. Men om man kollar lite mer samtida, då, som Ilse Kraford, som är en brittisk inredare. 0:21:50 - Elsa Så har vi kommit tillbaka lite här till Storbritannien eller England som vi pratade om innan, som har. Jag tycker att hon har ett helt fantastiskt sätt att jobba med inredning på, Och där tycker jag att inferenserna som man ändå skulle kunna se då från Svensthälmen och också mer generellt det här lite maximalistiska och kanske mer då skandinavisk maximalism är sättet hon jobbar med material, möbler, färgermönster, För hon har ju absolut inga, oftast inte några sådana här extrema färger när hon inreder, utan det är egentligen ganska dova toner, Färger är mycket grått, mycket vitt och mycket grått i olika skalar, men det finns ändå någon maximalism i att. Men i helheten Det är mycket växter, det är mycket föremål och det är. Jag tycker ofta att det hon lyckas med är det här som Estid pratade om, också det här personliga. Det känns som att det finns en personlighet i det hon i, Det finns en personlighet i det hon inreder. 0:22:57 - Henrietta Ja, hon får ju verkligen till den här kombinationen av För att hon är då brittisk indringdesigner, så att hon har mycket de här brittiska influenserna, men att hon kanske är den stramare britt, om man säger så, vilket gör att det blir nästan perfekt för den skandinaviska kontexten. Och där har hon ju gjort både restaurant för Mattias Dahlgren på Grand Hotel, och sen har hon gjort ett hem, som jag kanske skulle säga är mest känd för i Sverige. 0:23:31 - Elsa Ja, det har vi blivit. Jag tycker bara att jag har sett den här typ vinten, att det är som att alla influencers har varit på ett hem. Precis, det har jag fått en väldigt boom. Det är jordopopulärt innan dess, men det är verkligen en plats som jag tror ändå ganska många vet om, Och det är hon då som har stått för inredningen och konceptet för det Precis och där kan man säga Jag tror att jag fått en boom för ett hem i ett litet botikhotel i Stockholm som byggdes 2012, men sen 2022 så byggde de ut det. 0:24:08 - Henrietta Så det är liksom en huvudbyggnad som gjordes till hotell 2012, och sen 2022 så började de då göra hotell i huset Previd, som är på andra sidan av en innegård. Just det och det här ligger väldigt centralt i Stockholm, i ett område som heter Lärkstan, som byggdes i slutet av 1800-talet och räknas som ett lite liksom nationalromantiskt, arts and crafts inspirerat område. Så det är också bikt med det som var liksom nya ideal för sekelskiftet. 0:24:41 - Elsa Ja, och där tycker jag, att man kan se då även alltså inte bara influencer från, som vi pratat om då kanske åt svenst hänholdet, kanske inte egentligen, att man kan se så tydliga influencer från Svenst hän. Det är något där i, men jag menar mer det här då sättet att jobba med personlighet och mönstrummaximalism på något sätt. Men jag tycker, det finns ännu tydligare då influencer från Karin och Karl Larsson och deras hem, lilla Hyttnäs. 0:25:07 - Henrietta Precis och bara namnet. Ett hem, vad är det? Karl Larsson döpte boken han publicerade med målningar från Lilla Hyttnäs, som ju blev stilbildande, ungefär samtidigt faktiskt, som det här Lärkstadsområdet byggdes där i slutet av 1800-talet, början av 1900-talet. 0:25:29 - Elsa Jag tänker att det är någonting om att så man bygger miljöer i färg och form och med detaljer som gör att öga hela tiden ha någonting att vila på, precis det finns ja, men mycket grejer och att de sticker ut, men det måste inte vara sticka ut som att det är något orange, men alltså det finns kontraster, mönster och föremål, som du säger, som tar uppmärksamhet. 0:25:56 - Henrietta Verkligen, Det bygger väl på, att man i grunden är en skicklig designer eller konstnär, som då Karin och Karl Larsson var och som jag tänker, att Ilse Krof och det är där man lyckas skapa miljöer som hålls ihop, trots att det händer jättemycket, Och där kanske det är en rytd med hur man placerar saker och gör stilleben, men också hur man har färg satt, att man kan ha färg som kontrasterar varandra, men man gör det liksom på rätt sätt, för man kan sin färg lära liksom. 