0:00:04 - Henrietta Hej, och välkomna till Bakomfasaden med mig Henrietta och mig Elsa. 0:00:37 - Elsa Bakom fasaden. Och hur är läget med dig, Henrietta, idag? Det är jättebra. 0:00:44 - Henrietta Jag har äntligen börjat få ordning på min balkong. Vad härligt. Jag spenderade helgen med att skura den. Nu har vi hållit på att slipa möbler. Vi har köpt lite nya utemöbler, nya växter. Det börjar bli så mysigt. Och sen är väd ju helt otroligt, så att den kombinationen den har gjort mig alldeles pirrig och glad faktiskt. 0:01:13 - Elsa Jag menar, det väl är fint väder, och man har möjlighet att sitta ute, och det också då är fint, och man känner att man liksom har gjort det i ordning. Det är ju det bästa som finns. 0:01:24 - Henrietta Ja, verkligen. Alltså, det har hänt så mycket på typ två, tre veckor, från att vi bara satt på balkongen en dag och bara det här ser ut som skräp Det var så deppigt Ja, det fanns ett bord och stolar, och de är skitslitna Till att vi nu verkligen har lagt manken till, och det har gjort så stor skillnad, verkl, så stor skillnad verkligen. 0:01:44 - Elsa Jag känner mig taggad på att åka och hälsa på och se det fina resultatet. 0:01:49 - Henrietta Bara därför, inte för att det var dig Jag har faktiskt också tagit lite inspiration från er till oss, för ni har ju så trevligt med en matplats och en liten mer loungeplats. Vi har en lite mindre balkong, men vi har också en stor balkong, så det har fått till det Och den känns mycket större, skillnaden mellan att ha ett möblemang och ha två. Nu förstår jag, att man inte har plats med det på alla balkonger, men det är nästan som att den blir större. Ju mer man möblerar, den känns större. Kanske bränt lite för mycket pengar på plantagen, men om växterna överlever till nästa år, så var det värt det Ja, du är inte den första. 0:02:25 - Elsa Jag hör säga just det Att man är så oj, vad mycket pengar vi har spenderat på växter. 0:02:32 - Henrietta Ja, det kostade lika mycket som den lilla nya ute soffan med kuddar vi köpte. Jag fattar inte. antingen är det bara att Ikea är sjukt billigt det är väl en del av sanningen Eller att växter är sjukt dyrt. 0:02:45 - Elsa Fast, växter är sjukt dyrt, men som du säger, man tycker ju typ man bara okej, snälla, överlev till nästa år, så är det värt det. Ja, alltså, om det är liksom en investering. 0:02:54 - Henrietta Att det består, så är det ju okej. Men om alla dör, så Då är det jävligt tråkigt. Det är min känsla för livet just nu, hur är det med dig? 0:03:08 - Elsa Det är bra. Jag är lite trött, bara Jag vet inte om det är Jag är väldigt mycket på jobbet just nu. Det är väl säkert en bidragande orsak, eller om det bara är att jag är gravid, även om jag har känt mig väldigt mycket piggare senaste, eller så Jag vet inte. Lite trött, men annars är det bra. Det har ju varit typ 26 grader och sol i en vecka i Göteborg, så det har ju varit helt fantastiskt. Och så här kvällarna när man kommer hem från jobbet, sitta ute en stund Och det är inte mörkt när man kommer hem. Alltså, man blir lika förvånad varje år och det ger en lika mycket energi varje år När det är så här. 0:03:46 - Henrietta Ja, men verkligen, Sen är det klart, jag kan tänka mig värme kombination med graviditet och mycket på jobbet är ju Alltså, man blir ändå trött av det liksom. 0:03:54 - Elsa Ja, jag tror ändå det är en treenighet av de grejerna. 0:03:58 - Henrietta Ja, och många känner ju av pollen just nu. 0:04:06 - Elsa Det Pollen just nu, det blir man ju också tröttare av. Ja alltså, jag har ju aldrig känt av pollen i mitt liv och typ tagit lite stolthet i det. Därför vet jag inte Som att det skulle vara en. 0:04:12 - Henrietta The superior human Exakt. 0:04:16 - Elsa Så jag skulle väl påstå, att det inte är pollen. Men man vet ju aldrig, man kan ju faktiskt utveckla det på senare år. 0:04:26 - Henrietta Ja, jag är lite pollen nu, det var jag inte under min uppväxt, så att det Det kan komma. Ja, och den här veckan På tal om pollen Nej. 0:04:36 - Elsa På tal om växter. 0:04:37 - Henrietta På tal om växter, så ska vi den här veckan Prata om trädgårdsstaden, och det kan vara en del av er Som känner igen det här namnet, veckan prata om trädgårdsstaden, och det kan vara en del av er som känner igen det här namnet, en del som inte känner igen det. Det är ju, som ni kommer få veta under avsnittets gång, en bred definition, men det finns också en riktig definition och en grund till det här, som är liksom ett typ av sätt att planera bostadsområden som växer fram under 1900-talet. 0:05:14 - Elsa Ja nästan en rörelse, kan man till och med säga. 0:05:17 - Henrietta Precis. 0:05:18 - Elsa För hur man borde göra Precis. 0:05:21 - Henrietta Och idag tänkte vi då prata om det Hur trädgårdsstaden uppkom, hur det realiserades utomlands, hur det har realiserats i Sverige och även hur det togs emot efter dröjningarna, hur det har blivit idag. Så det blir allt från stadsplanering och politiska idéer till lite arkitektur. 0:05:50 - Elsa Innan vi går vidare och pratar mer om Trädgårdsstaden, så vill vi också påminna om att gå in på vår Instagram Bakomfasaden podcast, kolla på bilderna och det vi har lagt upp så ni kan hänga med i vad vi pratar om Och få en visuell upplevelse av det vi tar upp här idag. Så in och kolla på Instagram och sen lyssna vidare. 0:06:21 - Henrietta Om vi börjar med en typ liten definition av trädgårdsstaden så kan man ju säga kommer, kommer jag läsa in en till här från Wikipedia, vår stora faktakälla här i världen. En trädgårdsstad eller en garden city är ett samhälle med blandad småskalig bebyggelse, där hela eller största delen av befolkningen är bosatt i småhus och radhus, men det kan även vara i flerfamiljshus. Ofta har de då tillhörande nyttoträdgårdar, och de här samhällena anlades då i regel utanför Storsadens dåvarande centrum. 0:06:57 - Elsa Precis, och andra då liksom karaktäristiska drag för de här trädgårdsstäderna är ju dels, att man har egen trädgård, som du sa men också, att miljön runt omkring består av mycket grönska, med liksom typ gemensamma gröna ytor, men också, att man har byggt efter, alltså man har utnyttjat och snarare anpassat sig efter kanske markens kupering, vilket gör att på de mest kuperade ställena har man inte byggt hus, utan man har istället haft kvar grönskan och naturen som den är. Så det är en ganska småskalig bebyggelse bland mycket grönt som får ta plats. 