0:00:00 - Elsa Jag bara kommer till musiken. Nu då, var är musiken? Hej och välkomna till Bakom fasaden Med mig Elsa och mig Henrietta. Bakom fasaden är vår podcast om arkitektur, design och allt bär emellan. Så, elsa, hur känns första veckan som poddstjärna? Det känns jättekul faktiskt. Jag tycker det har varit väldigt roligt. Det har framför allt varit så kul med alla som har skickat en snäll kommentar. Jag blev så glad, verkligen Väldigt peppande. Själv, då, jag håller helt med. Det har verkligen varit jätteroligt att få höra folks feedback Och kul, att den framför allt varit positiv. Ja, idag kommer vi kanske inte prata lika mycket om något gammalt. Nej, idag blir det väl lite mer om en samtida. Eva tanken Prata lite om arkitektur och jämföra kanske till stor del arkitektur i Göteborg och Stockholm Som är nybyggd, precis. Och vi kommer ta några tydliga exempel, som ni, som förra gången också hittade på vår Instagram Jag glömmer inte gå in där innan ni börjar lyssna. Kan jag ge en bra grej? Kolla på bilderna, se vad vi pratar om. Det är ju ännu roligare att hänga med i snacket. Vår Instagram heter ju Backomfasaden podcast Och finns även länkad i vår beskrivning, precis. Men lite som vi var inne på redan förra veckan, så är det ju så att en av de vanligaste grejerna, som folk säger. När man säger att man jobbar som arkitekt är okej. Vad tycker du om det som byggs nu? Eller vad tycker du om XYZ-byggnad, eller vad tycker du om allt det som är en ny stadsdel eller ny plats? Det är väldigt mycket frågor om det som vi omger oss med och som är nytt, helt enkelt. Verkligen. Ja, och en vanlig plats som Göteborg är, är att folk frågar om järntorget, för där har det den senaste tiden blivit flera nya byggnader och framför allt nya byggnader som är väldigt höga. Det är flera stycken flervårningshus på lite olika platser och alla de byggnaderna har ett ganska speciellt utseende, får man ändå säga. Men när folk frågar dig det här, känns det som att de är ute efter någonting särskilt. Tror du att de väntar sig ett särskilt svar från det Eller tror du att de är helt neutral i sin frågeställning? Nej, det är absolut att det ställs med frågan. Jag tycker inte om det som byggs idag. Vad tycker du? Det känns absolut som inställningen när folk frågar om modern arktiektur idag, eller vad känner du? Känner du samma sak? Det kan jag också hålla med om, framför allt om frågan öppnas med vad tycker du om arktiektur som byggs idag? För det är så som breda fråga att då finns det oftast en bakomliggande åsikt. Kanske Gud, ja, nej, men det tycker jag, och det är lite som vi pratade om redan för det avsnittet också. Det är ju en pågående debatt i samhället om modern arktiektur och det som byggs. Idag Det känns verkligen som att många har åsikter och inte är så nöjda med det som byggs. Nej, det är verkligen sant. Samtidigt Mål kanske alltid ha haft åsikter om det som byggs. Det påverkar ju alla, som är mycket Absolut. Det är väl bara att vi, när vi tittar tillbaka på det gamla, ofta tycker väldigt mycket om det. Då blir det nya i kontrast till det något kontroversiellt kanske, och så vidare. Det är lättare att ha åsikter om en byggnad som kom förra veckan än någon som byggdes för hundra år sedan. Jag tror att man får en känsla av att man skulle kunna ha påverkat mer i det som är idag, även om det redan står där och förhoppningsvis ska stå där i många år. Om man tycker att det är dåligt det som precis har byggts, och lagat på det, så kanske man kan förebygga nästa. Kan jag tänka mig nästa sak som byggs? då Ja, men det tror jag också absolut. Men järntorget, jag har dåligt koll på järntorget. Det känns som att jag varit där, men Du har antagligen varit på, så tänker jag, andra långgatan, bargatan. Det känns som att det är där många som Där har jag varit. Det känns som att de flesta, som inte är för en till borger, som har befunnit sig runt järntorget, har varit där av anledningen andra lång. Rent historiskt är det ju en plats för arbetarrörelsen. Framför början var det en plats, där allt järn skulle vägas och kontrolleras och det därifrån har fått namnet järntorget från början. Nya järnvågen Har det gått över. Jag skulle ju säga, att om man refererar till järntorget idag, så är det väl, nu är det väl nästan bargata, men det är ju ändå arbetarrörelsen torg på något sätt. Men det känns ändå centralt eller Ja, men det är det. Det är ju en ganska knutpunkt för mig att säga mellan Linné, haga, majona den sidan och sedan Centrum då med innerstaden Avenyn och så vidare. Det blir ändå lite av en knutpunkt där emellan. Så det är en väldigt viktig del av Göteborg. Det är en del som många skulle säga passerar väldigt ofta, för att många spårvagna går förbi. Där ska du Till Majona eller från Majona, så är det ändå en plats du kanske byter spårvagna eller kör förbi och så vidare. Och det är ju Den gamla arkitekturen. Runt omkring är ju mycket tegelbyggnader, mycket byggnader från Ska jag säga, sekelskifte, slutet av 1800-tal. Det finns ju också Vad är det Arbetarörelsen, så nya byggnader, den är väl från. I slutet av 1940-talet flyttade det arbetadörelsen till nya byggnader, så den är ju ett moderna rinstag. Men generellt är många av husen ganska