0:00:05 - Henrietta Hej, och välkommen till Bakomfasaden, med mig Henrietta Och med mig Elsa. 0:00:37 - Elsa Bakom fasaden. Hur är läget med dig då, henrietta? 0:00:44 - Henrietta Nu är det bra, för det är midsommarafton imorgon och jag känner mig taggad. Men det junistressen har varit påtaglig. Det har varit mycket de senaste veckorna, tycker jag. 0:00:58 - Elsa Ja, jag förstår, vad du menar. Det är väl, som du säger, just junistress, innan alla har landat i semester och tar det lite lugnt. Man ska hinna med sig mycket i juni, ja precis, och alla vill liksom. 0:01:11 - Henrietta Man vill utnyttja vädret, man vill hitta på saker. Jag tycker verkligen att det är kul att träffa folk, men det är jobbigt när man känner att man har för mycket att göra. Det blir typ ett stressmoment. Men i övrigt är det bra. Nu är det bra. Du har också bara en vecka kvar för mig till semestern, så att det kommer bli härligt. 0:01:30 - Elsa Då går vi på semester samtidigt. Ja, gör vi. Jag har också bara en vecka kvar. 0:01:36 - Henrietta Ja, skönt, jätteskönt. Hur är läget med dig då? 0:01:41 - Elsa Jo, men det är bra. Jag känner att jag är kvar i samma spår. Jag har varit de senaste två avsnitten Av att. Jag är otroligt trött, tyvärr, men jag tror det är av samma anledning som vi har sagt innan Och som du sa nu, att det är mycket bara, och sen Ännu en gång då att jag är gravid, så att det är liksom Jag känner att den här semestern som börjar med vecka Är mycket välkommen. 0:02:07 - Henrietta Det förstår jag. 0:02:08 - Elsa Har inte så mycket planer heller på semestern. Så det ska bli, åker jag en vecka till Stockholm faktiskt. Jaha, kul, ja. Så förutom det är jag ja bara tar det lugnt, det känns riktigt skönt. 0:02:21 - Henrietta Ja, jag tyckte också, att min semester var oplanerad. Men sen började jag berätta för en kollega om alla saker vi tänkte göra, bara att vi inte har bestämt, när vi ska göra det. Och då var han såhär ja, det var ju ganska mycket ändå. 0:02:31 - Elsa Alltså, det är väl typiskt dig, eller såhär din definition av inte så mycket är ganska mycket. 0:02:39 - Henrietta Ja, men då har vi haft så kort semester tillsammans senaste åren, så då har vi hunnit dom grejerna på typ en vecka. Så jag tänker ju såhär ja, vi glömmer in dem på en vecka, så har vi två veckor utan några planer. Men det ska bli jätteskönt. Jag hoppas, att det blir en fin sommar. 0:02:55 - Elsa Efter förra årets piss sommar. Så är vi väl värda. Det känner jag Ja verkligen. Men det känns lite som att jag har någon sån säkrad solvecka i Stockholm För varje dag. När jag kollar väderappen, så är det mycket bättre väder i Stockholm än i Göteborg. Så det är nästan som att jag känner, att jag ska åka så till Italien. Jag åker till och med norrut liksom, Men det är alltid typ 2-3 grader varmare och lite mer sol. Jaha trevligt. 0:03:22 - Henrietta Jag valde rätt staden då. Den här veckan tänkte vi prata om sambandet mellan konst och arkitektur Och lite vart gränsen mellan dem går. Precis, de är ju väldigt tätt sammankopplade, men det är ju ändå olika saker. Vi är ju inte konstnärer när vi har gått en arkitekturutbildning, men det finns ju många konstnärer som pluggar arkitektur och vice versa. De är liksom tätt sammanvävda, men vi tänker, att vi ska försöka hitta skillnaderna också idag. 0:04:06 - Elsa Ja, men innan vi går in djupare på det här, så vill vi bara påminna om vår Instagram, så ni inte glömmer att kolla på den. Vår Instagram är ju då bakom fasaden podcast, och där lägger vi upp bilder från avsnittet som ni gärna får gå in och kolla på redan nu, så ni får en visuell upplevelse av det vi pratar om, och sen är det bara att fortsätta lyssna vidare på dagens avsnitt om konst och arkitektur. 0:04:35 - Henrietta Ja, och ni får gärna följa oss också, när ni vänder er där inne? 0:04:39 - Elsa Ja, om ni inte det hoppas jag redan gör Men om ni inte gör det, så gå gärna in och följ Precis, eftersom att det är då ett ämne som är ganska så luddigt och där många delar går in i varandra och det finns olika definitioner. Så tänk att, om vi bara ska ha någonting att grunda oss i innan vi börjar prata om allt det här, så kan vi ta dels definitionen av arkitektur och dels definitionen av konst, så vi har någonting att utgå ifrån. Och då går vi som vanligt till vår kära Wikipedia Och kollar vad säger Wikipedia om arkitektur och konst? För om man läser då på Wikipedia och söker på arkitektur, så står det att arkitektur avser allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön. Arkitektur är också läran om formgivning av i första hand byggnader. Det är medeltid, ett multidisciplinärt ämnesområde som verkar mellan konst och vetenskap, och även omfattar landskap, städer, interiörer, möbler och enskilda objekt. Enligt det tidigaste bevarade verket i ämnet och då är det Vitruvius tio böcker om arkitektur. Det var ju det här vi nämnde, när vi pratade om klassicism i det avsnittet. Enligt honom, då är arkitekturen kärna balansen mellan skönhet, hållbarhet och funktion. Så om vi bara har det som någon form av grund för eventuellt arkitektur är, så kan vi gå vidare till vad Wikipedia säger, vad konst är. Nu gick jag inte in på den svenska sidan. Jag tyckte det kändes som att art var ett bättre ord att jämföra med, så jag har valt den engelska sidan. Men jag kommer översätta, för jag vill inte läsa på engelska. Konst är då en bred variation av mänsklig aktivitet och dess resulterande produkt som involverar kreativ och imaginär talang Och som då uttrycker skönhet, konceptuella idéer och emotional power, idéer och emotional power. Men det står också att det finns ingen bestämd beteckning för vad konst innehåller, utan det varierar väldigt mycket, dels inom olika kulturer och olika länder, vad man tycker att konst är. Men inom den västerländska traditionen så brukar man ändå prata om tre klassiska