0:00:05 - Henrietta Hej och välkomna till Bakom Fasaden med mig Henrietta och mig Elsa. Bakom Fasaden är din nya podd om arkitektur, design och allt där emellan. 0:00:32 - Elsa Vi har startat den här podden för att vi tycker att det saknas den här typen av podd ute bland alla poddar här i Sverige, men också för att vi själva vill lära oss mer om arkitektur, olika ämnen inom det och design. Så ett sätt för oss båda att få prata om ett ämne vi tycker är kul, men också lära oss mer. 0:00:53 - Henrietta Precis, och man kan också nämna att vi är båda utbildade arkitekter, och det var faktiskt så. Vi lade känna varandra. Så det finns en viss kunskap hos oss sedan vår utbildning, men det finns också ett intresse för oss att lära oss mer om det vi har utbildats inom, och också en del saker har vi hunnit glämma bort, trots att vi tog examen för drygt ett år sedan. 0:01:18 - Elsa Gud ja, men också för att arkitektur man märker det när man pratar med folk och nämner vad man jobbar som Så är ju det ett yrke som många har åsikter om, av naturliga skäl. Vi alla omgivde oss av byggnader hela tiden, och det finns ett intresse bland folk att diskutera ämnet, Så det känns också som ett kul sätt att diskutera det och komma ut och nå folk med diskussionerna. Ja, men verkligen. 0:01:47 - Henrietta Det tycker jag så varje gång jag går på släktmiddag med, liksom min killes familj, så är det ju alltid någon, när man berättar, att man jobbar som arkitekt Vi vill prata med. En har jättemycket åsikter, och det är lätt att åsikterna som arkitekter har bara diskuterats arkitekter emellan, och sen finns det en massa människor som har andra åsikter, men de kanske inte riktigt möts. 0:02:17 - Elsa Ja, och det tycker man verkligen märker i dagens klimat gällande arkitektur, att det blir en väldigt tydlig uppdelning Bland de som är utbildade och de som inte är utbildade. Så det här är ett sätt för två som är utbildade att prata om det, så att fler kan lyssna på vad vi tycker, i alla fall. Ja precis, och ta upp ämnen som kanske även berör det, lite mer folkliga i arkitektur, ja, och jag tror många vill lära sig mer om arkitektur och förstå sig på olika epoker, delar, design, men inte gör det. Så man kan lyssna här. Så gör vi det tillsammans. 0:03:00 - Henrietta Ja, ja, jag hade 100% velat ha en sådan podd, både när jag pluggade men även nu när jag sitter och jobbar så lyssnar jag ofta på podcast och då är det kul att lyssna på något som jag själv är intresserad av. Ja, men verkligen. Och sen är väl tanken dels, att vi kanske tar upp vissa historiska epoker och diskuterar, men även ämnen som det finns en debatt inom, även om det kanske inte är renodlat arkitektur, utan tanken att vi ska försöka hålla oss breda. Och har man ett ämne som man väldigt gärna vill att se att vi tar upp, så får vi absolut kontakta oss och tipsa om det. 0:03:31 - Elsa Jättegärna, för det viktigaste för oss är också, att det ska vara kul och inte för allvarligt, utan snarare intressant och väldigt. vad säger man inte fingerpekande, utan bara en kul diskussion och ett samtal kring allt. 0:03:53 - Henrietta Precis, man kan väl även nämna lite om oss kanske. Ja, vi är båda i våra late 20s, ja i 27 eller 28. Och så man kanske hör, när vi pratar, är också, att vi är ju från olika städer. 0:04:07 - Elsa Ja, jag är från Götla Borg. 0:04:11 - Henrietta Ja, jag är från Stockholm, så vi studerade ihop i Lund. 0:04:16 - Elsa Ja, det var så. Vi lärde känna varandra. 0:04:19 - Henrietta Ja, vi satt oss bredvid varandra direkt och sen, dess har det varit vi. The rest is history. Men vi blev inte kvar i Lund, någon av oss. Jag bor i Stockholm idag, medan du bor i Göteborg. 