gamla, i tegel främst. Men som en del av att förtätas staden så bygger man väldigt mycket där runt omkring. Det som har byggts är nu också väldigt högt Och i många olika konstiga eller Det är en subjektiv fråga men i många olika varierande former och volymer, inte så mycket kanske klassiska former, utan det sticker ut, och jag tänker, att vi kan gå in mer på hur byggnaderna ser ut och vad som gör att de sticker ut och hur de förhåller sig till sin kontext och så vidare. Men när man pratar om det här, så vet jag, att jag läste en artikel i GP för några veckor sedan och jag först brörde järntorget och dess arkitektur, men också i förhållande till Stockholm Och hur man har två olika tillvägagångs-sätt eller hur man nu ska se på det, eftersom att Stockholm har ju tydligen ett skönhetsråd. Det visste inte jag alls om tidigare. Nej, precis, det blir som ett ytterligare organ för hur man väljer att utforma staden. Jag tror, att det är både politiker, men framför allt ganska många sakkunningar som sitter i skönhetsrådet. Ja, för det är den här tidningsartikeln grundas lite i, framför allt intervjuas i artikeln är Björn Ciehö, som är stadsarkitekt i Göteborg, men också Järtvinngård, som är känd Göteborgs arkitekt. Får man väl ändå titulera om nån sånt. Den kändaste? Ja, den kändaste i Sverige Ja exakt. Men det de diskuterar i alla fall är att eftersom Göteborg inte är den största staden, inte i huvudstaden, så är det som att Göteborg har en annan frihet att göra lite som de vill. Det måste inte vara så ordnat, kanske. Ja, men Järt säger till exempel i den här stricken att det finns en glad frisk helt runt hjärntorget med draken, tonet, vågen, tegelhuset och stöveriet med sitt gråplåt. Det känns inte så genomtänkt, utan ohämmat på ett positivt sätt, och jag kan bli glad över det. Det är allt annat än Stockholms ängslitt, och det är väl lite där vi vill utgå våran diskussion från idag. Ja, hur långt kan man dra det åt båda håll? Och är det ängslitt eller är det inte ängslitt? eller är det kul eller är det för kul? Eller var Precis Vad kan man hamna där någonstans med? då kanske hjälpa av ett skönhetsråd till viss del, men också som Stors stad vs lite mindre stad. Är det en arkitektonist? Ja, precis, och säkert också att det sitter olika personer både på stadsbyrånskontoret och politiskt, när man har utformat olika stadsdelar. För jag har kollat lite på Hagastaden, ja, just det Som en jämförelse, och det kanske Järts skulle kalla Stockholms ängslitt. Ja, Jag har inte frågat på det. Men det skulle man vilja säga mycket mer sammanhållet än vad Järntorget ter sig i. Ja, om man bara kollar på färgskalan i Hagastaden, så är väl den väldigt. Den är ganska homogen färgskalan, eller Ja, den är väldigt tajt sammanhållen. Nu är inte hela det området klart. Det är ett gammalt stationsområde i slutet av Vasastan, där Vasastan möter sånna då, och såna är inte samma kommun, så det har varit ett kommunöverskridande projekt Och där man också valt att förtäta och byggt om. Det var ett parkeringshus och någon såhär stor matbutik, kanske villis eller hemköp, så det fanns där, och sen så fanns det lite industrivignader där de stod kvar, och sen så är det, e4-an kommer, så att ovan på motorvägen bygger man också, och sen från Solna till, så kommer Karolinska. Man är ju byggt nya Karolinska, som är väldigt Vida, omsritt och känd Dyrt, har jag hört, jag har läst den ången till varandres fjortonde dyraste byggnadsverk. 0:10:06 - Henrietta Jag vet inte om det fortfarande står som det, men det är helt absurd. 0:10:10 - Elsa Och då är det också i förhållande till Sydney Opera House, som var jättedyrt. Ja, jag förstod det som att det var en lista över de fjortonde dyraste. Jag tror att lista nästan bara toppat. så har ganska ny tillkomna byggnadsverk, för det är väl dyrare att bygga idag. Ja ja. Men det är nya Karolinska, och ett sjukvårdsområde är forskning, karolinska institutet. Man har lagt ett livescience-kontor. Det blir lite som att Hagastaden är mitt emellan Gamla industrivignader, som har varit mer kontor Jag vet inte om mamma satt i att ta de kontoren Och sen kommer det bostadsdel, och sen kommer det återigen med forskning, kontor och livescience. Men det är väl ändå, att den stadsdelen på något sätt Det blir som att Stockholm växer utåt lite grann, eller hur, och för tätas utåt, eller kan man säga det, mot sålnar, då Det kanske är innerstan för tätas, för ett sålne är ju också, att det är jättemycket bostadare där Och det är mycket, ja, men ändå kanske 20-30-talsarkitektur i sålnar. Så det är inte det man kanske ser framför sig, när man har ett förort. Ja, så absolut Man kanske också får bara ta det i beräkningen i det vi diskuterar idag också. Det är ju ändå två, det är en förtätning, både projekt eller båda platserna vi kommer prata om Hagastaden och Järntorget är ju förtätningar. Sen är ju det två ganska olika stadsdelar, och det är också olika typer av förtätningen på något sätt. Ja, verkligen, det är ändå jämförtbart i det här med Vad kallar du Stockholms? Vad var det? Ängslighet, stockholms, ängsligheten? ja, och det roliga är ju, att det var idag Precis. Det blir lite Stockholm vs Göteborg, idag Precis. Är du beredd att