grenar inom den visuella konsten, och det är då målningar, skulpturer och arkitektur. Där har vi bara någon form av grund för vad vi ska prata om. 0:07:46 - Henrietta Ja, alltså att jag kommer att tänka på att vara direkt jag vet inte om det kanske skillnad eller likhet, men liksom, om man tycker konst, alltså om man går på museum eller ser konstverk, ibland kan det kännas som att det ibland kräver att man har liksom mer acquired taste. Förstår du vad jag menar? Alltså att såhär det kan vara lätt att känna, i alla fall jag kommer inte från ett särskilt konstintresserat hem och jag ändå därmed liksom kunnat känna att det finns konstverk som jag typ inte förstår, eller att liksom det skulle kunna kräva någon typ av liksom större förståelse eller utbildning inom konst, eller att man liksom har förkunskaper för att kunna bedöma konst och säga vad som är bra och dåligt. Medan jag kan tycka att inom arkitektur så känns det som att de flesta eller många har en åsikt, utan att de känner att de behöver en förkunskap. på samma sätt, att det är lättare att säga att det där huset tycker jag är fint, det där huset tycker jag är fult. 0:08:35 - Elsa Nej, men det håller jag absolut med om. Jag känner jättemycket igen mig i det du säger, att gå på, till exempel, konstmuseum, att jag känner att jag inte vet vad jag tycker om Eller vet, vad jag ska Eller inte ska. Men jag känner att jag faktiskt inte vet själv vad jag gillar eller inte gillar, så klart jag kan se typ Färger jag dras till eller inte. Men det som du säger, med just Det finns många installationer som jag känner att jag inte heller förstår På ett annat sätt än då arkitektur. Men det handlar väl också om att arkitekturen ofta, om vi nu säger att enligt Wikipedia att arkitektur är en del av konsten, så ger ju arkitektur sig uttryck i byggnader, vilket är något jag förstår. Det är väl det som är skillnaden, att resultatet ändå är någonting som jag kan greppa. Jag är väl det som är skillnaden, att resultatet ändå är någonting som jag Kan greppa. Jag vet, vad en byggnad är, jag vet hur den används, jag förstår, hur den är uppbyggd, medan vissa då konstverk Och framförallt, kanske mest så här Konstinstallationer skulle jag vilja säga, jag förstår inte vad Vad formen är. Det var det ofta. 0:09:47 - Henrietta Nej, men precis Det kan jag tänka mig. Men sen tänker jag också att det är en samhällsinställning, att man är så här. Jag vet inte vad jag ska tycka om det här, för att man är så här. det är en känd konstnär, och därför ska jag tycka att det är bra, även om jag rent visuellt tycker att det är fult. Ja, det är nog sant, medan jag tror att med arkitektur eller i alla fall den byggda miljön runt oss, så känner man sig även utan gedigen kunskap inom arkitektur sig mer berättigad till en åsikt, även om den också baseras på vad som är fint och fult Och kanske så här, som vi har pratat om i tidigare avsnitt. 0:10:22 - Elsa Sen, när man har en utbildning inom ämnet, då börjar man se andra värden, precis som någon som kanske vet mycket mer om konst kan göra men är det inte, att man ofta då, som du säger jag tror det handlar om det du satte fingret på där när det kommer till konst, så känner man sig obildad, om man inte vet, och att det också finns en helt annan status i konst? Konst har ju varit en så viktig del av vår kultur under så enormt lång tidsperiod, att det har så stor vikt vid det i samhället, att det har så stor vikt vid det i samhället, så att inte förstå konst gör att man känner sig obildad på ett sätt, som man inte gör när det kommer till andra grejer man inte förstår sig på. 0:11:23 - Henrietta Nej precis, jag tror också, att konst kanske ännu mer har om man då går tillbaka till 1700-talettal en bra bit bakåt har varit en klassmarkör, en produkt som bara kan beskådas av en väldigt rik klass. Alltså typ nu när vi var i Paris, så var vi på Louvre, och mycket av konsten därifrån kommer ju från de privata kungliga samlingarna som fanns på Versailles. Alltså, jag tänker, många av dem, som bodde i byn runt Versailles kanske aldrig hade sett vad som under 1700-talet definierades som ett konstverk. Säkert, så fanns folk som ändå kunde måla och satt och tecknade och liksom gjorde något som också skulle kunna definieras som konst, som i historien sen aldrig har blivit klassat som konst. 0:12:03 - Elsa Nej, det är nog en dubbelhet i båda, att det handlar om Man känner att är man då obildad inom konst, så är det också som att Man skulle vara En lägre klass, även om jag tänker, att alla går runt här och tror, att man är någon överklass. Men jag tror det handlar. 0:12:22 - Henrietta Det kommer från de känslorna av klass, precis, och det är inte något alla har fått se på det sättet som man gör med arkitektur dagligdags. eller alla behöver kanske bygga ett hus. så du kanske gör utsmyckningar, nästan om man nu tänker i någon typ av mer bondesamhälle, där du bygger ditt eget hus, att du gör vissa då estetiska avvägningar, utan att du tänker på det, för att du ändå har någonting konstnärligt i dig, mm. 0:12:48 - Elsa Jag tror verkligen att det är. det blir mer lätt tillgängligt, även av den anledningen, för det är fler som kan skapa och uppleva det själva. när det kommer till arkitekturen versus konsten, i alla fall inte historiskt. 0:13:03 - Henrietta Historiskt, tänker jag. Men idag tänker jag, att det är lättare att skapa konst Än att skapa arkitektur. Men nu är det också så här pratar vi liksom visuell konst då, som kanske är någon sorts mer klassisk definition, eller liksom bara konst allmänt. För konst allmänt, då kan det ju verkligen vara installationer, performance art, alltså då är ju konsten så sjukt bred, så det gör det ju lättare för fler att ta del i skapandet. Men om man ska koppla liksom konst eller röra sig lite i gränslandet mellan konst och arkitektur jag vet, att vi åkte ju gjorde ni också det i början av arkitektutbildningen till Kivik Art Center- Ja, det gjorde vi. Ja, det var ju typ vår första eller andra vecka. 