0:07:42 - Henrietta Precis, det är inte lika anlagt och byggt. Varför skapa ett rationellt byggande, som kanske andra saker som byggdes Utanför städerna Gjordes? 0:07:53 - Elsa Däremot är det fortfarande en väldigt Planerad miljö och en väldigt Det var ju inte egentligen att det var så Fritt. Men miljön var väldigt Naturlig. Och även så här, som du säger, att kanske städer har mycket rutmönster i sin grid eller i sin stadsplanering, och där då har Teggårdstad en mer böljande form. Men det är fortfarande planerat, det är ju inte på något sätt uppkommit. Det organiska skulle eventuellt då vara, att man, som jag sa innan, har anpassat sig efter terrängen lite mer, men det är ju fortfarande en väldigt planerad struktur. 0:08:31 - Henrietta Ja, nej, verkligen. Och idag kan man säga att det som växte fram som trädgårdsstäder har ju blivit ofta väldigt uppskattade villområden. Allt eftersom städerna har växt, har de här villområdena hamnat ganska nära stadens centrum. Även om det var en väldigt likformig bebyggelse initialt, så har folk byggt till och gjort om. Idag kan de områdena kännas ganska fria, trots att de kanske inte alls planerades för att vara det. 0:09:00 - Elsa Om vi ska gå tillbaka lite grann när det började, om vi ska gå tillbaka då lite grann, när det börjar. 0:09:06 - Henrietta Precis. Det går inte att nämna trädgårdsstaden utan att ta upp upphovsmannen till idéerna, mr Ebenezer Howard. 0:09:16 - Elsa Precis Ingen av oss vill säga namnet Ebenezer Howard. Det känns som att det här är ett vanligt förekommande segment i den här podden, att vi inte vet hur vi ska uttala olika personers namn. 0:09:29 - Henrietta Nej, men vi kan kalla honom Howard fortsättningsvis. Men Ebenezer, grymt namn, väldigt unikt, funkit jättebra. På svenska kanske. 0:09:39 - Elsa Ebenezer nej, verkligen inte. 0:09:42 - Henrietta Precis, men han var ju typ någon sorts amatöruppfinnare och stadsplanerare som kom på det här konceptet med trädgårdsstaden. 0:09:55 - Elsa Ja, det hade väl kommit vissa idéer gällande någon form av trädgårdsstad tidigare, alltså redan kanske i början av 1800-talet, men han var väl den som utformade, hade sina sex principer och liksom tog fram en lite mer tydlig modell för det hela och blev väl lite av, som du säger, ansiktet för trädgårdsstaden. Och det här var ju då han började med sina idéer, i slutet av 1800-talet. var det ju då som han utvecklade dem och kom berätta om dem för världen. 0:10:32 - Henrietta Ja, men precis, och han ritade ju upp det liksom som ganska schematiska skisser eller scheman, där han liksom talade dels om vilka faktorer som drog människor åt olika håll, vad fanns det som lockade i staden, vad fanns det som lockade på landsbygden? Och så kom han på att den perfekta mixen det är liksom town, country, alltså landet och staden kombinerat. Och det var det han sen försökte skapa med sina idéer om trädgårdsstaden, som skulle ha det bästa av båda världar. Då hade han tydliga idéer om att inom den här skulle det finnas vissa funktioner. Man var en bit ifrån den stora staden, och så ville man att den här trädgårdstaden skulle kunna ha kommunikation in till det city center. Men tanken var ändå, att de som bodde i trädgårdstaden skulle kunna både bo och arbeta där. 0:11:34 - Elsa Ja, sina butiker. Alltså det skulle vara en självständig stad, som du säger, absolut, att man skulle åka in till storstaden, skulle man kunna göra, men det skulle vara en självständig enhet, där allt fanns, som man behövde, men där också allt som man behövde var tydligt uppdelat. I den här delen bor vi, i den här delen jobbar vi Och i den här delen alltså, det skulle finnas en uppdelning mellan de olika funktionerna. 0:12:01 - Henrietta Precis, och tanken var ju liksom, att de skulle bli självförsörjande. Och det här är ju efter att industriella revolutionen har haft sitt genombrott. Många människor har jobbat i fabriker, det har flyttat massa människor till stora städer som London, men även Stockholm, och folk har ganska undermålig livsstandard. Så han hade ganska starka social reformistiska drag i den här planeringen. Så tanken var, att det skulle inte finnas några stora byggherrar, utan saker skulle ägas kollektivt, och det som odlade skulle också kunna brukas av invånarna, så att det blev självförsörjande. 0:12:44 - Elsa Ja, men sen också att de här bosnen var tänkt för arbetare. Alltså, det skulle vara så att arbetarna fick bättre förhållanden, som du säger. Det var inte som de rika trädgårdstäderna skulle vara för egentligen, utan det var för arbetarfolk. Och som du säger, i storstäderna levde man mörkt, man levde trångt, det var smutsigt, det var inte alls bra. Och då var det här en reaktion på det, där man skulle få bo bland naturen, det skulle vara ljus, det skulle vara en idyll i förhållande till stadslivet. Det var inte så att han ville göra de här trädgårdstäderna till några enorma städer, utan det skulle inte bo. Hans idealstad hade inte fler än 32 000 personer som skulle bo på 3600 hektar. Alltså, sen tyckte han att en stad blev för stor, och då fick man istället göra en ny. 0:13:42 - Henrietta Om det blev för stora, skulle de skapa nya, och tanken var, att de här skulle ligga som satelliter runt den större staden. 0:13:56 - Elsa Precis som många andra ja, det har varit främst män eller gubbar som planerar och har mycket stora tankar om hur vi bör bo och leva och så vidare. Så hade han ju sex principer för hur en trädgårdsstad skulle vara uppbyggd, och den första var, att det var just det, att det skulle finnas en planerad spridning, alltså att man skulle separera, då, där man jobbar Industrierna var en del, där man bor är en del, allt skulle separeras ändå ganska tydligt. Sen är nummer två, den andra principen. Det är just det här vi har pratat om, att det finns en gräns för städernas storlek, och det var ju också en anledning. Det var ju för att de här mindre samhällena då på ett annat sätt skulle ha möjlighet att kunna ge alla hem socialt center, att det liksom skulle kunna drivas på ett hållbart sätt. Det var ju liksom en del av den tanken. 0:14:53 - Henrietta Och inte behöva byggas ut när den växte, liksom utan centrumet som fanns, skulle ju då bara förse 32 000 personer liksom. 