försvara din stad? Precis, ja, vi får se vem som vinner här då. Ja, men ska vi gå tillbaka då till Järntorget och bara prata lite om de byggnaderna som är där? Mm, absolut, jag tänker, man kan ju börja med draken. Egentligen, draken är ju ett nytt hotell, ett av Pettestordalen's nya hotell, den högsta byggnaden i just det området. Ja, det sticker verkligen upp när man kollar på bilder. Ja, gud ja, och även när man ser Göteborgs skyline generellt, så är det ju. Ja, carla Torn är så klart, men också Draken är ju ett av dem som sticker ut och som syns ganska långt bort. Ändå, ja, det kan jag tänka mig. Är det bara hotell i byggnaden, eller Jag tror faktiskt, att hela den byggnaden Jag inte undrar, men jag tror hela är. Det kan vara kontorshotell kanske också, och högst upp är det ju då Skybar och Restaurang. Ja, men det har jag sett klipp på som en real Exakt. Jag tror de hade en ganska influencitetinvikning. Varför? såg som. Men det är ju ändå, jag tror det. Den är väl i kortén. Det ser ut att vara någon form av korténaktig, rostigt brunt material, ganska slank, hög, med mycket fönster ändå, mycket glaspartier, ganska stram i sin utformning, mycket raka linjer, och sen på toppen är det en liten utskjutning av byggnaden som skapar väl ett litet upprott i volymen. Så det är ju den, och det är det som är en stilliserad drake då, eller Alltså, jag vet faktiskt inte. Jag har inte riktigt förstått, varför den heter Draken. Om jag ska välja, det kanske är det. Eller jag vet inte om det ska se ut som Jag har en tanke, och det kan ju vara så att fasaden ska se ut som typ drakskin. Jag vet inte om det är det, det ska vara lite som fjäll, okej ja. Men annars har jag faktiskt ingen aning om varför den heter Draken. Nej, jag tänker att det kan vara en liten stilliserad drake. Det är huvudet som sticker ut och så har den en lång hals. Ja, det skulle absolut kunna vara det också, men det är ju inte jättetydligt. Men om man Nej, kisar, ja, men kisar, ser man polivon på draken. Exakt, ja, men det är då den ena. Det kanske är då högsta och mest framträdande, men sen finns det ju även, ja, men det är två volymer då som är ihopbyggda, men som är väldigt rent uttrycksmässigt Verkligen två separata byggnader. Det ena är våghuset, som är en svartbyggnad i väldigt Alltså blänkande, det ser ut som att hela byggnaden är i glass, men att den är randig då i svart glass och svart glass. Och där ena Det är också en ganska smalbyggnad från ena hållet, men andra hållet ganska bred Och som har en fasad som är vågig. Så den är också väldigt Speciell egentligen. Och bredvid den så är det en byggnad som heter Brick Studios, som är av Tegel Och som också är ganska. Den har också en väldigt specifik form. Det är som att man har tagit fyra tegelstenar på varandra och lagt lite förskjutet. Kan man väl säga Ja, det är det. Jag tyckte det såg ut som ett F nästan. Ja, det var också ett F, eller tegelstenar som är förskjutna, men något av dem Nu förstår jag, alltså Brick liksom, och sen Det kommer hela tiden nya byggnader där, men som är en av de mest framträdande just nu är då Stuveriet, som är en Blågrå byggnad i plåt Och som har En hög byggnad, ganska så Kvadratisk i sitt footprint, men med former högst upp som är Rundade, taket är rundat, vilket också skapar en ganska Unik volym. Får man ändå säga ja, alltså, den silöten känns ju ändå sin egen Verkligen. Och det är väl det som är då med alla de här som vi har tagit upp nu är att det är verkligen Fem helt olika volymer, alltså fem helt olika byggnader. Ja, eller, jag skulle ändå gissa på att alla var byggda isch nu i tiden. De har ju Någonting som ändå identifierar dem med samtidigt arktiektör. Ja, men det har de absolut. Ja, men samtidigt har alla verkligen varsin Olikform, och det är väl deras liksom vad ska man säga Yttre kanter, som ger dem sitt uttryck, mycket mer än typ fönstersättning och fasadmaterial, för det är ganska likt över Hela byggnaderna. Ja, det är nog sant. Faktiskt, det som du säger, det som gör dem så olika är faktiskt deras outlines, ja, precis, volymen de tar, och sen har de mellan sig olika material. Ja, men det har de alla är, det är ingen som är likadan. Men det jag tycker är liksom lite intressant med dem är, för om vi tar den här till exempel Stuveriet, den här då Blågrå plåtbyggnaden med rundade Former, så tycker jag att den verkligen Alltså jag kan förstå den som en Göteborgsbyggnad och framför allt som är byggnad från Göteborgs hamn. Alltså, den har, det är någonting lite industriellt, med isningsvis plåten, men också formerna tycker jag ändå dras lite åt Kranarna som finns Det industriella i hamnen. Jag kan förstå den, jag kan förstå känslan i den byggnaden. Den passar väldigt bra där den står, och ganska nära, bara några gator bort. Så ligger du ett Göteborg energi har en Jag vet inte om man ska kalla den gammal Fabriksbyggnad, som också är Återblågrå Hållet, och jag tycker ändå man kan se att någon färgen skulle kunna vara hämta därifrån, om man inte är något industriellt över den. Men Sen, när man då ser den i sin kontext med de här andra byggnaderna, då tycker jag helt plötsligt, att det inte kanske Funkar lika bra längre. Det som att Nej, det tänker jag, att den