0:13:56 - Elsa Ja, så det var jättetidigt i utbildningen verkligen. Så jag tror det var någon sån andra veckan. 0:14:00 - Henrietta För där tänker jag verkligen att det är. jag kan inte säga, vad det är. det är liksom ett konstcentrum i Skåne, på Österlen, där man har ganska stora areal, och så har man låtit olika konstnärer och arkitekter göra konstverk, och då får man väl ändå kalla det skulpturer. 0:14:23 - Elsa Eller typ skulpturer, ja, men vissa var också Det. Här blir det verkligen definitionen av mixen mellan arkitektur och konst, för det var också rumsliga installationer på många sätt. De skapade ju ofta rum. 0:14:39 - Henrietta Ja, men installationer är nog ordet jag sökte efter. Precis det är installationer i en naturlandskap, de skapar rumsligheter, i en naturlandskap, som skapar rumsligheter, vilket gör att det är både då arkitektur och konst samtidigt på något sätt. 0:14:51 - Elsa Ja, och jag tror det är en väldigt stor. Alltså det är vad ska man kalla det? en park, alltså en väldigt stor park där man går runt, så varje installation får ju också väldigt mycket plats, och det är inte nödvändigtvis att man ens ser nästa konstverk eller nästa installation där man är. Alltså det blir individuella upplevelser av platser som är skapade då av olika konstnärer eller arkitekter, vilket jag tror också gör väldigt mycket, till skillnad från när man är på konstgalleri, där du har liksom all konst runt dig, ofta flera tavlor i samma rum. Här är det där du har all konst runt dig, ofta flera tavlor i samma rum. Här är det rumsliga upplevelser av konst Individuella. 0:15:33 - Henrietta Ja, om man jämför med klassisk galleri, som har vita väggar för att konsten ska få komma fram, så är det här motsatsen. Här har du ju naturen, och många av installationerna tar ju tillvara på det Eller är anpassade till landskapet. Jag tänker som den här utblicken som är gjord av snöhätta och något mer. Det är som en betongkub, där man har tagit bort två sidor, så man kan se rakt igenom den, och då ramar den ju in landskapet. 0:16:04 - Elsa Ja, det är som att skapa en ta den ju in landskapet. Ja, det är som att skapa en tavelram till landskapet. 0:16:09 - Henrietta Precis, men det är också att skapa ett rum, för att du har golv, tak och två väggar. Det är typ som att skapa ett fönster, men samtidigt är det som en tavelram, och står du på håll och ser den i landskapet, är det som en skulptur är det som en skulptur. 0:16:24 - Elsa Precis, det blir en integration med verkligen konst och arkitektur i ett. 0:16:27 - Henrietta Och det är väl också så här. Nu nämnde jag Snöhetta. De är ju både arkitekter och landskapsarkitekter, eller? 0:16:34 - Elsa hur Ja precis. 0:16:35 - Henrietta Och det är väl liksom, en hel del av konstverken, som är på Kivik Art Center är ju skapade av arkitekter också. 0:16:43 - Elsa För det är väl även på Kivik Art Center, som Stairway to Heaven är, av Gert Wiengård Precis, och han är ju också då arkitekt Och har gjort en trappa Som går liksom Rakt upp i himlen, som då Stairway to Heaven, trappa till himlen. Som kanske inte är Så rumslig, tänkte jag först säga, men det är ju ett arkitektoniskt element, en trappa. Står man i rätt vinkel vid den trappan, så är det ju verkligen, att den leder upp till himlen. Då blir liksom himlen nästan en del av det, blir övervåningen Nästa rum, dit man tar sig. 0:17:20 - Henrietta Så det skapar ju illusion av att skapa ett rum man kan nå, precis, ja, men det är som att man har tagit ett arkitektoniskt element, en trappa, och gjort ett konstverk av den, för någonstans är den ju ändå ett konstverk, eftersom du inte kan gå upp för den. Sen är det lite synd för att folk har gått upp på den och skadat sig. Så har man satt en liksom nätdörr, nätdörr. 0:17:41 - Elsa Ja, jag vet, Det är väldigt tråkigt, jag förstår det ju samtidigt. 0:17:47 - Henrietta Men det är synd, ja, det är synd, och det är väl kanske då också kruxet med att ha installationer som är så pass rumsliga, att du typ kan ta del av dem Eller liksom bli en del av dem och använda dem. Men den är ju så tydligt ett konstverk som inte ska användas. Det är häftigt att stå där nere och tänka, att man skulle kunna klättra upp för den, men fysiskt är det inte möjligt, det är för farligt liksom. Men jag tänker, om man ska ta tredje exempel från Syrike, är ju det jag vet inte vad den heter, men det är Chipperfield som har gjort den. Jag tror det är den som de har bråkat så himla mycket med Ulf Lundell om. 0:18:23 - Elsa Ja, just det, det kom jag ihåg att vi fick för dem Det här tornet I betong, och det kan man ju gå upp i. Och det är ju väldigt. Det skulle ju nästan kunna vara En byggnad, tänkte jag säga. Det är ju en byggnad, men det är ju väldigt arkitektoniskt. Alltså Vägg, väggar, golv och tak. Även om det inte är det man skulle vilja eller kunna bo där i, så är det väldigt husligt. Jaja, alltså, hade du skalat upp det lite, så att du fick användbara rum, så ser det ju ut som någon sorts modernistiskt byggnadsverk, och det är den då, som Ulf Lundell ser från sitt hus, som han tycker är fruktansvärt fult och försökt bli av med, som jag tror, att typ är det inte så här, han och Camilla Läckberg som har någon beef, så att hon typ donerade pengar till det här så att det skulle få vara kvar, eller någonting. 0:19:12 - Henrietta Jo, jag tror hon donerade pengar till dem så att de kunde fortsätta bedriva rättsprocessen mot. 0:19:16 - Elsa Rufindel. 0:19:18 - Henrietta Ja, hon gjorde det bara för jävla små, vilket jag i Jag i och för sig tycker det är ett väldigt roligt drag. Jag tycker också det Alltså jättekul. Tyvärr, jag vet inte, om det är därför, men nu ska de flytta läste jag på deras hemsida. 