0:15:01 - Elsa Exakt, personer, exakt. Sen, den tredje principen är det här vi har pratat om, att det skulle då vara både att folk skulle ha sin egna privata trädgård, men det skulle också finnas flera stycken publika, gemensamma gröna ytor och parker. Fjärde principen är att varje samhälle ska också vara omringat av, av bönder och jordbruk Och att bönderna ska kunna ta nytta av staden och staden ska kunna ta nytta av bönderna. Så det är det här som du pratar om, det här samspelet mellan allihopa, att det ska vara ett kollektivt levande. Sen är det det här som vi pratade om lite i början, att princip nummer fem är det här, att det är väldigt viktigt, att det är kontrollerat, och det är det här jag menar med att man kan tro att det är väldigt organiskt och det är fritt och så vidare. Men en av hans principer var faktiskt att man skulle vara väldigt restriktiv i hur fritt saker och ting fick vara när det kom till designen. Alltså, det skulle vara planerat, kontrollerat och, som sagt, inte överskrida vissa storlekar. Vägarna skulle vara väldigt bra planerade mellan de olika delarna Och det skulle vara bra planering. Och sen har vi den sjätte principen, som är att alla grannskap eller alla stadsdelar skulle vara sina egna och sen separerade från resten av staden. Så det var hans sex principer för den här trädgårdsstaden. 0:16:32 - Henrietta Alltså man får väl säga, så som han utformade. Det blev ju en teoretisk modell Som var absolut väldigt inspirerande Och, som vi kommer ta upp under avsnittets gång, har påverkat jättemycket Av det som växte fram Under tidigt 1900-tal. Men när det väl skulle realiseras, så gick det inte att vara så strikt som han var. 0:16:58 - Elsa Nej, men precis. 0:17:06 - Henrietta Men en av de första trädgårdsstäderna att realiseras var i Storbritannien Och den heter Letchworth Garden City. Den heter Letchworth Garden City och där hade han en stadsplanerare som hette Raymond Unwin som planerade den utifrån Howards idéer. Den blev inte riktigt så stor, som Howard tänkte sig, att de här trädgårdställena skulle bli utan. Den fick ungefär hälften så mycket invånare 14 000. Och den ligger då utanför London. Och som jag förstår, så utlyste man en tävling, och då var det han, raymond Unwin, men också hans partner som han jobbade med, barry Parker, som vann den här tävlingen, och då gjorde en stadsplan för Letchworth, och mycket av Howards idéer fick ju ta stor del i planeringen. Men Howard hade ju liksom ritat upp allting som väldigt symmetriskt och liksom cirklar som växte från en kärna. De gjorde en mycket mer liksom organisk plan över området. 0:18:11 - Elsa Men med mycket grönytor, både då gemensamma, och att alla, liksom byggnader, har sin egna. 0:18:18 - Henrietta Precis, och i England finns det även en till liksom trädgårdstad, som har planerats och blivit väldigt känd då utifrån Howard Thedera, och den heter Wellwyn Garden City. 0:18:31 - Elsa Alltså alla de här, när man kollar på dem det ser ju väldigt idylliskt, brittiskt ut. Väldigt så Fina hus, grönt. Det låter ju inte som någon komplimang, men det känns, som typ en brittisk kriminalare skulle kunna utspela sig här. 0:18:45 - Henrietta Ja, jag tänkte precis det. Det känns som typ morden i midsommar. 0:18:49 - Elsa Exakt, det känns precis som det. 0:18:51 - Henrietta Men jätte alltså, det ser ju väldigt trevligt ut, och där tror jag, också den här organiska planen bidrar Mm. Och det var väl också en sorts motreaktion mot hur man hade börjat planera städer efter industriella revolutionen med mer rutnätstäder, och att man i det här ville skapa någonting helt annat och ha brutna vägar, fler trevägskorsningar och få en annan typ av miljö, men siktlinjer också Framförallt. 0:19:25 - Elsa Men så här det var ju mycket, som vi pratade om i början många vägar, som också var mer böjda, det skapar ju helt andra siktlinjer än bara ett helt rakt grid. 0:19:36 - Henrietta Precis, och det tänker jag så, att trädgårdsstaden kollar ju tillbaka till hur det är att bo på landet, att bo i byar liksom. Det tar man ju mycket inspiration ifrån, och sen i stadsplanen blir det ju också att man kollar tillbaka. Om man tänker sig en engelsk eller fransk pittoresk by, då är det ju liksom inga långa siktlinjer, utan där har ju gatorna vuxit fram runt terrängen och därmed blivit liksom krokiga och öppnar upp sig, och så blir de smalare och liksom. Men det här fick ju liksom ett otroligt ändå stort genomslag, inte precis som då Howard ville ha det, som vi sa, att det blev självförsörjande städer, men det blev ändå absolut trendsättande för att liksom börja planera förorter, egentligen med starkt fokus på att få liksom stora grönområden med bra och billiga bostäder. Och det här slog ju liksom i England, det slog i Tyskland. Många av länderna som tillhör The Commonwealth, indien, som England hade kolonialiserat, australien, usa, det finns exempel över nästan hela världen. 0:20:48 - Elsa Ja, absolut, och även lilla Sverige. 0:20:51 - Henrietta Precis även lilla Sverige blev ju inspirerade, och just i Sverige hade vi också samma problem som man hade i England med en otroligt brist på bra bostäder i städerna, och där tänker jag, att både Stockholm och Göteborg har ju mycket trädgårdsstäder, och det blev ju stora industristäder under 1800-talet, och jättemycket människor flyttade dit. 0:21:18 - Elsa Ja, och man ville ju då, som sagt, möjliggöra för bättre bostäder för folk som hade det lite sämre ställt, och då planerade man ju dem då i, som du säger, det blev ju förorter i utkanten, att folk fick bo en liten bit utanför Sen i då till skillnad från, som vi pratade om då Howards principer och vad som sen blev verklighet, så är det ju samma sak, att i Sverige så blev ju inte de svenska trädgårdsströmmarna några så här självständiga samhällen, där man då också kunde både bo och jobba i de här förorterna Utan det vanliga blev ju, att det blev just en förort, och sen fick man kanske ta sig någonstans för jobb Eller även för andra typer av servicefunktioner. Det blev ju mest bostadsområden. 