hade funkat bättre om det bara var industrikontexten eller Ja, alltså typ det kanske bara hade varit tegelbyggnader runt omkring Gamla, industriella på något sätt Och den, då hade den verkligen varit en udda Och utstickande volymen som hade passat in i sin kontext ändå. Men nu blir kontexten Fyra andra byggnader i annan färg, form, material, att det liksom den här blir bara en del av någon större röra. Alltså vad jag menar där? Ja, alltså Nu har jag inte helt Säkert varit på platsen, men när jag ser bilder, så kan jag känna lätt, att Någonstans, att alla volymerna tar så mycket I anspråk kanske med sin outline Gör, att ingen Helt sticker ut. Exakt. Att få sticker ut, kanske hade varit bättre. Då Jag kan förstå, att man vill ha Landmärken I ett område man förtätar Det har man ju också gjort i högastaden tänker jag med några tonen Ja, absolut, här blir det väldigt många landmärken, och sen kommer draken ändå, kanske alltid överskugga de andra i sin hejd, ja, och jag tycker, att det blir Ohemmat det är ju verkligen rätt ord, som då hjärtanvänder sig av. Sen, om det är på ett positivt sätt och som man blir glad över, som han då skriver, jag vet inte, kännstår, verkar det ju ska på oss folk. I alla fall Tycker jag absolut, att man hör, när man folk diskuterar Ja, men vad säger andra jättevarigare? då Har du liksom, vad har du hört folk säga? Jag har nog inte hört De flesta, nej, jag har nog inte hört så mycket positivt. Men vad är kritiken folk har? då? Det känns som att folk säger, att de inte förstår dem, alltså att det är det, att man förstår sig inte på vad De är, utefter lite grann. Sen tycker jag draken, den är positiv, men jag tror också, att det är för att det är mer. Den blir mer än skyskrapa, den blir mer något annat. Den är också en plats man Besöker på ett annat sätt. De andra byggnaderna, tror jag bara, är kontor nästan. Så det blir också en annan destination, draken, än vad Kontorsbyggnaderna blir. Ja, det är lite speciellt med kontorsbyggnaderna, kan jag tycka. Man snackar ju om, att det är en kontors död nu, men det byggs ju, har byggt så mycket kontor. Om de inte uppskattas, det blir så himla, det blir sådant avstånd från människor till dem, för att man kan aldrig besöka dem Och man kanske inte tycker om utformningen, och då blir det liksom bara en eget upplevelse. Ja, det var väl sant. Ja. Vissa av de här byggnaderna I min åsikt Är bättre formgivna än draken. Men jag kan förstå, att man får en positiv upplevelse av draken, för att man får se insidan, man får uppleva den här skybaren. Det är liksom Det kanske något unikt i sig, att vara på en skybar i Göteborg och se Hela stan. Ja, men jag tror, det ligger något i det också, som du säger, att den man kan relatera med till den byggnaden, för att man vet, att man är välkommen in i den byggnaden På något sätt Precis. Och sen alltså många av dem andra har säkert också en jättefin interiör, men den får man inte se Precis. Nej, nä, men så är det verkligen. Men där tänker jag, om vi då ska prata Hagesdaden och de här Några tonen, heter de eller hur För det? vi bostäder? Ja, så de har väl också varit omdöbatterade. Från början hette de Torstorn och var designade av Stats, inte statsarstekten, men den statsplaneringsarstekten som hade Vad med tog fram statsplanen för Hagesdaden. Jag tror han var ganska drivande, och Det handlade för mig att först vara väldigt stramt och liksom trappade ner, och sen Tröman valde att utlysa en tävling, för att Det kändes kanske inte rätt, att personer som har planerat området också skulle få designa de två Nya landmärkerna För området. Ja, okej, och då kom försaget med några tonen, de trappade också ner, men de är mycket mer. De ser modulärer ut. Det är som att man har tagit massa kubber och staplat Precis smalare mot toppen. Och det är Oama, alltså det holländska kontoret, just det, som har ritat. Så det är också en. Det är ett stjärna arkitektkontor. För man vill inte säga Ja, också, då internationellt, eller så här det blir Precis internationellt. Ja, ja, och det byggdes väl som Det skulle ju vara en ny symbol för den nya stadsstelen. De är jättepöga, de kommer på att röka skyline i Stockholm, eller de har gjort det, de har varit attraktiv, de erbjuder någonting nytt, men jättenära Vasastan, som är ju jättesentralt, ja, och jag tycker, när jag har sett bilder på dem Inuti, så är det också. Det känns som att det är en väldigt hög arkitektonisk nivå även på insidan. Alltså, det blir fina runt. Jag tycker lägenheterna ser ut och blir ganska bra. Det är ganska fint på de stora glasspartierna, och sen får alla väldigt många terrasser, för att Ovan på en utstickande Del med fönster bildas en terrassförvåning än Ovan, för Just det ja, och Kollar man utvändigt, så ger det liksom Det är betongelement som har Fott, en liksom Utbehandling, så att Ballasten kommer fram, så det är nästan lite som terrass, och Och sen så har de ju det är som att den är rävlad, typ Det är ju också en ganska stora rävlor, men det är också en jättestor byggnad, så att Det gör att man kan se rävlorna en bra bit upp och se att det finns en struktur. Så det tycker jag också så att det håller en hög Kvalitet på så sätt. Så det finns ju jättemånga som