0:19:30 - Elsa Jaha, okej, jag tycker verkligen det, erik. Om man inte har varit där, så är det verkligen en rekommendation att åka dit om man är i området. Det är en väldigt kul park. Det är också, ja, kul sätt att uppleva konst, för man får vara en del av det, man får vara med i rumsligheten. det är faktiskt ett kanske lite lättare sätt att uppleva konst. Alltså, som vi sa, det är inte så mycket att förstå, eller man är med i konsten på ett annat sätt än vad man är på, till exempel, galleri. Alltså det, ja, jag tycker det är en kul vandring att gå. Kivik Art Center är ju. Jag skulle vilja säga, att det är ett exempel på när konst tangerar mot arkitektur. Om man ska kolla på det andra hållet, när arkitektur då kanske. Om man ska kolla på ett andra hållet, när arkitektur då kanske mer tangerar åt konst, så tycker jag, att det liksom finns. Det finns ju flera olika sätt arkitekturen kan göra det. Men om man ska gå på byggnader som nästan är ett konstverk i sig, en skulptur i sig, så är ju Frank Gehrys Guggenheim-museet i Bilbao ett väldigt tydligt exempel på det, tycker jag. Där är ju hela byggnaden nästan ett konstverk, med sin titanpaneler som liksom buljar sig och de dras ihop och de dras ut och liksom ska skapa. Tanken är väl, att det ska skapa en känsla av en flytande känsla, som ska vara lik den här då floden som den ligger vid, så att det ska vara den här vattenböljande känslan. Och det tycker jag verkligen, det har till viss del och i vissa bilder har lyckats med. Och det är ju, det är ju inte en vanlig byggnad, det är ju en byggnad som går åt konstverkshållet. 0:21:35 - Henrietta Ja, men det är ju också en byggnad, som man skulle säga. Det är ju svårt att kolla på den och vara såhär. Jag förstår, hur byggnaden funkar Utan den påminner mycket mer om en skulptur, som man kan uppskratta ur såhär wow, det är en vacker komposition av element liksom, som sammanfogas och skapar en känsla, och det här liksom känslomässiga, som också konst ska ta fram igen, ja, och det gör ju den till någonting helt annat. Sen är det ju en byggnad i architektur, det är ju ett museum liksom. Men jag tycker verkligen att den, hade det varit mindre, hade det ju hundra procent varit en skulptur. 0:22:13 - Elsa Ja, men det hade ju kunnat vara en skulptur nästan. Men jag tycker det är intressant det du säger det här med känslor, för jag tror att det också är. Alltså man pratar ju mycket om att konst ska skapa känslor. Alltså det är nästan det som är syftet med konst. Men jag läste då också ett väldigt intressant citat om hur just konsten påverkar arkitekturen Och igen är på engelska, men jag kommer ta det på svenska och översätta lite snabbt här Men att då arkitektur utan influenser från konst, så skulle det resultera i arkitektur som är steril och bara användarvänlig. Tar man bort konsten, så skulle också byggnader sakna den här känslomässiga som de kan skapa hos folk. Faktiskt, och det som gör att vi faktiskt verkligen kommer ihåg byggnader. Och det tycker jag i samma vare sig vi pratar om typ då Guggenheimmuseet, som verkligen är så här Skapar känslor och man undrar vad som händer och vad som pågår. Men om vi bara pratar om riktigt vackra fasader i någon pittoresk by i Italien, så är det ju samma sak där. De skapar ju också någon form av känslor. Det är det som de här ornamentiken skapar. Man kommer ihåg dem på ett annat sätt, för att de skapar någon känsla av att man tycker det kanske är vackert eller vad det nu är. 0:23:37 - Henrietta Ja, alltså, jag håller med dig, men jag har också ett litet motfråga För att när jag hör det här citatet så såhär, då börjar jag tänka på det såhär ja, men typ som miljonprogramsbyggn, att de kanske är mest funktionella, inte har så mycket konstnärligt uttryck, men de skapar ju fortfarande en känsla. Sen, för många är det Särskilt, när de är många Och man rör sig i en sån miljö, särskilt om de är i betong och väldigt gråa. Det är inte kanske nödvändigtvis en positiv känsla. 0:24:07 - Elsa Nej, jag är helt med på vad du menar Men konst, nej jag är helt med på vad du menar. 0:24:12 - Henrietta Men konst behöver ju inte skapa positiva känslor. Mycket av god konst kan ju vara samhällskritisk och skapa ganska obehagliga känslor, men ändå vara bra konst. Men behöver arkitekturen skapa positiva känslor för att vara bra arkitektur det är en väldigt bra poäng. 0:24:26 - Elsa Nej, men jag håller med, det är faktiskt en väldigt bra poäng, att det är en av de viktigaste delarna inom konst. Det ska kunna beröra på, man ska kunna bli arg av den, eller man ska kunna bli ledsen eller påverkad på inte bara glada sätt. Men skillnaden blir väl då igen med arkitekturen. Konst kan man ju välja att uppleva, arkitekturen tvingas man uppleva på något sätt, vilket gör att det är väldigt tråkigt att tvingas bo i ett område om man ännu inte tycker att det skapar positiva känslor med till exempel miljonprogrammet, men att man är runt arkitektur som inte bringar någon form av positiva känslor eller i alla fall neutrala känslor. Så det känns ju inte tråkigt. Det är väl också där det blir skillnad Mellan konst och arkitektur, att konsten har ett annat syfte I att kanske provocera, väcka känslor, skapa debatt. Arkitekturen gör ju ofta det också. Men det är inte, det borde inte vara målet med den. 0:25:29 - Henrietta Nej, eller det kanske kan vara målet för en paviljong. Man kan skapa en paviljong som provocerar Hur känns ett rum utan fönster, eller jag vet inte något som är så här. Man drar något till en extrem, men då blir det ju nästan konst igen. Ja, precis, när arkitekturen blir så provocerande, då är den ju mer inne och rör sig i konstens territorium, för att, som du säger, man kan inte välja, att inte uppleva arkitektur Någonstans. Så funkar det inte, om det i stor skala ska väcka negativa känslor, för att arkitekturens högsta syfte är inte att skapa känslor. Arkitekturens högsta syfte är ju att skapa trivsamma miljöer. Precis, och det är ju inte trivsamt, om man känner att det är dystopiskt, eller vilket obehag eller får någon känna sig väldigt liten. Nej, jag hatar inte miljonprogrammet så, utan det var mer bara det som comes to mind. 0:26:29 - Elsa Ja alltså, miljonprogrammet är väl något man inte kan prata om generellt som något, som den stora massan uppskattar? Nej, absolut. 