0:22:08 - Henrietta Precis, och det blev ju liksom också, att man kollade lokalt i Sverige för inspiration för hur de här skulle utformas, så att man tog inspiration från liksom småhuvudstäder som Trosa, gränna, marie, fred. 0:22:22 - Elsa Ja, och de kunde ju. Ja, alltså, det var inte nödvändigtvis bara renodlade bostadskvarter, det kunde ju absolut finnas offentliga byggnader eller torg eller någon butik eller en kyrka eller en skola. Men det var inte de här då som vi pratade om, ingen självförsörjande där allt fanns, utan det kunde finnas ett urval av vissa funktioner då, som man kunde nyttja. Men det viktiga var ju igen då, det viktiga var ju, att varje bostad, men det viktiga var ju igen då, det viktiga var ju, att varje bostad skulle ha sin egna trädgård, gärna en typ av trädgård där man kunde odla i, odla sina egna grönsaker eller vad man nu ville ha. Och precis som i det vi har pratat om varit generellt för många av de här trädgårdsgärderna är ju att man använder de mest kuperade områdena. De byggde man inte på, utan där fick det vara naturligt. Det var en blandning mellan radhus, villor, en del fler bostadshus, men de var, som sagt, beroende av att man också skulle resa in till en stad för att jobba. Det blir ju väldigt viktigt med kommunikationen. Ja, precis Så att det liksom fanns typ spårvagn ut i argument för att det var en bra plats där man skulle kunna. Man skulle kunna bygga på den här platsen, men man skulle också se till att det fanns en ny spårvagnsplats i närheten, som gjorde att man kunde ta sig in till till centrum då och jobba, vilket är väldigt till viss del komiskt idag, med tanke på att de här landhålla egna hemmen ligger vid Chalmers i Göteborg. För de som vet var Chalmers ligger, det är väldigt centralt. Det är inte som att man tycker att man bor i någon förort direkt när man bor där. Det är ett villaområde mitt i stan nästan, men förr var det en längre sträcka. 0:24:28 - Henrietta Det har blivit lite så med trädgårdstäderna, att eftersom stadskärnorna var så mycket mindre då, så var ju det som låg utanför stan då har nästan blivit en del av stan idag. Och jag vet, i Stockholm har det ibland kritiserats, till exempel Bromma, som har flera stycken trädgårdstäder som växte fram under tid 1900-tal. Städer som växte fram under tid 1900-tal, de har ju nästan liksom legat i vägen för att staden skulle kunna växa som en urban planerad stad åt det hållet. Sen är inte det lika centralt, som jag skulle säga, att Landala i alla fall upplevs i Göteborg. 0:25:05 - Elsa Nej, men ändå det är som du säger. Det är en plats man skulle kunna tycka skulle kunna vara del av City på ett annat sätt. 0:25:13 - Henrietta Ja, det hade haft mycket högre bebyggelse och sett helt annorlunda ut, om det inte redan hade legat stora villaområden där. Men man kan ju säga, att den första trädgårdsstaden som växte fram i Sverige var ju faktiskt i Stockholm, såklart. Och det är då Enskede trädgårdstad, och idag kallas det området Gamla Enskede. Och det är ändå ganska tidigt. Det är 1904 som man bestämde sig för att köpa upp den här marken från kommunens sida, och som jag förstår, är det väl också lite under den här tiden som hela idén om att kommunen ska äga mark och att man köper upp mycket mark i utkanten av städerna sker, och det har ju möjliggjort mycket annan utveckling också som sker sen under 1900-talet i kommunal och statlig regi. Men ja, man hade fått inspiration till den här trädgårdsstaden. Man köpte upp massa mark, och borgmästaren i Stockholm, carl Lidhagen, var väldigt drivande, och det var inte som att alla var med på det här spåret. Många tyckte att det var en ganska dyr affär för kommunen, men han drev på tillsammans med stadsingenjören Herman Ygberg. Stadsplanen blev dels precis som i England, ganska organisk, för att man ville bort från det här rutnätsmönstret, och sådant det planerades i början var, att man hade liksom som radhuslängor runt om det planerade området, som skulle bli som en liten ringmur och rama in det. Sen, när det väl realiserades, så blev det inte lika mycket radhus, som det var tänkt för att det var. Det var inte lika många som ville liksom bo i den typen av hus, som man först hade trott utan. Folk ville hellre bo i liksom fristående hus. 0:27:18 - Elsa Jag tänker på det området jag har inte, jag tror, jag bara har kört igenom det men när jag tänker på typ bilder ifrån och så vidare, så är det radhus jag ser framför mig, eller Det kanske är mycket villor också. 0:27:31 - Henrietta Ja, när jag tänker gamla egenskaper, tänker jag mer gamla villor. Det är väldigt mycket nationalromantisk stil. 0:27:39 - Elsa Just det, för det är väldigt populärt och dyrt att bo där, eller? 0:27:43 - Henrietta Ja, det är precis som de flesta trädgårdsstäder har blivit. Så är det idag några av de bästa villaområdena man kan bo i och har därför blivit så är det ju liksom idag några av de bästa villaområdena man kan bo i och därför blivit väldigt dyra, vilket också är komiskt, men med tanke på att de byggdes för att arbetare skulle ha råd med egna hem, så har det idag istället blivit de med väldigt mycket pengar, som är de som har råd att bo i dem. 0:28:07 - Elsa Precis, men det är ju för att det är en, som vi säger, det ligger nära stan, i uppskattade områden, för att det är så lummiga områden, det är oftast arkitektur som många dras till, som är, för det kan ju vara värt att nämna att de här trädgårdsstäderna, de uppkom ju ändå under liksom slutet 1800-tal, början av 1900-tal och sen fram till kanske jag tror det sista var någonstans på 30-talet. Men det innebar ju också, att de utvecklades under en tid där det fanns olika arkitektoniska influenser. Alltså, vi har ju pratat om det 30-talet var ju, då kom ju funkisen in. Så det finns ju trädgårdstäder med mycket mer då, som är funkishus, medan det här då Den första trädgårdstaden som var Vad sa du precis 1904?. 0:28:58 - Henrietta Ja, alltså 1906, så började man sälja 1906. 0:29:03 - Elsa Då var ju nationalromantiken stor, så då blev det ju den typen av arkitektur Som blev, som husen fick Sitt utseende ifrån. Så det finns ju en blandning där, men det är ju fortfarande ofta en typ av arkitektur som många uppskattar, tillsammans med det här gröna och tillsammans med att det ligger så nära stan, så det blir ju attraktiva och dyra bostadsområden. 0:29:27 - Henrietta Jaja, verkligen, och det finns bra kommunikationer. När de byggdes var det spårvagn i dag och tunnelbanan dit i Stockholm. Men det är intressant, det här med att alla får en stil som är präglad av den rådande trenden, arkitektoniskt Typ som gamla enskede, om man kollar på, för det man gjorde var att man lät arkitekter ta fram typhus Och sen var det mycket även i enskede som egna hem, så att du fick bygga dem själva. Och det var väldigt mycket det som var planen för att det skulle bli det här kollektiva och att alla skulle ha möjlighet att bidra med arbete istället för sin egen arbetskraft, istället för pengar. 