0:26:32 - Elsa Man jobbar kanske med samma svärta eller man jobbar med samma klockan. Så det finns någonting där som binder samman, även om det är mycket som händer. Men sen tycker jag faktiskt att det är det här också. Alltså det är konstigt att säga med ett hotell att det skulle vara personligt. Men det känns personligt. Och det är samma med Lilla Hyttnes, jag menar Karl Larsson. Han målade porträtt av familjemedlemmar på dörrar och väggar hemma. 0:26:58 - Henrietta Alltså det är ju personligt om något och ha det hemma Ja, så det finns en personlighet, det är väl exakt det ett hemma har varit ute efter att de vi skapat hotell som känns personligt för gästerna och som känns som ett liksom home away from home, och då behöver man väva in personliga detaljer. till exempel, det är väldigt mycket böcker i bokhyllorna och jag läste någon intervju med hon Jeanette Mix, som är ägaren och grunder till hotellet, att det liksom böckerna ska vara lästa och de ska vara kurerade så att det ska hänga ihop med vad folk som vill bodar vill läsa, att det liksom du ska känna, att du kan plocka en bok i bokhyllan. Det är inte bara där som inredning liksom. 0:27:46 - Elsa Nej, utan det ska faktiskt finnas någon substans i det, och du ska faktiskt läsa boken. 0:27:51 - Henrietta Precis. Och sen tycker jag, att, om man vill koppla er till Svensthän, så kollar man på interiörerna när jag själv inte besökte ett hän, men då är det ju svå detaljer där, som kommer från Svensthän. Många av deras klassiker finns med i interiörerna, och det kan mycket väl tänka mig ändå ett medvetet drag för att man vill koppla an till det svenska designarvet. 0:28:19 - Elsa Ja, men det tror jag också, att man vill hedra det land man är i på något sätt, och jag tror att det finns många brittiska designer som ändå uppskattar den estetyken som Svensthän har och använder det. 0:28:46 - Henrietta Nej, men, och en brittisk inredningsdesigner eller en inredningsdesign som jobbar mycket i stor itanien Men som faktiskt i grunden är svensk, som använder så mycket av inspiration från Svensthän i sina inredningar? Det är ju Beata Hojman, som har blivit väldigt framgångsrik som en maximalist de senaste åren. 0:29:10 - Elsa Hennes stil är väl nästan det man skulle tänka sig. när man tänker det här brittiskt maximalistiska vi refererar till i början, så är det ju nästan hennes inredning, som man skulle kunna ha i ett uppsagsverk en bild på hennes hem. 0:29:25 - Henrietta Ja, men absolut. Men ändå det finns något skandinavisk karir, för det finns någon enkelhet i en del av hennes inredningar. De är fortfarande maximalistiska, men jag vet inte, för jag har sett en del andra britter som gör inredningar som är otroligt brittiska. Alltså där ändå är liksom något som jag som skandinav kanske har lite svårt att uppskatta, där det blir mycket för mycket som händer. Jag tycker hon klarar av att balansera liksom. 0:29:57 - Elsa Nej, men förstå, vad du menar. Är det för det, som man kanske då snarare tänker, som det här riktigt brittiska är, att det också är ännu mycket mer? vad ska man säga? krucy-duller i möblerna. 0:30:08 - Henrietta Ja, jag vet inte. Jag läste en intervju med Beata Hoiman och hon har jobbat för G Haslam, som är en brittisk inredningsartistekt, och när jag kollade upp honom han hade ju verkligen den här kanske utypiska brittiska stilen och det är ju liksom ännu mer Ja, ännu mer extra, allt Ja och känns, skulle jag säga, väldigt oskandinaviskt. Hon har ändå någonting med sig tänka från sitt skandinaviska arv som gör att hennes inredningar de är maximalistiska och brittiska, men de är ändå mer uppskattade, tror jag, än svensk kontext, än vad hans skulle vara. 0:30:49 - Elsa Ja, men det gör det. Jag håller med. Ja, det finns, som du säger, någon svenskhet kvar. Kan man säga Mm, verkligen, när jag läste en intervju med Beata, hur sa man ens F-namn? så har du. 0:31:00 - Henrietta Hoiman Hoiman, ja, jag vet inte hur hon väljer utfallet. Hoiman. 