0:26:46 - Henrietta Något som är intressant är också det här med att tillämpa konst inom arkitektur. För det finns ju liksom till exempel under den modernistiska framväxten, så fanns ju särskilt från Bauhaus-skolan en stark idé om att om du ska skapa konst som ska stå i ett arkitektoniskt verk, så måste de liksom samordnas. Alltså du kan inte först bygga byggnaden och sen bara ställa dit något konstverk och känna såhär ja, det blir bra typ, utan att det var liksom tanken var, att då konstnären och arkitekten skulle liksom arbeta ihop, så att de fungerade i harmoni och liksom förstärkte varandra. Och det tycker jag liksom är. Det är inget jag har varit med om själv. Jag vet inte hur mycket det är så i det man bygger idag, om man inte bygger kanske typ ett konstmuseum, men det är en ganska intressant tanke att jobba ihop med en konstnär För att ta fram något gemensamt. Och där fanns det väl också, att det här samarbetet kunde fungera mer eller mindre bra, men att det också då kunde pusha konstnären och arkitekten, när de inte liksom helt drog jämt till nya idéer eller att värdera andra saker. Det hade varit intressant att se liksom. Jag vet inte hur det hade kunnat påverka typ arkitekturen, att få in liksom en konstnärs sätt Att se på det. 0:28:14 - Elsa Det tycker jag absolut. Men där är väl problemet. Återigen pengar Bara att Typ Inte ha plåtfasader för dyrt. Mycket av det vi bygger idag Är redan. Det är som att vi arkitekter redan ser oss som så flummiga, som vill bara ha in massa fluffluf och konstiga grejer. Det finns inte ens utrymme för att börja den diskussionen. Jag tror att det var en jätteviktigt inslag, framförallt i all typ av publika byggnader. Kanske inte bostäder nödvändigtvis, men alla typer av publika byggnader, tror jag, hade gynnats av det. Man har ju det här man pratar om. Det ska väl inte gå in på så djupt idag med den här. vad är det? 5% regeln, att 5% av budgeten. 0:29:02 - Henrietta Jag tror det är kring 1% eller 2%. Ja, det var lite väl generöst med 5%. Jag tror att det är en eller två. 0:29:11 - Elsa Men om man hade höjt den till 5%, så hade man. Man vill ju få in konst, ofta i byggnader, men det är som, att man gör det lite halvdant, att man är så. Då blir det lite det här du sa, som modernisterna ville ifrån, att man bygger någonting och sen sätter man i ett konstverk istället för att göra det till en integrerad process, vilket hade kunnat skapa något väldigt mycket mer intressant, tror jag. Sen tror jag inte, att det är den enda lösningen, men det skulle kunna vara ett sätt att jobba på. 0:29:40 - Henrietta Ja, men precis ja, det vore intressant att liksom kolla noggrannare på hur den där processen går till, liksom Vem som är ansvarig för det här införskaffandet av konsten till offentligt upphandlade projekt Och hur tidigt det integreras i processen. Ja, jag har inte så mycket att säga på det Inte jag heller, men jag kan tänka mig, att det definitivt skulle finnas en poäng med att kunna få in det tidigt Och kunna få in ett samarbete mellan arkitekten och konstnären tidigt. Och jag kan ändå tänka mig, att det inte görs i de flesta fall, för att man kanske ändå vill projektera klart det ganska snabbt. Jag tror också det. Men det tror jag, verkligen skulle kunna skapa fina samarbeten. Om man ska prata om några lite roliga sådana exempel då, eller roliga, det kanske är lite mer gamla, men jag tänker liksom typ direkt på såhär Sixtinska kapellet Med liksom takmålningen av Michelangelo. 0:30:44 - Elsa Nej, för där kan man ju inte säga, att konsten inte är en del av arkitekturen. Alltså, det är ju en del av upplevelse av byggnaden. Man kan inte separera de två. De hör ju ihop, det är ju ett. 0:30:56 - Henrietta Verkligen Och det var väl lite det, som man tror jag ville tillbaka till i med de här modernistiska diskussionerna Att konstarkultur hade varit väldigt tätt sammanvävt tidigare, särskilt i då kyrkobyggnader och liksom dövna byggnader, där det liksom satsades mycket pengar. Men det är nästan lätt att glömma bort idag, för att man tänker, man sätter det i sitt eget fack, bara ja, men det är en kyrka liksom. Men det är ju något otroligt med liksom, när du får konstarkitektur att bli så otroligt liksom sammankopplat. 0:31:36 - Elsa Alltså det blir en helt annan upplevelse av platsen. men också det här i att skapa känslor, det gör ju något väldigt extra. 0:31:50 - Henrietta Ja verkligen, jag tänker också för konstnären, att det är skillnad mellan att göra en tavla, som man är såhär, den här Inte kan hänga, var som helst, men det blir bara en särskild uttryck för någonting man vill undersöka eller belysa eller ha inspirerats till att göra, medan att vara en konstnär som är såhär du ska ju måla taket till den här kyrkobyggnaden eller fönstren i La Sainte-Chapelle, alltså det är ju så otroligt platsspecifikt Och Otroligt platsspecifikt, och det gör ju någonting annat med konsten. 0:32:20 - Elsa Precis, det blir inte bara ett konstverk, Utan det är liksom för den här platsen. Men det är väl lite, som vi tipsade ju om för ganska många avsnitt sedan. Nu är det faktiskt Om den här dokumentären om Karin och Carl Larsson, som finns på SCT. Carl Larsson har ju målat en jättestor målning av det Gustav Vasa på Nationalmuseum på en av de större väggarna i entrén, när man kommer upp för trappan, liksom Och där pratar de väl just om det att den målningen är ju gjord specifikt för den platsen, men att när han skapade den här, så tyckte de jag kommer inte ihåg varför om det var att den var ful eller om det var för brutal, det var någonting som gjorde, att de ville inte hänga upp den. 0:33:06 - Henrietta Det var väldigt provocerande. Det var en naken man som reser sig upp. Jag tror han håller en dolk bakom ryggen. 