0:04:34 - Elsa Ja, och jag har faktiskt även läst här. Du läste ju alla fem år på arkitektskolan i Lund. Precis, men jag läste faktiskt kandidaten i Lund, och sen har jag läst mina sista två år på Chalmers, till din stora förtret. Ja, så jag har även testat på arkitektskolan på Chalmers, helt enkelt. 0:04:54 - Henrietta Precis, ja, så vi har lite olika ingångsvärden där Kan man säga, och vi jobbar med lite olika saker idag, vilket jag också tror kan göra att vi har lite olika perspektiv. Och för oss blir det här faktiskt också ett sätt att ha ett samtal minst en gång i veckan, eftersom vi bor i olika städer, och då får vi prata om ett ämne som vi både är väldigt intresserad av, ja, och som vi både har sagt, det ska bli jättekul att också Vi kan absolut en hel del av arkitektur. 0:05:22 - Elsa Vi har gått en femårig utbildning, men lära oss mer, läsa på mer Och inför varje gång djupdyka lite mer i någonting Ska bli väldigt roligt. 0:05:30 - Henrietta Ja, det tycker jag också känns jättekul faktiskt Och även alltså Jag har tid mycket på det Ämnen som arkitektur och även design. De är så himla sammanflättade Och det är lätt att liksom När man jobbar, bara jobbar inom arkitektur och blir lite fyrkantig, men när man pratar om, till exempel, historisk element, så finns det alltid kopplingar. Det var i strömningar i samhället som ofta skedde parallellt inom konst och arkitektur. Absolut, verkligen. Och det är där jag tänker att det är kul för oss att hålla den här podden bredd, och det är en möjlighet för oss också att lämna vårt liksom lite smala fält och bredda det till att se de designaspekter. Absolut det är jättekul. Jag var på Möhippa för några helger sedan Då pratade vi om arkitekturstilar och kom in på postmodernism Och jag skulle förklara för de andra tjejerna vad det var, och jag kände att jag hade ett hum om det. Så slutade jag ändå med att jag liksom landade lite bara Men vad fan är definitionen av postmodernism? Och jag alltså vi diskuterade efteråt och kände båda att Det här är ett ämne som, även om vi vet, att vi båda har läst om det, är vi lite förvirrade. Och jag märkte ju, när jag skulle förklara för de andra tjejerna, att de stod där som kanske ännu större frågetecken. Så idag tänkte jag, att vi skulle bryta ner lite vad postmodernism är och hur det uppstod. 0:07:16 - Elsa Precis Så Då kör vi. 0:07:28 - Henrietta Elsa, vad tänkte du när jag föreslog postmodernism? Har du åsikter? 0:07:34 - Elsa Ja, alltså, spontant är ju inte postmodernism någon favorit hos mig, men jag tycker, att det är. Eller kanske måste jag börja så här. För att ens kunna definiera, vad postmodernism är, så måste man ju också veta, vad modernism är. 0:07:55 - Henrietta Precis För postmodernism. Jag kan börja säga att postmodernism är en stil inom arkitektur Ja, och det är en reaktion på föregången, om man kan säga så, eller en annan stil som kallas modernism. 0:08:08 - Elsa Och modernismen är ju kort och gott, väldigt kort och gott, att formen följer funktionen, alltså att alla element ska ha en funktion, att det ska vara ganska avskalat egentligen Väldigt lite ornamentik och väldigt avskalat och följa det mest nödvändiga kan man egentligen säga i en byggnads. 0:08:36 - Henrietta Modernismen kom ju liksom där under tidigt 1900-tal, typ 20-talet. i Tyskland börjar det väl komma liksom mer och mer modernistiska idéer. Och det följer sig faktiskt parallellt med konsten, att om man kollar på grafiska tavlor, så är de väldigt moderna, och samma händer ju mer byggnaderna, att istället för att vara klassiska vilket jag kan tänka mig, att alla kan se framför sig så blev de mer strama. 