0:30:13 - Elsa Men det som är kul då med de här i Landala, som jag nämnde här precis i början, är just det här du säger att det fanns typhus och att det fanns. Man ville kanske ha. Det blev en ganska enhetlig ändå bebyggelse. Jag tycker att de husen som ligger upp uppe i Landala egna hem, det är trävillor som ligger i ett lite lummigt område, precis som jag beskrivit. Det är inga raka gator, det slingrar sig lite, det är trädgårdar. Jag tror de har två parker. Det är verkligen idylliskt, landtligt. Tidigare bodde jag ungefär vid Chalmers, så jag visste inte att det här landhålla egna hem fanns då när jag flyttade dit, utan det var någon dag när jag var ute och gick en promenad bara och så hamnade jag i det området. Och det var så himla konstigt, för att det är väldigt mycket så här funkisbebyggelse, framförallt då flerbostadshus runt omkring, och sen kommer man helt plötsligt till det här lilla jag vet inte vad man ska kalla det lilla oasen med grönska, och det jag skulle komma till då är bara i princip exakt likadana hus, för att alla hus är bruna trähus, alla har samma bruna färg på fasaden och ungefärligt likt utseende, vilket gör att det skapar nästan lite såhär jag vet inte sektliknande känsla. Alltså det är jättemysigt, men det känns ju lite som att man bor i någon så, eller jag tycker att det känns lite som att så här bor alla vi, som bor i de här bruna trähusen, i en liten sekt, men du vet lite. 0:31:46 - Henrietta som intro till Svensson S Ja, när det är en massa hus som ser likadan ut, så går alla ut och gör typ samma saker, och sen går de in liksom. 0:31:53 - Elsa Men också, att alla då har samma färg. Det är ju det I vanliga fall kanske. Husen är likadan, men har olika färg. Men här är också alla bruna, och brun är en ganska ovanlig färg. 0:32:01 - Henrietta Ja, alltså jag vet inte, om det generellt i Göteborg kanske har varit mer brunt tidigare liksom, att det liksom har kulturminnesmärkts. 0:32:12 - Elsa Jo, men det skulle kunna vara, för jag läste att, när de byggde de här husen, fick man tydligen välja då mellan brunt och grått, och så kanske det var en färg till. Men om man tittar då även Landala, alltså mer Landala torg, lite en liten bit härifrån, så finns ju mycket landshövdingehus där. De är också målade i brunt, så det kan ju hända, att det var en populär färg på den tiden och i det området. 0:32:34 - Henrietta Mm, ja, för jag tycker, gamla enskede har ju liksom ändrats lite, och det är nog många som har typ målat om sina hus över tid och liksom de ser inte ut alla hus så som de gjorde, medan jag vet att de få som faktiskt har kvar sin originala utseende, de har ju fått den högsta klassningen av skydd från Stadsmuseet, ja, så att de får man inte ändra. Jag tror inte man får ändra så mycket av de andra heller längre. Men det har ju skett över tid. Det är över hundra år sedan det byggdes. Saker händer ju, men där är det ändå lite mer varierat, även om man verkligen kan se att husen har samma form. Och det får man väl också säga, att med trädgårdsstödena Det fanns ju det är mycket byggdes som egna hem. Men det blev ju också även under tiden de växte fram, så att det kom, för vissa hus hyrde man standarden, det kom in privata byggherrar, så att redan under tidigt 1900-tal, så började ju en hel del av villorna att tilltala den växande medelklassen, ja, och man insåg väl det är ju lite det som har. 0:33:54 - Elsa Alltså egentligen också är kritiken kanske mot trädgårdsstaden än idag men framförallt alltså, att man insåg, att det var dyrare än vad man hade tänkt, ofta, så att det gick inte att hålla kanske de riktigt låga priserna som man alltid hade hoppats på, och då blev det som du säger, då blev det medelklassen istället eller de med mer pengar som hade råd. Så det är ju i grunden en, ja egentligen en politisk rörelse, får man ju säga, men det har väl inte helt alltid, det lyckades inte alltid. Och framförallt idag, så är det ju absolut, som vi sa, många av de här ställena har bliv jättedyra. Istället, om man ska prata lite kritik Eller positivt och negativt med trädgårdsstaden, hur har idéerna tagits emot? Det är otroligt. Även idag Vi pratar, över hundra år senare, jättepopulära stadsdelar. De har lyckats, får man säga skapa någonting, som folk gillar. Folk gillar ju generellt grönska, och det är ju just det här, att det flesta det mest positiva med dem är ju just att det här du ska ha nära till naturen. Men de mest grundläggande idéerna är ju också, att det ska ju vara väldigt mycket sociala band mellan de som bor där. Det ska också vara ganska moderna tankar idag i att man ska leva hållbart och kunna odla själv Och du ska ha jordbruket ganska nära runt dig. Det är ju väldigt moderna tankar, som många har börjat gå tillbaka till idag. Men också, att meningen var ju att skapa lugna, rofyllda platser som inte skulle vara något annat än stadens hektiska liv, och det är väl det de fortfarande än idag har lyckats med, som sagt, än idag har lyckats med. 0:35:53 - Henrietta Ja, men verkligen. Och man kan ändå se, som du säger, både idén idag om att man vill komma närmare jordbruket. Nu har det inte blivit så, eftersom städerna har vuxit mellan trädgårdsstaden och den gamla stadskärnan, så det ligger inte längre jordbrukslandskap i anslutning till dem. Men idag finns det också en idé om att man vill komma närmare det som man konsumerar Och produktionen av det. Men också under covid började man se en stor trend Att folk lämnade städer i större utsträckning När man kunde börja jobba på distans Och att det finns ju en vilja för väldigt många att bo närmare naturen Och kunna ha sin egen trädgård, kunna odla egna grönsaker. Det är ju bara nu, när det blir vår. Många av mina kollegor bor i villor eller lägenheter, men alla vill ju odla på något sätt, antingen genom att fylla sina balkonger Eller sina uteplatser eller fönster. 0:36:46 - Elsa Ja, men även det här, som har blivit ännu mer stort de senaste åren, och kanske främst då ser man det kanske väldigt mycket som arkitekt i vad man väljer att rita och framförallt vad man väljer att visa på i sina projekt. Så är det ju det här att dela ytor. Det var ju också en stor princip att du ska, som du säger, ja, man hade sin egna gröna, men det var också, att man skulle dela på gröna ytor. Alltså, här har vi gemensamma platser vi ska göra saker på och kanske odla, eller det är ju precis sånt man pratar om idag. Det känns som att nästan alla nya flerbostadshus eller så har man på innegården typ ett växthus som ska vara den gemensamma platsen. 