0:33:15 - Elsa Men att den var skapad för den platsen. Den hamnade ju inte någon annanstans då, även om han inte hade målat den på plats, men sen till slut då, många år senare, så fick den ju komma upp där. Så nu hänger den ju där på Nationalmuseum. Men det blir ju något specifikt, när någon har skapat någonting för ett visst ändamål. Det blir liksom en annan känsla och en annan tyngd i det verket. 0:33:40 - Henrietta Ja, verkligen, jag tycker också, när man hörde i den dokumentären, hur han såg det här som sitt ultimata livsverk, någonstans fanns det en inspiration som han fann i att måla den specifikt för det här syftet, för att hänga på den här gaven I Nationalmuseum. Ett annat, lite mer modernt Exempel Som jag tänker på är ju Skulpturen som står inne i Eller liksom på vattenspegeln I Barcelona paviljongen, och där är de väl, de är ju inte heller skapta ihop. Jageln i Barcelona paviljongen, och där är de väl, de är ju, tror jag, inte heller skapta ihop liksom. Jag tror, att Barcelona paviljongen gjordes först och sen konstverket liksom. Men jag tycker verkligen att den har sin typ självklara plats där. Sen är det ju en paviljong. Alltså, den är inte så. Nu är det ju en del av modernismen och funktionalismen kanske, men den är inte så funktionell. Nej, den har ingen funktion Som något annat än en paviljong. Den har inget i sig mer än ytor att röra sig på. Men i det verket så är det ett ganska stramt verk, även om det är otroligt vackra material. Men då att få in en, för det är en skulptur av en kvinnokropp som böjer sig, alltså det ger en sån härlig kontrast till det här strikta, raka, och så kommer det liksom något böljande, organiskt, mänskligt typ. 0:35:13 - Elsa Ja, för Barcelona, paviljongen består ju verkligen bara av raka väggar, platt tak, ja, platt golv är det väl alltid. Det är ju väldigt så strikt, och sen blir det här verkligen ett avbrott. Jag tycker det är en fantastisk placering av den, men det känns också som att, eftersom konstverket är i sten och den står på stora stenblock, så blir den ändå integrerad på något sätt i arkitekturen, tycker jag. 0:35:38 - Henrietta Ja verkligen. I arkitekturen tycker jag, ja verkligen. Om man då jämför med när jag var där förra sommaren, då hade de ju en konstinstallation som var massas avfallspåsar som man hade knutit ihop i långa rader och lagt längs med golvet. 0:35:54 - Elsa I Barcelona-paviljongen. 0:35:56 - Henrietta I Barcelona-paviljongen och också utanför, inte den vattenspegeln, som den här Alba-skulpturen står i, utan det är ju en stor vattenspegel också, liksom där, när man kommer in På framsidan. Den låg det också sådana små avfallspåsar i hela, och vi var där först en dag och då var det inte öppet. Och då såg vi allt det här Och jag var såhär ja, men de håller nog på att städa upp efter en gammal utställning. Alltså jag tänkte att det var skräp. Och sen så gick det förbi några svenskar och de bara ja, men den öppnade på söndag, gå dit då, liksom. Då kom vi dit på söndag och de är liksom fortfarande kvar och jag, det var inte en installation som jag personligen uppskattade. Jag tyckte verkligen att det var såhär. det såg ut som om jag hade skräpat ner. Alltså Berslånepaviljongen i sig är ju typ ett konstverk. Alltså den är ju där och snuddar för att det är en paviljong. Den är liksom, den är ju så otroligt konstnärlig och kreativ, och att ha fyllt den med ett annat konstverk som inte jag tyckte funkade ihop, det var en sån shame, det var synd, tyckte jag. 0:37:06 - Elsa Jag förstår det, för det är som du säger. Det är ett konstverk i sig. Det är som att man skulle hänga någon form av skirlang på månaderisa. Det kanske var en stark jämförelse, men det är lite det man får känslan av. 0:37:20 - Henrietta Ja men det här är ju då min åsikt. Det finns ju säkert folk som kommer dit och uppskattar det här konstverket. Sen, vilka de är, vet jag inte. 0:37:26 - Elsa Nu kommer vi tillbaka till det. Det är sådana, som inte förstår konst. 0:37:30 - Henrietta Det är snarare jag som inte förstår konst, kanske, men ja, det är ändå lite där fingret på det. 0:37:44 - Elsa vi har pratat om att konst kan förstärka eller försvaga, beroende på hur det tillämpas om vi går tillbaka lite då igen för att avsluta det här till när konst blir arkitektur. För då tycker jag, att ett väldigt fint exempel på det är Rainbow Panorama, som är på Aros konstmuseum i Århus. Jag själv tyvärr inte varit där, men jag har sett väldigt mycket bilder både inifrån konstverket och utifrån konstverket. För det är ju då en, om vi tänker, att vi har konstmuseet som någon form av kubisk byggnad, så ovanpå på taket, så har man gjort som en en cirkel eller en, ja, en cirkel, som är en gång en cirkelformad gång, där väggarna är gjorda i glas i olika färger. Det är som om man har tagit en regnbåg och gjort en cirkel av den. Så när man går där inne, så skiftar färgerna beroende på var i cirkeln man är, och det här blir ju då en typ av konstverk i en konstnärlig upplevelse, när man är inne i det. Men det skapar ju också dels ett rum. Man går ju runt i konstverket, och framförallt så gör det ju väldigt mycket för utsidan av byggnaden. Man har ju lagt till den här färgglada cirkeln på toppen av byggnaden, som blir ett väldigt framträdande element. 0:39:19 - Henrietta Ja, alltså, den blir verkligen En arkitektonisk element för byggnaden, trots att det kanske liksom Jag vet inte exakt hur det gick till När den skapades, men det känns ju som att den skapats som en installation, men blivit En del av konstmuseets Yttre arkitektur. 