ändå inte gillar dem, för att De är ju väldigt moderna och samtida, liksom det. Vad tycker du om dem som byggnade? dem Som byggnade, dem. Jag tycker att de är nästan bättre På ett sätt på nära håll, för att då se man ändå så här materialiteten, man ser det Ändå genomarbetat. Men När man ser dem På håll, liksom som en del av Stockholm Skyline, jag tycker de är lite klumpiga. Alltså jag hade så, jag hade inte i den här staden vill jag ta dem ännu högre, för då hade de blivit smäckrare. Upp mot toppen, just det ja, eller om då hade de varit lite smalare. De var ganska smalare på ena lätten, men På den sidan, där de trappar, är de inte lika smala, och då tycker jag de ser lite klumpiga ut. Det är något som känns lite avhugget, säkert, om jag diskuterar hur platsen, hur man tagit hand om platsen runt omkring Det är, det har man kanske inte riktigt, jag vet inte. Det är det som är det svåra med höghus generellt, och jag vet jag håller med när man är vid de några tonen, så tycker jag att jag tycker väldigt mycket om dem. Faktiskt. Jag ser dem lite tillräckligt ofta kanske för att tänka på smäckigheten. Alltså, om det skulle vara ett lite så sällan som jag ser dem, så tycker jag om de i sin siloetto design. Däremot tycker jag, att de inte landar på marken, alltså det, som jag tycker det ser ut som en person som har glömt sätta på sig strumpor och skor. Alltså, den saknar de. Har bara tagit de här lådorna och ställt dem på marken. Också, man skulle behövt ha en bas, någonting som grundade byggnader eller tingarna, tycker jag då, och det tycker jag generellt är med höga byggnader. Ja, på ett sätt är det lite häftigt om man är nära dem, för då känner man nästan såhär Gud, kommer det att hålla Det som står under ett kapla ton Jag fattar, jag heter det jänkade man drar ut det olika som jag säger shit, håller det här. Verkligen Det är lite häftigt, det förstärker, när det känns som att det är staplatt. Men jag håller också med i det I och med platsen runt. Det händer inte så mycket precis in tillbyggnaden och sen att den är ganska smal i botten. Det är någonting som är lite off. Sen får man ändå säga att det byggs ju fortfarande i haga staden, så att den platsen kanske kommer utvecklas. Men det kanske inte är det. Man prioriterar det Så att det kanske blir mer omhänder taget och lite mer plats, så att man kan stanna till och vara på Precis, och det är väl lite problemet generellt i haga staden. Det är jättemycket bostadshus. Det var en ganska hög exploateringsgrad när man byggde det. Jag har hört det kan inte säga, att det kanske är 100% sant men att det var väldigt dyrt att täcka över måtvägen som man har gjort för att skapa utrymmet för att bygga ut det här området. Det låter ju rimligt, det är dyrt. Det förstår jag. Det känns jättedyrt Och väldigt anser tekniskt Och sen att därmed behövde, för att få vinning i hela utvecklingen, så behövde man ha väldigt hög exploateringsgrad, och därför har man gjort kvarteren väldigt höga dels, men också väldigt tätta. Det är väl det som är den största kritiken mot hela haga staden. Många byggnaderna står så tätt ihop, att de nedrevåningarna får inget dagsljus Okej, men de får inget direkt dagsljus, och du ser ju typ rakt in till grannen. För ett område som byggs så nära stan, vilket gör att kvadratmeterpriserna är jättehöga, då vill man kanske ändå ha en viss kvalité på bostaden. Gud absolut. Det är en kvalitet att hela tiden behöva gardinerna födragna för att du ser inte din granne eller att du inte får in ljus i lägenheten. Men är det väldigt stora fönstren då generellt, eller är det stora, små fönster? Hur är den delen? Det är ändå ganska bra Fönstrestorlek, skulle jag säga. Ett bra exempel är väl Hagan Nova-trädigheter. Det vänder de tidiga stadsdåglar. Där tycker jag, man har delat in fassaden väldigt fint. Det är de som är vita och lite krämfärgade och har ganska mycket, både egentligen vertikal och horizontal indelning. på något sätt Är de här på den här beskrivningen. Ja, precis, jag håller med, och jag tycker att det ser ut. Jag tror att man har försökt marknadsföra området som lite någon sorts lilla New York eller något sånt där. Just det Ja, och det kan väl vara ett sätt att försvara den höga, tätiga byggnationen. Men de byggnämtycke ser ut som något man skulle kunna hitta i Något trendigt område i New York, typ Tribeca. Jag tycker de är väldigt fina, alltså, det finns en klassiskhet i dem, samtidigt som man ser att de är nya. Ja, men verkligen, och det är väl också generellt för Hagan Stön Man hade ett ganska strikt gestaltningsprogram, där man dels hade angett, vilka kulörer det fick röra sig, men också att det skulle vara en tydlig sockel och att passaderna skulle gärna vara putsade, så att det skulle ha element från stenstaden, som man brukar kalla, om man exempelvis då Vasastans undermöter, som är byggt under tidigt 1900-tal, och det tycker jag att där man lyckats liksom, det är så byggnationen ser ut där omkring, och det är fint. Det tycker jag verkligen. Och just de här Hagan Nova har lyckats tycka mer att få oss se modernt och klassiskt ut samtidigt. Ja, jag tycker verkligen det. Alltså det är något klassiskt över. Det är väl kanske repetitiva eller strikta