0:37:25 - Henrietta Nej, men verkligen, och det kan jag tycka, är så fint med trädgård, de ska ju skapa såna här små platser typ The Village Green var väl Ebenezer Howards namn för det Och de där platserna tycker jag, de blir ju så bra i trädgårdsstaden, för att man lämnar de obebyggda. Det är nog lite svårare att motivera idag, när det är mycket mer vinsttänkt om man bygger ett småhusområde, så då är det någon utnyttjad allmark. Om man bygger ett småhusområde, så då är det någon utnyttjad allmark. Men de är också ganska bra, för de är omringade på flera sidor, så de blir som ett torg, om man jämför med lite mer modernistiska stadsplaner, där man också har gemensamma grönytor, men de har inte riktigt den här intimiteten och hörnen runt sig, som gör att man faktiskt vill tillbringa tid där och tar dem i anspråk. 0:38:16 - Elsa Ja, eller så har de för mycket av det, så att det är typ en öppen gräsplan emellan två stycken, så tiovåningshus där alla sitter och stirrar ner på den innegården som man känner sig uttittad, alltså såhär. Det är ju det jag tänker nu, typ miljonprogrammet, alltså det är det som lever, resultatet av den typen av stora gemensamma grönytor mellan bostäder, och det är ju, som du säger, det man gillar i trädgårdsstaden, är ju det naturliga, precis. 0:38:42 - Henrietta Du har kvar den kuperade terrängen, och det skapar kanske också då liksom små gröna rum inom den större gröna ytan. Precis, och det är inte två lameller liksom, med grönyta mellan, som inte riktigt har någon början eller slut. 0:38:58 - Elsa På samma sätt, Nej, och egentligen är det ganska så här. Det är ju ett smart sätt att bygga på. Bara okej, här är det väldigt kuperat, då, istället för att vi ska spränga bort det, så ja, då får det vara kvar, och så bygger vi inte just här. Jag förstår, att det inte blir ekonomiskt i liksom, att man vill utnyttja varje kvadratmeter, men det är ju ett väldigt smart sätt Att nyttja det man har på. 0:39:20 - Henrietta Ja, det som dock Tänker jag, är anledningen, att miljonprogrammet plattade ner allt Var ju också för att Då kunde de ju ha liksom Effektivisera byggandet. Alltså du kan ha liksom stora maskiner, och de behöver platt ut och röra sig på, och då använder du ytan mellan husen. Det är typ det som avgjort avståndet mellan husen, att man hade liksom spår som kranarna löpte på, och deras modul mått avgjorde avstånd mellan husen. Så tyvärr är det ju väldigt rationellt att bygga på det sättet, men det skapar ju inte trivsamma utemiljöer. 0:39:53 - Elsa Nej, för det blir ju otroligt onaturligt. Man har ju inte utgått från naturen på något sätt, man har ju utgått från maskiner, och det märks ju i miljön. 0:40:02 - Henrietta Precis, och sen är det också ett slöseri såklart, att springa bort mark, forsla bort den, alltså kan du läm, så är ju det mycket mer hållbart. 0:40:12 - Elsa Sen är ju kritiken mot trädgårdsstäderna, att det är liksom en fin tanke, men det funkar inte i verkligheten. Alltså så här eller det funkar i verkligheten vi har pratat om flera stycken jättelyckade exempel men det kräver ju väldigt mycket yta, och idag är vi så många människor, och det har blivit fler och fler, vi har liksom inte den ytan att nyttja det. vi behöver bygga mer på höjden, oftast för att vi alla ska få plats. 0:40:45 - Henrietta Alltså även trädgårdsstäderna, trots att de byggdes för att liksom råda bot på en bostadsbrist. så gjorde ju de alltså, de skapade ju i Stockholm i alla fall några tusentals nya hem för familjer, men det täckte ju inte behovet som fanns. 0:41:01 - Elsa Exakt. Nej, det blev ju många finbostäder, men det skulle kunna byggas ännu fler bostäder för ännu fler på samma yta egentligen. Men det är väl som med allt, det är väl inte så att heller tycker jag att det ultimata hade varit om vi alla bara bodde i trädgårdstäder, alltså precis som att vi alla inte bor i städer med höghus, utan det är ju mixen av det som som skapar trevliga platserar. Trevliga platser, men också varierade platser. Alla vill inte bo likadant. Jag tycker, det finns väldigt mycket att hämta Från trädgårdsstaden, även i annan typ av byggande. Det behöver inte vara bara villor, utan även Hur man använder sig av Grönska och Låter naturen bestämma litegrann. 0:41:54 - Henrietta Nej, och sen alltså, jag läste något intressant nu inför avsnittet om att man har gjort undersökningar dels, där man kollar, hur liksom Sveriges befolkning bor. Alltså då är det flerfamiljshus, enfamiljshus, radhus, alltså parhus, men också hur folk vill bo. Och det är ju ändå väldigt många som vill bo i sitt egna hus, ha en egen trädgård. Det är inte alla som vill bo kanske i en villa, eller vet att de kanske inte har en ekonomisk möjlighet att göra det. Men det är verkligen inte så att majoriteten vill bo i en lägenhet. Och visst, det finns något ekonomiskt i att bygga så. Men någonstans handlar det ju också om att bygga för hur folk vill bo. 0:42:37 - Elsa Ja, absolut. 0:42:38 - Henrietta Och där kan jag tänka, att trädgårdsstaden ändå har mycket att ge i sina tankar. Sen kanske man inte kan realisera det i så nära stan som man gjorde då, eller få så stora trädgårdar som man fick. Men liksom Alltså stora trädgårdar som man fick, men i ett mindre format och lite tajtare, så går det ändå att applicera i nybyggande av småhusområden. 0:43:00 - Elsa För det kan jag tycka ibland, när man ser det kan vara en bra bit utanför stan ett helt nybyggt bostadsområde, alltså jag tycker det som ofta karaktäriserar dem är att det är otroligt kalt. Alla hus ligger bara på rad. Jag förstår, det är ofta då nybyggt, men då är vi tillbaka vid det här, som vi sa med miljonprogrammet, att man har typ planat ut allt Och sen så byggt 20 hus på rad. Alltså det blir inte så mycket känsla i det i min åsikt. Det känns som att man skulle kunna ta, som du säger, lite inspiration från trädgårdsdagen, även i mindre skala. 0:43:38 - Henrietta Ja, för sen har ju även trädgårdsdagen det här med att det blir enformigt i, att husen ser likadan ut. De ligger på ungefär samma position som på tomten, så att de har ju ändå likheter. Sen kan jag tycka, att något som ändå är viktigt, om man tänker på Ebenezer Howards lite ideologiska idéer, det är väl också att göra varierande bebyggelse, så att du har både större villor, mindre småhus eller radhus, men kanske också flerbostadshus, alla inom samma område, så att det inte blir att alla barn som går i skolan har föräldrar från en socioekonomisk klass, utan att det liksom Det finns en blandning. Det finns en blandning att jag är från det här området. Det säger inte nödvändigtvis något om min familjsekonomiska situation. 