0:39:35 - Elsa Ja, men precis, det har ju gjort väldigt mycket För utsidan också. 0:39:40 - Henrietta Men det får även mig att tänka lite på alltså i Berlinriksdagen där, och det anses väl egentligen vara en arkitektoniskt element, men den blev ju bombad under kriget, och sen så byggde Foster Partner upp den och gjorde ett tillägg som är som en jag tror man ersatte en gammal dom som hade funnits, men en modern dom lägg, som är liksom som en, jag tror, man ersatte en gammal dom som hade funnits, liksom, men en modern dom, och den har typ alltså en väldigt liknande funktion som den här cirkeln av Olof Eliasson, att man liksom går upp längs en ramp i den här domen Och sen så i mitten är det speglar som speglar ner i plenisalen eller alltså där riksdagen samlas. Men upplevelsen att röra sig genom de här två är på något sätt väldigt lik. Det är liksom samma grej med att du har utsiktspunkter i staden. Den ena är då, att du ser olika färger beroende på var du är, men sen andra är då speglar som liksom speglar olika delar av staden Och sen också då ner i byggnaden, vilket ska vara någon sorts demokratisk idé eller koncept. Men den är intressant, för den skulle ju ändå anses vara ett arkitektoniskt element. 0:40:50 - Elsa Just det, medan den då i Århus ser man mer som ett konstverk. 0:40:54 - Henrietta Precis Tänker jag i alla fall, och det kanske också beror på, att det ena är skapat av ett arkitektkontor och det andra är skapat av Olof Eliasson. Om han tangerar till att vara arkitekt, så är han väl ändå konstnär, primärt. 0:41:07 - Elsa Ja, och också skulle jag säga att den i Århus är skapad för ett konstmuseum, så det blir ju naturligt en konstinstallation. Men ändå, skillnaden i hur man definierar någonting som egentligen är två väldigt lika saker blir nästan som att man definierar dem utifrån vad man förväntar sig att de ska vara. Man förväntar sig, att det i Berlin ska vara ett arkitektoniskt element. Det är en del av arkitekturen, det är inte konst, utan det är en del av byggnaden, medan man förväntar sig att det i Århus ska vara ett konstverk, och då blir det ett konstverk, och då blir det ju verkligen de här grejerna när de är, när gränsen mellan arkitektur och konst inte blir så tydlig, så blir det andra element eller andra parametrar som vägs in, när man själv gör sitt avgörande Lite grann va. 0:42:00 - Henrietta Ja, precis, ja, men verkligen, det håller jag helt med om, och det är väl kanske det som är slutsatsen också. Jag vet inte, att var gränsen går, är ju ganska otydligt, och det blir mycket annat. Man väger in Vem som har gjort den skalan på det kan du använda det på flera sätt. Alltså typ, vem som har gjort den skalan på det kan du använda det på flera sätt. Alltså såhär. Men det är inte en tydlig definition. Det gäller kanske för mycket, liksom, att såhär paviljonger som ställs ut under arkitekturbiennalen är arkitektur, medans installationer på Skrivik Art Center är mer konst, och det är sammanhanget som avgör det, mer än den faktiska. Vad den faktiska volymen är för något? För den är både och samtidigt, eller ingen dera, eller liksom det går inte att säga A eller B. 0:42:55 - Elsa Men sen kommer vi också tillbaka lite till det vi för det här blir ju någonstans, när vi är i hela tiden gränslandet, men det man ändå hela tiden kommer tillbaka till och som vi har gjort i det här avsnittet nu, är ju funktion. Alltså, har det en funktion eller inte, blir ju inte det avgörande, för det kan fortfarande variera på skalan, om det är arkitektur eller konst, men det blir ju någon form av första avgörande Har den en funktion? 0:43:23 - Henrietta Ja, precis, det är väl absolut en av de sakerna som vägs in. Och framförallt också, om man snackar om bedömning av arkitektur Vad är god och vad är dålig arkitektur Då brukar man ju ofta ändå väga in hur bra den fungerar i sitt syfte. Är det ett bra sjukhus, är det en bra bostad, är det en bra kontor? Men jag tycker ändå att det känns som att det man framförallt landar i är att gränsen är ganska otydlig. Jag tycker också kanske inte exakt på det spåret, men bara en avslutande tanke att det är ju mycket diskussion idag om arkitektur och vad som är fint och fult, och liksom det känns ju som att det här blir nästan mer och mer viktigt, alltså att arkitekter faktiskt har en konstnärlig förmåga, att det är en typ av konstnärskap, och att det måste få vara det. När det inte får vara det som folk blir besvikna på arkitekturen. 0:44:26 - Elsa Ja, när det bara blir teknik och kalkyler, och när det bara känns som att det är gjort, eller liksom det digitala det är liksom gjort. Det finns ingen extra känsla i det, utan det är bara gjort för att uppnå exakt de bottenkriterierna som finns för en byggnad. 0:44:49 - Henrietta Ja, och det är det jag ändå tycker är lite skrämmande med AI. Nu ska vi inte gå in jättedjupt på det och det är kanske eget avsnitt, men jag såg någon typ meme eller om det var någonting på Twitter. Men då är det en tjej som är såhär varför? eller? jag hade velat att AI fixade min tvätt och lagade all min mat, så att jag kunde ägna mig åt kreativa hobbies. Istället kan AI göra typ konst, och jag är fortfarande fast med mina, min tvätt och mina hushållssysslor. Och jag tycker det är lite det som jag kan känna är lite skrämmande. Och plötsligt får vi det här verktyget som kan pumpa ut 15 olika förslag. Men vart är det kreativa Och skälen i det Och skälen i det, och varför är det det vi utvecklar så hårt? Jag förstår att de går att använda för att effektivisera jättemånga olika typer av arbeten, och arkitektur är ett av dem, men det känns som att det är mycket inom bildskapande, som det framför allt utvecklas mycket inom just nu, och det är lite synd, eller jag är ju såhär. Ja, jag hade väl också velat någon som en AI som löste liksom vardagspusslet. 