0:09:04 - Elsa Strama, plattatak, kanske stora, glasade fasader väldigt lite vad vi skulle kanske kalla för dekorationer. 0:09:11 - Henrietta Precis, och det kan man ju säga, att det var en sorts ideologi och de arktiske som var framstående inom modernismen, så att jag upp ganska tydliga regler för hur den skulle uttrycka sig. 0:09:24 - Elsa Ja, så det som ändå är lite intressant med modernismen är ju, att det inte, som du säger, är bara en arkitekturstil på ett sätt, utan det är lite en ideologi, alltså även en ideologi för hur man ska leva eller hur, där man lever, ska se ut. 0:09:42 - Henrietta Snarare, det finns mycket regler, precis, men det har också möjliggjort att vi kan bygga så som vi har gjort nu för tiden med byggnadselement och Jag vet inte under hela industriella revolutionen, så att man behövde kunna bygga större byggnader. Modernism har verkligen möjliggjort mycket av det här fabriksproducerade element. Alltså, det är en helt annan sätt att bygga vad som var tidigare, men det väckte sen ganska tidigt då ett motstånd mot den. Jag vill säga att postmodernismen tar sig utsiktig på de första gången under 50-talet, men man brukar säga att det började under sen 60-tal i USA. Då fanns det bland annat en arkitekt som heter Robert Venturi, som skrev en bok tillsammans med sin fru, denys Scott Brown, som också är en framstående, både arkitekt, men framförallt, framförallt fram i stadsplanerare, där de diskuterade hur den modernistiska arkitekturen hade. Liksom Den hade inte lyckats tillgodose, den kanske var ute efter att tillgodose, den var inte folklig, den var alldeles för stram och saknade. Det var sådana estetiska värdena som man hoppade att arkitektur skulle kunna ge. 0:10:52 - Elsa Och det är samma kritik som framförs mycket idag Att vi fortfarande bygger så enligt många, och att mycket fortfarande är för mycket enligt modernismens alla regler, och att det saknar utsmyckningen, som många kanske vill återndå. 0:11:14 - Henrietta Precis, verkligen. Om man tänker i Sverige då, så hade vi liksom Miljonprogrammet som byggdes under 60 och 70-talet, som är de betongförorter som många känner till och kanske har en inte så himla bra bild av. Och det där hände ju över hela världen, att man embraceade modernismen, byggde de här satellitförorterna. Man kunde bygga en mycket snabbare takt än man hade kunnat tidigare tack vare modernismen, men där hamnade ofta socialt utsatta människor, och det ledde till ökad segregering. 0:11:47 - Elsa Istället för att möjliggöra en ännu större jämlikhet. som det var tanken, Att fler skulle ha råd att bo bättre, så bidrog det ju många gånger. inte bara, men det bidrog i många delar av många städer till en större segregering Istället för en bättre livsmiljö för alla. 0:12:07 - Henrietta Precis, Det är posmodernismen som gjorde vad jag gjorde, som att kritisera det här. Sen får man säga att posmodernismen är ju svårdefinerad. även om jag, Elsa, kommer försöka kritisera lite varann här idag och förklara den kanske lite över ett historiskt perspektiv, Så finns det i själva ideologin. om man får kalla det för en ideologi, finns det många som skulle knäffa min på fingren om de hade i. Sverige, men finns det ju ett element på att inte ha regler För att bryta upp mot modernism, som hade jättemycket regler, och det gör att den blir väldigt mycket mer svår att sätta in de några ramar. 