färgerna också. Alltså, det är ganska dåva. Ni anser Vit kräm, sten. Jag tycker de är väldigt fina, jag tycker det ser väldigt genomarbetat ut på de bilderna jag ser. Men är det hur? vad tycker folk om Hagan staden då, när du hör kommentarer om det, är det en stadsdel folk älskar eller hatar, eller varken bul och bä. Det kanske inte. Säljer man röschet igenom på så sätt. Det är inte en knutpunkt om man inte jobbar där eller borde där. På samma sätt som jag tänker att järntraget är, så det är inte lika många som har den typen av åsikter. Jag gick förbi och det är så fult. Men den kritik jag har hört är väl ändå att det är lite sterilt och att allt är byggt samtidigt och allt är väldigt likt, tack vare kanske det här då strikta gestaltningsprogrammet. Det var en lite luftig. Kanske man hade lämnat fick och någon byggnad hade kunnat tillkomma senare och ha lite annat uttryck. Så det blir en variation i satslandskapet. De skulle behöva ta en av byggnaderna på järntraget och sätta dit. Ja, men typ, vi har ju några tonen. Ja, det har varit det kanske. Jag kan väl tycka att jag gillar på ett sätt färgskalan, att den är lite dov, men det känns kanske inte så stockholmsaktigt. Det tycker jag nog känns mer så här Paris, att ha ljusa byggnader. Det är nog sant, faktiskt, det är så vitt. Ja, alltså, går man bara tvärs över gatan och kommer in i Vasa stan, är det ju rosa, röda, gula, gröna, putzade hus. Ja, det är ändå intressant, eftersom de då vill, att gissningsvis det ska smälta in i Stockholms arkitektur och som du pratar om Så jag går ihop med stensdaden och så vidare att man har valt de här Mycket vita, det färgerna, för det är nog det man associerar till Antingen, som du säger, först New York eller Paris, vi två internationella här. Ja, men när man läste Gistaltningsprogrammet, så var förklaringen att arkitekturen skulle få ta sin plats Och därmed skulle kulararna hållas lite mer dämpade. Ja, okej, och så kan man säga att den delen, där ganska mycket står klart, den är liksom närmare Vasastan, och sen kommer det vara en park som är en stor del av det man har byggt över, av motorvägen, så den läper liksom rakt igenom området, och sen på andra sidan har man också byggt bostadshus, och de har då en lite mer brons, bronskullar liksom bronsbruk, men ändå inom en kular. Alltså, det kommer ändå att gå inom samma nyans i mesta, eller. Det kommer inte vara så här blott också. Nej, utan det är ändå tydligt att de ska ha ungefär samma nyanser Och bara ha liksom mindre variationer i kullar. Ja, men så där står en byggnad som har då en fasad som är mer metall och glas, den är ganska bronskullaren, det visar då sederhusentrörmheter De första blir ju klara, men det är något som fortfarande byggs Och de har då en fasad i seder som ligger liksom omlott, så att det ska påminna lite om tegel, och seder är då trä. För de som inte vet Ja, det är ett träslag. Det jag kan ändå känna med Hagelsfam när man kollar vad det är som det är. Alla byggnader är på något sätt väldigt lika, det är en mindre variation, och det är nog för att detaljplanen har styrt dem till att alla kvarterar har fått ungefär samma form Och mindre variationer i byggnadshöjd. Och jag kan förstå att därmed kommer kritiken när man besöker det området, att man känner att allt ser likadant ut. Ja, det kan jag nog också. Jag vet att det har varit där, det gått runt lite grann, men bara typ i kanten av det, typ runt några tonen. Men det jag har sett och framför allt det jag ser på bilder, är väl också, att Jag tycker väldigt mycket om de arkitektoniska kvaliteter i fasaderna Som kommer fram tack vare att man har satsat på det. Så jag kan också se det här som du sa, att man drar ner på färg och så vidare, och då tar det arkitekturen prata, för det är ju väldigt mycket som händer i fasaderna, utan att det är galet på något sätt. Det är väldigt ogalna fasader. Det är bara att det händer mycket spel, mycket djup i dem, vilket är väldigt fint, tycker jag då personligen. Men jag kan förstå att när det blir en större stadsdel, att det kan skapa kanske Att det blir lite monotont, jag vet inte. Jag har inte ens uppstiftet. Ja och frågan är variationen av nog stora mellan de olika fasaderna, kanske Just det För att känna att husen får sin tydlig identitet. Och så skalan det. Det är fortfarande ganska höga byggnader. Jag tycker också att fasaderna är fina, men gör dem nog mycket. Men då är frågan Jag tänker, typ Stockholm generellt är ju väldigt mycket putzade hus i orange, rosa, gult. Händer det så mycket där då? Men det kanske inte gör det? Jag tänkte lite på den när man För jag rörde mig tillbaka in i Vasastan Ja, vilket är med där jag bor, och det händer inte jättemycket i de mer klassiska fasaderna. Många är Swedish Grace, typ 20-tal i Sverige. Det är ändå ganska strikt. Jag tror faktiskt att det är mer gatorummen. Jag skulle säga att jag har något emot. Att de blir smala. Strikt. Strikt var utnättsindelning. De är smala, det hade behövt öppna uppsid någonstans. Jag tycker inte, att det räcker med ett stort parkstråk i mitten Och sen att alla hus bara vänder sig mot parken. Det hade behövt vara lite platser, som var en liten plats. Men tror du det också då kanske? För jag