0:46:05 - Elsa Inte de kreativa grejerna som faktiskt är typ kul. 0:46:09 - Henrietta Nej, nej, precis Det ser man. Jättemånga människor, även som inte är arkitekter, som lägger sin fritid på kreativa hobbies, för att det ger oss någonting Att få vara kreativa. Det är ju läskigt, att vi på något sätt håller på att sälja ut det till robotar. Nej, det känns som fel väg att gå. Då har vi kommit fram till tips. 0:46:46 - Elsa Har du något tips till oss, mig och lyssnarna den här veckan? Elsa, det har jag, och veckans tips som jag har är faktiskt relaterat till arkitektur. Men det är en debattartikel i Arkitekten, som är då arkitekternas branschtidning, som är skriven av Åke Tämnerud och den är jag är fri att läsa för alla. Man behöver inte vara medlem eller prenumerera, utan man kan läsa den på nätet. Och den här artikeln då är den handlar om en arkitekt som varit del av att rita funktionalismen Och liksom han själv berättar hur det var att vara arkitekt på den tiden Och lite det här, liksom vilka ideal som fanns. Och det är väldigt intressant att läsa ur perspektivet från någon som var med. Ja, men det förstår jag. Han är då född 1929 och har ritat framförallt mycket funktionalistiska byggnader i Borlänge. Men han pratar just om det här, att hur modernismen inte bara var en arkitekturstil, alltså det var en mentalitet nästan. Modernismen handlade inte bara om att man skulle göra nya typer av byggnader, det handlade om att vi skulle vara nya typer av människor, alltså en ny livsstil. Maskinerna skulle liksom möjliggöra för oss ett liv som vi inte hade levt innan. Alltså det var liksom en aura och ett sätt att se på livet på ett nytt sätt. Och han pratar också om att det fanns liksom inte utrymme för att rita något i gammal stil, för då hade man sett som mossig och inte fått göra någonting, så att det var en väldigt intressant, ett intressant inslag i debatten om modernism och vad den har gjort för vårt samhälle, men också varför vi har många byggnader som ser ut som de gör. Så det skulle jag vilja tipsa om. 0:48:46 - Henrietta Det låter superintressant. Jag har ju läst lite på det spåret när jag höll på med mitt exjobb. Men det är intressant att få in den lite känslomässiga aspekten av någon som verkligen upplevt det. Ja, det är personliga i det, ja precis det personliga, och också det här med att vi har aldrig riktigt lämnat modernismen, och det kan man ju förstå, om det var så här. Men nu har vi ju brutit upp och ska leva på ett nytt sätt. Då kan vi inte börja leva på det gamla sättet igen, och vi har ju aldrig gått tillbaka i hur vi lever heller. 0:49:18 - Elsa Så superintressant, den ska jag definitivt läsa ja, så den kommer vi länka till, så ni kan gå in och läsa vidare, om ni tycker det låter intressant. Du då, henrietta, vad har du för tips som du vill dela med dig av? 0:49:31 - Henrietta jag har ett tips som jag tror. är man en frekvent poddlyssnare, så ska det här nog inte vara något groundbreaking tips, för det här är tydligen en av de mest hyllade poddarna någonsin, men jag fick tipset av några kompisar för några veckor sedan, så jag har precis upptäckt den, men den heter Serial och är. jag tror det finns upp till fyra säsonger och det är liksom supervälproducerat. det är journalister som som då djupdyker i ett ämne och släpper ett avsnitt i veckan om det här ämnet, och så har de gjort det om några större grejer som de har utrett. Så det är en väldigt journalistisk, välproducerad podd. 0:50:19 - Elsa Men kan det vara om typ en skandal, eller är det om ett brott, eller vad är temat? 0:50:24 - Henrietta Ja, alltså det är lite olika. Men jag lyssnade igenom första säsongen på Ja, vad var det nu? Jag tror det var typ 16 timmar poddmaterial, så jag lyssnade väl på två arbetsdagar, bra jobbat, lite däremellan när jag reste till och från jobbet. Alltså jag har verkligen fastnat totalt. Och första säsongen då är det liksom en kille som är dömd för mord Och hon journalisten börjar liksom undersöka Har det här gått rätt till? Och bara börja intervjua alla som skulle kunna vara vittnen Eller liksom ha på något sätt varit delaktiga. Och det blir både att hon följer vägen är han oskyldig eller inte? Men också, har det här gått rätt till Rättsligt liksom? Hur hamnade han i fängelse med de här bevismaterialen? Det var superintressant, jag var så fast. Nästa säsong handlar om Bo Bergdahl, som var en amerikansk militär som levde till fångatagna talibaner Och var typ fem år i Afghanistan. Så det är liksom lite skilt, men den är väldigt amerikansk, får man ändå säga. Amerikansk journalistik är sitt S, att de liksom utreder, kanske inte drar nöd av skandalen, men liksom rättssystem eller krigsmaskinen, men också enskilda människor. Det blir porträtt av personerna också. 0:51:47 - Elsa Okej, vad kul, vad intressant. 0:51:49 - Henrietta Vill man ha lång lyssning och en väl producerad podcast, så är det en superstark tips Framförallt första säsongen. Jag blev helt sjukt. Det är en superstark tips Framförallt för säsongen. 0:52:05 - Elsa Jag lovade helt sjukt, okej, men då har vi kommit till slutet på det här avsnittet. Ja, hoppas ni har tyckt att det varit kul att lyssna på arkitekturen och konstens gemensamma och icke-gemensamma nämnare. 0:52:24 - Henrietta Ja, precis, hoppas att det har varit en diskussion som har varit intressant för andra än bara oss. 0:52:30 - Elsa Ja, och gå gärna in på vår. Instagram, som vi alltid tipsar om. Gilla kommentera. skriv något roligt, så blir vi jätteglada. Följ oss i valfri poddspelare, så blir vi ännu gladare. Precis Tipsa en vän. 0:52:44 - Henrietta Ja, spread the word, det gör oss väldigt gott. 0:52:49 - Elsa Så hörs vi igen om två veckor. Det gör vi. Glad midsommar. Glad midsommar allihopa, även om det här kommer släppas efter midsommar Precis. 0:53:01 - Henrietta Glad sommar. 0:53:02 - Elsa Hoppas ni har haft en bra midsommar. Om inte annat Precis, vi hörs Hejdå