0:12:42 - Elsa Ja, det är väl egentligen det som jag läste, något väldigt intressant eller ett stycke där de skrev just att posmodernismen definieras av, att den inte kan exakt definieras. Den är menad att den ska ta uttryck, alltså ta egna uttryck i anspråk och bryta mot det som liksom ska vara. Så. Definitionen är egentligen att det inte ska finnas någon definition, det ska inte finnas regler att förhålla sig till, utan det ska vara mer fritt, precis. Och det är väl det som då gör att det blir en så speciell stil. Alltså jag skulle vilja uttrycka det som en väldigt humoristisk stil. Alltså det är kul, verkligen. Men det jag tror med den är att, som sagt, när du frågar mig vad jag tyckte, min första spontana tanke, vad jag tycker om posmodernismen, så är det inte byggnader jag själv egentligen tycker så mycket om vid första anblick, det är byggnader som jag tycker kräver att man tittar på där lite närmare på och att man Ja, men jag tror att det kräver att man också bryter, eller så här. Jag tycker att det som är roligt med postmodernismen är att många byggnaderna som är ritade, de som har gjort dem, kan alla arkitekturens olika regler, vare sig det gäller modernismen eller det gäller epoker som är äldre, med pelade koloner, de vet vilka regler som finns, men har istället valt att bryta dem aktivt, vilket gör att det blir en komik i. Det kan vara proportioner, det kan vara pelade, som inte bär någonting alls, de har ingen funktion. Det kan vara Dekorationer, som Det finns ett jätteroligt exempel, tycker jag, som heter San Cataldo Cemetery eller Cemetery, som är en. Alltså det är en begravningsplats, men för urnor, vad heter det? 0:14:34 - Henrietta Jag vet inte. du, som är ritad, kräver att så främst Som kan dataarvete. 0:14:39 - Elsa Det heter ju någonstans nu kan jag inte komma på dig Kolumbarium heter du va Kolumbarium? ja, Det heter det Det är i alla fall, på engelska heter du typ kolumbarium, men i alla fall, där formen följer inte alls funktionen. överhuvudtaget det är mycket större, klumpigare och tar mer plats än vad du skulle behöva göra, men det är också väldigt stramt. alltså, det är påminnu om en modernistisk byggnad i sin stramhet, men den motsätter sig. 0:15:05 - Henrietta Jag vet inte vad. det är faktiskt vad vi gör. Nej, en fascistisk byggnad? Ja, det gör det ju lite grann. Du har ingen nära, som nu är fändig, så här kvarterar jag i utanför rom. Ja, men det gör det. 0:15:14 - Elsa Men det som är kul med den är att den har inte utgått från vad är den bästa formen för det här ändamålet utan liksom gjorts tvärtom. Alltså, det finns någon komik i att man vill inte göra typ vad som är bäst på något sätt eller inte vad som är bäst, men vad som är mest formoptimalt. 0:15:32 - Henrietta Nej, men verkligen. Och jag tycker att ett annat exempel som är tydligt när man pratar om komiken, det fanns ju ett stark ironi, och det kan man tänka sig under 80-talet, när det är mycket kitsch, det är liksom Pop-konsten, kommer alltså det är liksom Allt det där är ju lite ironiskt. Och då finns det en byggnad som heter Binocular Building. Har du sett den? 0:15:55 - Elsa Ja, det ser ut som Det är en kikare. Kikare ja precis. 0:15:58 - Henrietta Jag tror att det är Googles hög kvarterare. Nu, ja, okej, och det är liksom. Ja, men det är två kikare som är entren tillbyggnaden, och det är ju liksom. Det är ju någonting komiskt när man har liksom, eller ironiskt Att ha förstorat ett föremål på det sättet, och det är liksom det stora arktektoniska greppet. 