0:31:05 - Elsa Så säger hon det här, att det som ofta missas inredningar är att folk är för seriösa. Självklart är jag också väldigt seriös, men många missar att ha roligt. Det är jag fokuserar på. Folk ska inte skratta åt min inredning, men det ska bli inspirerade, inte bara lugn och bekväma. Och det tycker jag liksom speglar lite det som vi pratade om innan, att Esther Eriksson har sagt om inredning, att det liksom inte bara skulle vara Ja, men neutralt, enkelt, utan att det skulle vara Något som speglar, något, som inspirerar, något som är lite roligt, ett minne Alltså, att det ska vara lite mer än bara något fint att se på. Nej, men verkligen. 0:31:44 - Henrietta Jag tycker det känns som att citatet från Beata det hade kunnat sagt så och alla dem vi har pratat om, att precis det ska finnas en lust och något roligt och liksom en bekvämlighet i hemmen man skapar. Och det tycker jag verkligen hon lyckas med, och jag tycker väldigt inspirerande att kolla på hennes privata hem i London. Ja, det är väldigt fint, det är jättefint, och där ser man verkligen hur man kan, om man är skicklig, får ihop så mycket olika färgermönster, former, veckor och prylar, men ändå skapa något, som känns välsamman taget och väldigt tilltalande för ögat att kolla på. 0:32:42 - Elsa Ja, det är det jag tycker är så otroligt inspirerande med. Men då är det Derexson, josef Frank, ilse och Beata. Alltså det är ju det här, som du säger, att man lyckas med helheten, och jag tror att det man måste göra för att lycka så bra som de gör med helheten, är att våga. Jag tror att det man ofta gör fel själv kanske är att förutom att de här är super skickliga på det de gör och är proffs, så tror jag, att det man annars också misslyckas med själv är att man inte vågar, alltså man tar det inte tillräckligt långt. Man tänker att, okej, men jag kör en munstrad kudde, så händer det någonting. Men jag tror att det dom är så duktiga på er att ta det ett steg längre, och då blir det en helhet. Man tror att det ska bli rörigt, men desto mer man adderar, desto bättre helhet blir det faktiskt. Och det är inte bara att addera vad som helst. De är ju skickliga på att jobba med färg, kultert, svärta, alla de här grejerna får ihop det. Så det är inte bara att maximera alla munster, så lyckas man. Men det finns ett mod i sättet dom använder sig av munster, och det tycker jag även om vi tittar på Ilse Kraford och ett hem då, för det är ju ganska så, som sagt, det är ganska grått, det är mycket dovarfärger Och många av rummen har också en dov färgskala. Men det finns ett mod i vilken typ av tavlor man väljer, eller att det är ofta mycket stora mässingsdetaljer Matton är inte nödvändigvis dom man kanske hade tänkt skulle vara i det rummet. Det finns alltid någonting som ger sken av ett mod, även i dom lite mer neutrala rummen. 0:34:35 - Henrietta Nej, men verkligen. Jag lyssnade på någon intervju av en inredningsdesigner. Jag tror att hon citerade Josef Frank då, som hade sagt, att om du har en munstrad sak i ett rum, då kommer den upplösa som sjuk munstrad, för den sticker liksom ut. Men får du in fler munster, då blir mönstrad mindre påtagliga. Och det är precis det som du säger. När man vågar ta det steget längre och inte bara har en accentfärg, utan faktiskt kombinerar den kanske dom är fler färger Eller ni anser av samma färg så blir helheten också bättre, och det blir liksom ett lugnare intryck än om du bara har en accent till något som i övrigt är väldigt minimalistiskt. 0:35:20 - Elsa Ja, det ser man även då. om vi ska gå tillbaka till Karl och Karin Larsson, på deras hem Det är hur mycket färg som helst det är. De är också väldigt modiga i färg. Det är en del mönster, men inte främst mönster, utan främst i. Det är mycket rött, det är mycket blott, det är mycket grönt och ofta väldigt mycket färg i de färgerna. 