0:44:29 - Elsa Ja, men om vi ska sammanfatta lite då, vad känner du, är liksom det? Ja, men om vi ska sammanfatta lite då, vad känner du, är det mest inspirerande med Trädgårdsstaden? 0:44:45 - Henrietta Eller vad tar du med dig från det här vi har pratat om idag? Alltså, jag tycker nog ändå att det är lite, och det kanske inte är egentligen typiskt för Ebenezer Howard eller grundidén till trädgårdsstaden, men jag tycker ändå den här liksom organiska planeringen med liksom förkortade siktlinjer, gator som svänger, att det kommer många korsningar och sen att det kan öppna upp sig, att man lämnar yta då liksom till publika utrymmen, för att jag tänker, att det idag är det också så mycket bilbur ut, men det där får ner hastigheten, det gör att man kan cykla på gatan, barn kan ut och leka, alltså det och det skapar trivsamma miljöer. Så jag tycker det känns som något jag verkligen skulle ta med mig av och faktiskt liksom kunna ta fram som inspiration och referens, om jag nu skulle planera ett villområde. 0:45:38 - Elsa Ja, jag tänker även innan. Alltså mina favoritgator i Göteborg, men även om vi tänker som jag har inga favoritgator i Stockholm eller andra städer, men mer gatorum jag uppskattar, är nästan alltid gatorum jag uppskattar är nästan alltid gator som svänger, alltså som inte är helt raka. Jag tycker att det ger någonting väldigt spännande. Det ger någonting när man är ute och går på den typen av gator, även i en stad, när det inte är helt rakt. Jag tycker det, det tycker jag vi borde ha mer av i alla städer. Ja, jag håller helt med. 0:46:16 - Henrietta I stadsmiljö. Jag tänker så, när vi pratade i ett avsnitt om Hagastaden hur det är liksom ett kvarter därifrån är liksom mycket mer svängda gator som öppnar upp sig till små platser, att det är liksom. Det finns definitivt mycket exempel i Stockholm där stadsmiljön ser ut så det. Det skapar liksom lugnare områden, känns det som också. Men vad känner du att du tar med dig? 0:46:39 - Elsa Nej, men jag håller med dig i det här med rent, alltså uppbyggnadsmässigt, alltså gridmässigt, eller hur man ser staden ovanifrån, alltså den uppbyggnaden, men även typ jag önskar, att man mer och mer utgick från naturen på platsen och det kanske man gör i många projekt också men och utnyttja den. Alltså jag tänker även det finns. Nu är vi på nästan samma plats, vid Chalmers Landala, så finns det de här. Nu kommer jag inte ihåg, vad projektet heter. Det är betonghus, flerbostadshus. De vann Viva heter det inte Ja, viva? De är ju det som gör dem, det som gör det projektet, tycker jag alltid ett otroligt projekt är ju att de det ligger i en bergig backe och man har liksom absolut man har sprängt det måste man ju nästan ha gjort här men man har verkligen utgått från naturen och låtit den bli en väldigt tydlig del av resultatet. Nu är det väldigt långt ifrån en trädgårdsstad, för det är ju inte på något sätt. Det är ju ett väldigt så berget landskap istället. Men jag tycker ofta att när man utgår från naturen och inte gör för mycket med den när man bygger, så ger det så himla mycket. Det är samma sak. I det programmet vi pratade om funkisen och vi pratade om varför mycket av det känns som så här funkisen då funkar, till skillnad från som vi pratat om igen då. Miljonprogrammet är just att funkishusen fick faktiskt ligga kvar, ofta i kuperade miljöer. Man har kvar berget, man har kvar träden, alltså just det här att bevara miljön och bevara naturen som finns, det ger väldigt mycket för bebyggelsen. Så det känner jag mig extra liksom fortfarande. Eller bara påbyggt, inspirerad av påbyggt, inspirerad av. Okej, henrietta, har du något tips den här veckan som du vill dela med dig av? 0:48:44 - Henrietta Ja, jag har väl kanske inte konsumerat något något otroligt på senaste tiden, men jag har ett litet tips, som är en serie som jag och min kille har kollat på som heter Clarksons Farm, och det är då Jeremy Clarkson, som jag tror blev lite cancelled. Han var på grafen för Top Gear under jättemånga år, en sån här brittisk gubbe, han är ganska rolig. Jag tror att han typ hamnade i slagsmål med någon i produktionen och det var det han blev cancelled för. Efter det i alla fall, han typ lite halvt om halvt gick i pension, skaffade sig en bondgård, och som en del av sin avbön så har han väl då gjort ett tv-program om hur han ska försöka att driva den här bondgården. 0:49:36 - Elsa Alltså bara att han typ vill ha djur för sin egen skull, eller att han också vill typ så tjäna pengar på att sälja mjölk och ost, eller alltså Nej, men det är för att tjäna pengar, alltså, så att jag tror att innan hade han ägda den, men någon bonde som drev den åt honom, eller någon produktion som drev den åt honom, och nu har han flyttat dit för att faktiskt sköta det praktiskt själv. 0:49:55 - Henrietta Men det är en jättestor gård, så att den behöver ju vara vinstdrivande. Den är inte bara självförsörjande Och han är ju liksom en påhittig typ, så att det är väldigt mycket att han bara jag ska testa att start, och dels är det ganska mysigt. Det är kul att se hur han tar sig an det här. Han är också en ganska underhållande person och det är många andra karaktärer som han jobbar med som är ganska underhållande. Men sen är det också en ganska bra inblick i vad det faktiskt innebär att vara landbrukare, hur otroligt beroende man är av klimatet och vad det är för väder. Vad som kan vara att det bara regnar några dagar extra ett år innebär att hela skördet blir förstörda. 0:50:44 - Elsa Det är verkligen hans levebörd hela gården, så han påverkas av allt som sker egentligen. 0:50:50 - Henrietta Ja, han påverkas nog jättemycket mindre än riktiga lantbrukare, som har det som hela sitt leverbröd. Han är ju jätterik efter att ha varit tv-programledare hur många år som helst, och det är väl också lite skönt, att det hela tiden finns där som en disclaimer, att just det, han är ju rik, han klarar sig. 0:51:05 - Elsa Man behöver inte bli så stressad, när det väl inte har regnat på. 0:51:07 - Henrietta Nej, men jag känner ändå att jag har fått en inblick i tålamodet som krävs att jobba med lantbruk Och hur de här jobbar med att förklara att det är ju en klimatomställning som håller på att ske Och hur det påverkar bara hans specifika gård och ägare, men det slår ju egentligen ut över hela England, sverige, europa, världen. 