vet, i nybyggda områden tycker jag generellt att det kan kännas steriligt och tråkigt Och som att gatormiljön inte är ordentligt på händetaget. Men det kan ju också handla om att Det har inte hunnit, alltså när det har hunnit bli grönskad, det har inte hunnit bli liv, folk har inte hunnit att röda sig dit. Alltså till andra faktorer än själva rummen som är problemet, eller tror du att det är mer gatorummen i sig? Jag tror att det är både, och Alltså det tänkte jag ändå mycket på, att sen, för nu är verkligen inte parken klar, och parken blir nåt av det sista som är klart, för den ligger ju just där man byggt över motavägen. Men man har ju kunnat börja bygga bostäderna innan det, och det förstår jag, för att få ekonomi i projektet. Men det är lite synd liksom. Jag kan tycka, att hadehusen fått stå lite bredare i Sär, så att det ändå blev en lite tydligare gårdgeformation Och kanske också de mindre insyn och bättre ljus. Om man ändå ska plöja ner så mycket pengar i ett projekt och enskilda personer ska plöja ner så mycket pengar i bostäder, kan jag tycka att i den bästa världen hade man planerat på ett annat sätt i Hagastaden. Jag kan känna lite, när jag kollar på Hagastaden, det känns som att den hade kunnat gå ett varv till, och då hade man bara gjort lite små förändringar. Så här tog vi bottet av ton och skapade ett litet litet torg med plats för uteserveringar, för att släppa in lite mer ljus. Hade man gjort det på kanske två ställen, så hade det liksom bruttits upp lite Och blivit bättre platser. Det är inte bara homo gent när det kommer till fasaduttryck, utan det är också homo gent när det kommer till volymer höjder. Allt är homogen, det är väldigt lite som bryts av. Egentligen, hynen har varierat lite någon våning hit och dit, så det är ändå en variation. Det handlar mycket om pengar, att det ska bli mer lönsamt och så vidare, vilket också är förståligt. Jag förstår ju varför, och det är så världen ser ut och uppigd. Men som du säger, ibland finns det ändå delar där man känner att det inte vart värt de pengarna. Man gör något annat. Lätt för oss att säga som inte har investerat några pengar, men ändå, men verkligen, det där är svårt. Men det finns en bostadsbrist som man behöver bygga, och man behöver få vinning i det, såklart. Samtidigt vill man ju att de här stadsdelarna ska kunna stå länge, och då vill man ju att de ska ha vissa kvaliteter för de som flyttar in nu, men också för kommande generationer som ska kunna boda. Men det där är väl alltid svårt, och det är nog inte enbart upp till arktiskekterna, det är nog inte enbart upp till stadsplanerarna. Det är liksom, Det är en samhällsfråga, vad man väljer att prioritera när man bygger nytt. Ja, men så är det ju. Men då får man ju ändå säga att Haga staden var ganska hårt reglerat. För vad som skulle prioriteras, tänker jag i förväg, alltså i detaljplaner. Nej, nej, verkligen, jag kan förstå hjärtskommentar om att det kanske finns något ängstligt i vad man har valt att göra med Haga stadens arkitektur, alltså att man har försökt att polisa både de som vill ha det mer klassiskt och de som vill ha det mer samtidigt, och som man valt en ganska neutral färgskala som är jättefin på renderingar Och jättefin när det är en massa grönskar runt som ger färg, men mitt i vintern är alltid grått och tråkigt, då kanske inte nyanser av vitt och berst. Är det folk som älskar och ser? Nej, samtidigt som jag vet inte. Man kanske blir jättemycket glada när man går på hjärntorget än när man går i Haga staden. Jag vet faktiskt inte. Jag kan inte säga att jag tycker att det ena nödvändigtvis är bättre än det andra. Jag tycker nog att båda ställerna är väldigt olika, men jag kan förstå båda greppen på något sätt. Det är också, båda är väldigt karakteristiska för sin stad på något sätt. Det är ju ändå, som jag sa, en tuggstå upp lite grann i den här artikeln. Stockholm är huvudstaden med lite mer krav på sig än då Kan man väl lissa, medan Göteborg blir lillebror som kan göra lite mer vad man vill. Det är också en hamnstadie. Jag tror det är en jättestor skillnad. Redan arkitekturen i hamnen, alla de här är väldigt mycket kranar i hamnen. De gör ju en väldigt stor del av Göteborgs skyline, de gör ju väldigt stor inverkan. Eller vi har läppstiftet, som också är en av de mest framträdande arkitektoniska byggnaderna i Göteborg. Det har en röd bas, vitt i mitten, röd topp och en ganska speciell form. Det gör att det ser ut som ett läppstift. Det finns väldigt mycket arkitektur redan där, inte arkitektur bara nödvändigtvis. Jag pratar även om de här kranarna eller varven och så vidare. Så det som händer på järntaget kanske bara är en del av en större struktur i stan. Jag håller med och kollar, om man är ute av Stockholm Skyline, hur Stockholm möter vattnet jämfört med Göteborg möter vattnet är ju helt olika. Stockholm har ju den här. Om man kollar normala staden, det är byggnader som är ganska strikta, går ut mot vattnet, de är ganska lika. Nu, hur byggnaderna i Hagastaden radar upp sig och då möter den här parken som ligger i mitten, man kan absolut se det som att det kanske är lite representativt för staden. Det skulle vara ängsligt, vet jag inte om jag skulle hålla med om