0:35:41 - Henrietta Ja, precis Det jag tänker med de färgerna är, att det blir som en bra backdrop sen till att Karin väver tyger och bonader som inte känd som att de sticker ut så mycket från hemmet i övrigt, för det finns en färgsättning i grunden som kompletterar det. 0:36:02 - Elsa Precis Karin och Karl Larsson var ju också, när de inredde sitt hem. Det var slutet 1800-tal, början 1900-tal. Det var under tiden som både nationalromantiken blommade i Sverige, men också kanske mer på andra håll i Europa och USA. Arts and crafts-rörelsen De har ju mycket av de här. Färgerna återkommer även i det. Men man skulle också kunna kalla den stilen för ganska så femenin. Det finns ögat för detaljer och att det ska vara det här handgjorda. Det finns ett handtverk bakom Det tycker jag att tittar man på både Beata Ilse Svenstern och Karin och Karl Larsson, tycker att alla de andas någon form av feminitet i sina utföranden. 0:36:57 - Henrietta Särskilt mer om lite naturinspirerade motiven. Jag tänker Karin och Karl Larsson hem, där det görs vackra små båder med taklisterna, eller det står skrivet barnens namn med något sorts kurvits inspirerade målningar. Det där återfinner man ju också hemma hos Beata i barnens rum, där hon har handmålat på väggen. Jag vet inte, om det är ett hemmet, men i nya delen finns det blått badrum med vita små blommor målade på kaklet. 0:37:39 - Elsa Det finns ju också ett tak i något av rummen där som är originaltak i sig och, som sagt, som är från den här tiden runt 1800-talet och över till 1900-talet. Det är helt fantastiskt. Det är hela taket, bara ett enda stort mönster av ett blad ornamentik. 0:37:59 - Henrietta Ja, det är otroligt vackert. Det är väl också den lyxigaste vinstsviten. 0:38:05 - Elsa Det låter rimligt? 0:38:06 - Henrietta Ja, men det är jättevackert, och det komplementeras väldigt bra med den här inredningen av Ilse, som fångar upp det där utan att ta ett fokus från det. 0:38:26 - Elsa Det finns verkligen mycket att Jag kan tycka så här. Man behöver inte ens vara maximalist eller vilja ha jättemycket mönster hemma för att kunna hitta inspiration i allt det här. Det finns verkligen mycket inspiration för oss alla att ta från de här olika miljöerna. 0:38:44 - Henrietta Ja, men verkligen, Det är skönt att tänka att när man kanske vill ha mycket svensk inspiration i sitt hem för att man bor i Sverige, då ändå komma ihåg att det svenska inte bara är det minimalistiska eller de kanske är mer moderna formgivarna som man först och främst kommer att tänka på, utan det finns mycket inspiration att hämta i andra formgivare från Sverige som har gjort helt andra saker. 0:39:15 - Elsa Ja, och jag tycker att det är främst att ta med mig lite extra mycket efter att ha läst på mer om det här och läst om de här olika inredningdesignernas idéer och tankar. Så är det just lekfullheten i att inte vara så strikt och våga låta hemma att växa fram, låta det vara personligt, låta ha lite mer om jag så beata, så roligt bara. Alltså, det ska vara lite mer kul. För det känns som att det är en svensk kontext framförallt kan bli ganska så strikt i hur man inreder och liksom lika färger, och vi ser mycket kanske samma föremål i hem och det är inget konstigt. Men då adderar det här personliga som en liten touch i det hela. 0:40:01 - Henrietta Ja, men verkligen, och att nästan ha med sig att genom att göra det så lämnar man också mer utryck med för alla de här sakerna man någon gång har köpt på en resa. Så kanske betyder jättemycket för den, men som är mycket svårare att hitta en plats för om man har ett väldigt avskallat hem, för då blir varje sak man väljer att ta in. Så, tror du, att mycket viktigare är, stetiskt på något sätt, för den kommer att sticka ut, men tillåter man sig själv att vara lite mer eklektisk i sin stil, då finns det också utrymme för att vara alla saker man älskar och alla veckor man har tummat på. Och liksom det skapar en