0:51:34 - Elsa Ja, men precis. 0:51:36 - Henrietta Det är ett intressant program på många nivåer. Det är ganska mysigt, men det är också det här, att man får en helt ny inblick. 0:51:46 - Elsa Var kollar du på? någonstans. 0:51:48 - Henrietta Den finns på Prime Prime synd. Så jag fick faktiskt skaffa Prime i en månad Och tänkte att vi ska se klart den här säsongen Och sen säga upp det Ah, okej, vi har det inte i vanliga fall. Så det är ändå så mycket vi tycker om den här serien. Ja, det är ett väldigt gott tecken. Ja, och den är faktiskt perfekt bak i serie. Den är perfekt annars också, men det är ändå lite lugnare tempo. Och om man själv har ångest och sen så ser man honom förstöra en skörd för väldigt många pund, då kan man vara lite bättre. 0:52:26 - Elsa Jag får vänta till i oktober, när jag inte längre är gravid. Då kan jag skaffa primor. 0:52:35 - Henrietta När du kommer, vara så jävla bakis. Exakt spädbarn. 0:52:38 - Elsa Då kommer jag vara bakis varje helg. 0:52:45 - Henrietta Vad har du för tips den här veckan, elsa? 0:52:48 - Elsa Jag har ett Boktips den här veckan Och det är Men inte då skönlitterärt, utan Jag vet inte. Det är inte någon faktabok direkt heller. Jag vet inte vad den här kategorin är. Inredningsbok är det, i alla fall. Den heter Nyckeln till hemmet och är skriven av Elsa Biljen och Sofia Ord. Jag har väl säkert nämnt dem här i podden några gånger, för jag följer dem på både bloggar och lyssnar på deras podd ibland och så vidare. Men de har också skrivit en bok ihop i alla fall, och den är inte så ny. Den tror jag kom för vad kan det vara? Två, tre år sedan, men jag har den hemma i alla fall och tycker att det är en väldigt mysig bok när det kommer till inredning och sätt att se på inredning. Och ja, men de besöker i alla fall fyra olika hem med fyra olika liksom. Ja, men det är alltifrån en etta i Stockholm till ett sommarhus i Stockholms skärgård, till jag tror det är något någon lägenhet eller något hem i Danmark och sen ett i om. Det sista är i Skåne, på Östlen. Jag är inte hundra på att det var alla de här, men jag tror det. Och det som är kul dels är att det är en variation i typ storlek på hemmen. Det är en väldig variation i stilen på hemmen, men alla är såhär väldigt så såklart då väl inredda och har en väldigt. Jag tror utgångspunkten är mycket så här Vad är nyckeln till hemmet? Men inte bara skaffa ett perfekt hem, utan skaffa ett hem som känns Så här, bara hemma. Vad är det som gör att man trivs i sitt hem Och vad är det som gör att vissa lyckas så himla bra med sin inredning Och vad är deras då, som de kallar det, för nycklar till att lyckas med det? Men det Jättefina bilder Och lite grejer som är så här typ, när man hör dem känns ganska självklara, men som man inte nödvändigtvis tänker på alltid. Men jag tror, att har man med sig de grejerna när man inreder, så blir det en tydligare helhet. Mm, ja, men vad kul Sådär var. Jag tyckt om. 0:54:49 - Henrietta Jag känner ju till boken, men jag har inte. Jag trodde att det var dem som hade typ stitchat lite inredningar och kanske använde sina egna hem och fritidshus som utgångspunkt. 0:55:01 - Elsa De är ju också hos jag för mig. Dem är hos Elsa Billgren i hennes hus på Gotland och hemma i Sofia Woods lägenhet. Jag är inte säker, men att. Men det är bara så här korta segment. Men det är mer att de är hos andra och pratar med dem om vad tycker de är viktigt, eller hur har de tänkt, vad är deras nycklar. 0:55:22 - Henrietta Ja, men vad kul. Ja, den borde jag läsa. Jag tycker att båda de är jätteduktiga på allt som har med inredning att göras, och just det där. 0:55:31 - Elsa Ja, men verkligen Hemtrevliga och liksom Det är inga kala hem de har direkt, så att, nej, men precis Den, den vore kul att kolla in, så för kanske, om man känner någon inredningsintresserad Eller vill köpa Bara själv till sig själv, så är det ett, ett tips Från mig. 0:55:49 - Henrietta Ja, det känns som jättebra present. Alltså, det är ju ändå lite koffe typ i bok Den är ju ganska snygg, så att så här tänker nu med typ så här studenter, och Exakt, det är ju mycket sådana evenemang nu på våren och sommaren, då man kanske ska ha med sig något. 0:56:04 - Elsa Ja, men då är det en typ ja, men perfekt. Sån typ av present Ja, har vi då. Har vi då vi nått ett avslut även den här veckan? Hoppas ni har tyckt, det har varit kul att lyssna på lite mer stadsplanering, får man ju ändå säga, att fokuset har varit idag. 0:56:28 - Henrietta Precis, även om det är lite mindre skala, så är det definitivt det. Och hur politiska idéer har påverkat framväxten av vissa stadsdelar. 0:56:40 - Elsa Ju fler avsnitt vi släpper och det är inte som att det här är en tanke jag bara har fått på grund av podden. Jag har ju förstått det här tidigare, men det blir tydligare och tydligare, hur mycket politiken styr det vi bygger. Man tänker inte, att det nödvändigtvis måste vara det, men det styr ju jättemycket Ja verkligen Och framförallt historiskt. 0:57:04 - Henrietta Ja, och det kan man väl verkligen se nu, med hur trädgårdstadens idéer och vad det sedan ledde fram till i ABCs, stad och miljonprogram och whatever, det är tydligt att se, hur Sverige, som ändå var ett socialdemokratiskt samhälle under många av de här åren, anammade mycket av idén ändå och tillämpade dem på andra sätt. 0:57:23 - Elsa Ja, det har ju påverkat väldigt mycket av vår byggda miljö. Så bostäder är ju eller inte bara bostäder, men byggande är verkligen politik. 0:57:30 - Henrietta Precis, ja, inte bara bostäder, men byggande är verkligen politik Precis, och bostäder är liksom ett ständigt aktuellt ämne. 0:57:36 - Elsa Ja, det kan man verkligen säga. Men ja, som sagt, hoppas ni tyckte det var kul med ämnet. Och ännu en gång, glöm inte vår Instagram. Gå in och kolla, gå in och gilla, skriv en liten kommentar, kanske. skriv en liten kommentar, kanske någonting. ni vill lyssna på något ämne ni har som ni har tänkt ut, eller bara följ oss i din poddspelare, så blir vi jätteglada. 0:58:02 - Henrietta ja, verkligen tills nästa avsnitt, så får ni ha det så bra det får ni ha, så hörs vi igen om två veckor. Ja, det gör vi. 0:58:13 - Elsa Hej, hej, hejdå.