Det. Kanske bara två helt olika städer som har fått väldigt olika arkitektur på ett makroplan. Vill man följa det när man bygger nytt, då blir det ganska olika. Gud, absolut Det. Kanske är det härliga att Stockholm och Göteborg har olika kvaliteter, skapa personer med olika kvaliteter. Precis Det är som oss, två helt olika personer. Har du något mer du vill lägga till om Hagastaden och Järntorget Eller byggandet i Stockholm och Göteborg? Nej, egentligen inte. Jag tycker bara genom vårt samtal att jag har fått en annan bild på städerna i sin större perspektiv, som när folk säger vad de tycker om det som byggs på Järntorget, det kanske inte bara är varje byggnad separat, utan det finns också något större perspektiv på det hela. Jag vet inte. Jag håller mer i. Jag är lite dubbel. Jag kan tycka verkligen att det som är runt Järntorget är en soppa, om jag ska välja. Alltså det är mycket färg, det är mycket vår form, det är mycket samtidigt som det också är. Det kanske är en skärm i det då. Alltså så, det kanske är en del av Göteborg. Och jag tycker också, som jag säger, i Hagastaden tycker jag, är Det finns verkligen arkitektoniska kvaliteter i det lilla. Det är verkligen en annan skala i arktur på något sätt. Men det kanske är tråkigt Eller inte tråkigt. Jag tycker inte tråkigt, men jag förstår folk som upplever det som monotont. Det finns verkligen både. Skölda, vad är din slutsats? Jag håller helt mer i. Jag tycker också, att det Jag har nog inte riktigt tänkt på Hagastaden som att den representerar Stockholm. Kanske vi pratar om det nu. Jag tyckte nog, att den mer kanske representerar någon sorts New York vurm, att det var illa förtäckt försvar för den höga exploateringsgraden. Men när jag tänker på det, så kan jag också se inspirationen från från Stockholm, så mycket Kanske mer sammanhållna uttryck När man jämför med Göteborg som stad. Och det finns någonting fint är att få förlänga det arvet i en ny stadsdel. Ja, men ändå, jag håller med. Ja, det var väl det vi hade om våra Ni får ju rösta nu Då vem som vann Stockholm eller Göteborg. Ja, precis, vi gör en omröstning på Instagram. Ja, men okej, annette, om vi ska avsluta det här avsnittet då med ja, men ett litet tips, som vi gjorde även förra vecka Vad har du något du vill dela med dig om? Ja, alltså, jag har inte konsumerat något förutom vår egen podd, nej, som jag tyckte var jättebra. Men jag lyssnade på ett avsnitt som jag tyckte var lite intressant och som kanske är lite relaterat till det vi har pratat om idag. Det är en podcast som heter Freakonomics Radio. Det är en podd som utgår från ekonomi, men liksom pratar om olika samhällsfenomen, men den är amerikansk, så att den utgår väldigt mycket från USA. De hade nu ett avsnitt om varför det är så dyrt att bygga i USA. Ja, okej, och det tyckte jag var ganska intressant till viss del, för att det är ju jämförbart med Sverige eller resten av världen. Det blir ju dyrare att bygga, men i USA hade liksom landsamheten gått ner, vilket var ganska förvånande, för de flesta andra industrier har ju blivit mer landssamma i takt med att vi har utveckling inom teknik. Och de drog då paralleller till Sverige också, för att det är de, som såg som lösning på att få mer ekonomi i byggandet i USA, att jobba mer modulärt med byggnads element. Då är ibland liksom rena moduler, så de bara. Vi tittade på Miljoprogrammen i Sverige och tyckte, 10 av 10. Nej, men faktiskt, vi är ju ännu mer modulära än nu än vad vi var under Miljoprogrammet. Då först är det kanske typ 18 olika betongsystem, idag tror jag, vi har två stora. Ja, okej, ja, det är ju jätteskillnad. Det är intressant att lyssna på. Det är kul att höra om byggandet utifrån en mer ekonomisk perspektiv. Okej, spännade, det ska jag verkligen lyssna på. Ja, det får jag göra? Ja, men det ska jag göra. Ja, har du något tips, elsa? Jag känner att det är lite mindre tårt än mitt. Ja, det här är ju ett helt annat ämne, men jag har ju då ett mattips Och ett väldigt specifikt tips. Jag tänker så här Nästa gång Ni vill göra kanske en extra god frukost, extra god brunch, vad man nu vill göra, och ska äta amerikanska pankakor, eller faktiskt ännu hellre French toast Eller fattiga riddare, som är ett på svenska, då är tipset att man ska ha på Nutella, banan Och det. Jag vet, vi är inte på något revolutionerande tips än, det är ganska basic. Men tipset är Och det här tror jag har lärt mig från Sofia Wood, från jag läste den här ifrån någon gång Som är då en bland annat poddare, men också mat bloggerska Man ska ha salt på. Alltså man ska ha French toast, nutella, banan, salt på toppen. Alltså det är en smak för höjare, det är 10 av 10. Så det är mitt tips den här veckan. Ja, det är verkligen ett bra tips. Det var du som introducerade mig till det. Är det ett måste? Det är verkligen 10 av 10. 10 av 10. Ja, så lyssna på kanske den här ekonomin podden och ät lite French toast Samtidigt, så har ni en. Höjdare helg. Ha mig, vad kul. Andra avsnittet Klar då, ja, verkligen, vi, som sagt, finns ju på Instagram. Där kommer vi lägga upp bilder från, ja, bilder på alla byggnader vi har pratat om idag, och om inte annat, så hörs vi om Två veckor igen. Precis, ha det så bra tills dess, hej då.