stor frihet, tror jag, att inreda sitt hem. 0:40:43 - Elsa Ja, men det tror jag också. Ja, men det har varit jättekul tycker jag, och även om jag har sett många av de här bilder på de här miljöerna tidigare och så vidare, så tycker jag det har varit kul att djupdyka lite grann. Mig, det har varit intressant att läsa om. 0:40:56 - Henrietta Ja, men verkligen, all de här miljöerna har man sett på bild och kanske sett sig inspirerad av. men jag har nästan känt att jag har, känner, att jag har klart av att få till något sånt där. Men jag tycker, att efter att jag har läst på och jämföra några olika designers och deras idéer bakom, hur de har valt att designa, men också se sambandet mellan dem, då börjar jag mer kunna förstå, hur man faktiskt skulle kunna få till det där själv. 0:41:31 - Elsa Ja, men om vi ska avsluta det här avsnittet med det klassiska ettetetips Vad har du att tipsa om den här veckan? 0:41:41 - Henrietta här deta Ja mitt tips den här veckan är väldigt hett kopplat till det vi har pratat om. Jag har nu under julhäljen kollat på Karl och Karin Larsson dokumentären på SVT Play. Nej, det är ju mitt tips. 0:42:00 - Elsa Det var också som att det skulle vara så originellt tips, när det är verkligen det vi har pratat om. 0:42:05 - Henrietta men det är faktiskt mitt tips också, det känns som att det var tipset om något från SVT typ varje vecka. 0:42:12 - Elsa Vi är public service bästa PR-agenter. 0:42:16 - Henrietta Precis, men nej, men den är ju helt otrolig. 0:42:21 - Elsa Alltså jag har ju då det är ett konstigt tips och tips om något man inte har sett, men jag har ju inte sett den. men jag är väldigt, efter att jag har pratat om det här, inspirerade på att kolla den, och jag tänkte det som ett litet tips. om man vill lära sig mer om det vi har pratat om och även om man ser ännu mer om dem, så är mitt tips då att man kan ju gå in och fördjupa sig. Det var mer så jag tänkte, eftersom jag inte har sett den själv, jag kan inte se om den är bra eller dålig, men jag trodde den är bra. 0:42:48 - Henrietta Ja, den var jättebra. Jag trodde nästan att det skulle vara lite långt. Tråkigt med tre delar. Jag trodde varje avsnitt är en timme, men det var väldigt. 0:42:56 - Elsa Jag känner bara, nu har jag det framför mig. 0:42:58 - Henrietta Ja, men det tror jag du kommer att tycka är jättekul. Den var väldigt inspirerande. Och de har med alltså massa personer. Jag har inte med att. Jag har ju en män som vi har pratat om idag. Jag har honom där, hon är med i den och pratar också Elsa Billgren, lars Lerin. Det är både konstnärer, historiker och blandat med experter, som alla pratar om. 0:43:23 - Elsa Om Carl. 0:43:23 - Henrietta Larsson som konstnär med mycket av den radatråden är då Lilla Hittnes, som de skapade tillsammans. 0:43:30 - Elsa Så ligger det i dalarna, eller hur? 0:43:32 - Henrietta Precis i Sundborn i dalarna Efter första avsnittet, så att jag kollar hur åker man dit? när har de öppet? 0:43:41 - Elsa Vi får gärna på en gemensam roadtrip. 0:43:43 - Henrietta Ja, men det tycker jag, ska bli vår nästa studieresam för bakomfassaden. Det är vårt nyårsmål kanske. Ja det är ett jättebra nyårsmål att besöka Sundborn. 0:43:59 - Elsa Så det är nästa tips Ha det som nyårslöfte. 0:44:02 - Henrietta Ta vårt tips och ta vårt nyårslöfte, då ska man nu ha ett jättebra 2024. 0:44:18 - Elsa Då hörs vi om två veckor igen. Precis, gå gärna in och ge en liten kommentar, om ni vill. Pi i vanlfri app. 0:44:29 - Henrietta Ja, verkligen, det vore jättekul att höra vad ni tycker om dagens avsnitt, när vi kanske lämnar dagens tekniktervsspåret, tycker in på inredning och design. 0:44:38 - Elsa Precis Och samma sak som vi sa. det var nummer första avsnittet, men ni får gärna önska ämnen för framtiden också, om ni har något ni väldigt gärna vill att vi tar upp. 0:44:48 - Henrietta Precis, det är jättekul för oss att höra, vad ni vill höra, annars får ni ha det så bra Det får ni ha, hej, hej, hej då.