0:16:18 - Elsa Precis, det hade ju också varit, tänkte jag säga, det värsta någon modernist kan tänka sig, för det har ju ingen. Det är bara ett föremål som inte har en funktion på något sätt. 0:16:29 - Henrietta Och det har ju liksom. Det är ju absolut inte optimerat för funktionen som en entrep. För en entrep behöver ju bara vara några liksom Ja, kanske tre meter hög, den här är ju liksom Fem våningar hög, kikare liksom Ja. Så det finns en massa sådana element. Säkert säga en video som jag tycker är väldigt snygg som är, och sedan av de liksom Tydliga tidiga postmärarna byggnaden är ju AT&T-bildningen New York, som är ritade av Philip Johnson, och han började liksom som en supermodernist, och sen gick han över till att börja utforska liksom mer postmoderna grepp i att vara mer liksom expressionistisk och mindre stram, och den har ju många element av den modernistiska byggnaden med liksom Strict fönstersättning. Det är liksom en skjutskrapa mitt i centrala New York, men sen så är liksom Taket, har liksom en ornamentik. Har den något annat namn också? 0:17:25 - Elsa Ja, den har också getat Sony Building För att Sony satt där ett tag För jag tänkte att jag hade skrivit ner den här, för att jag också tycker väldigt mycket om den. Ja, nu är Men jag kan ju hitta dem med mina namn. 0:17:37 - Henrietta Nej, men nu får den heta sin gatoadress 550 Madison Avenue. 0:17:43 - Elsa Okej. 0:17:44 - Henrietta Jag kan också säga att vi kommer såklart att lägga upp bilder på det vi pratar om på vår Instagram. 0:17:51 - Elsa Ja, det jag tycker roligt med den här byggnaden är, att den Alltså jag vet inte det ser lite ut som en typ Star Wars-byggnad. Jag får liksom känslan av Star Wars av någon anledning, Alltså så här Som en, Alltså som typ Darth Vader's mask på något sätt, Eller jag vet inte. Det är någonting med det som får de associationerna, Men det är en Det som du säger. Hade den bara haft liksom ett platt tak, Hade man upprept den helt annorlunda, Men man har lagt till element som gör den komisk på något sätt. 0:18:18 - Henrietta Ja, och också tänker jag, att man lägger till element från det klassiska, liksom att man gör byggnader symmetriska. 0:18:25 - Elsa Ja precis. 0:18:26 - Henrietta Och den är ganska stora val vid bottenplan som man kanske inte skulle haft på en modern eller modernistisk byggnad. Så det finns ju sådana element som kommer in. 0:18:34 - Elsa Det är det som är roligt med postmodernismen. Som jag sa, det är ändå ett tydligt spel med befintliga regler. 0:18:43 - Henrietta Det är bara, att man blandar dem lite hejvilt, som man vill Precis, och det är intressantare att säga om att det är på och med lite om Star Wars. Vissa byggnader blir väldigt monumentala för att man tar de här, man har den här stora skalan som man är väldigt klar av att bygga liksom under den tiden, och så är det nog en till klassiska element. Jag kan tycka att det känns liksom lite, om man är futuristiskt. 0:19:06 - Elsa Ja, men jag håller med, det är någonting Inte filmisk till felord, men futuristiskt är en o-faktisk ensam. 0:19:12 - Henrietta Ja, men jag tänker liksom att det är så metropolis ser ut. Ja, och där finns det ett annat bra exempel som är cis högkvarter i London. Har du sett det? Also Secret Intelligence Service, det står det cis, för Det ser nästan som nåt Man skulle kunna att byggt i LEGO typ, att det liksom Det tonar upp sig Och det har ju en tydlig symmetri. Men det är ju definitivt inte klassiskt. Den känns ju liksom, det skulle ju kunna vara Darth Vader's högkvarter. Jag tror till och med att den har varit min om Bond-filbo. Jag tror att den var fake, alltså Ja, men att den var gjord för den filmen, att det inte var deras verkligen högkvarter. För man är så här Vad Har ni ett högkvarter som ni skilte med? Ska inte ni vara hemliga? Ja, det är faktiskt sant. 0:20:02 - Elsa Men en annan typisk exempel, som också känns som att det borde vara ett inte ens i typ En Bond-film eller ett högkvarter, utan som nästan skulle kunna vara en byggnad i någon form av tecknadserie, alltså nästan typ en svampob, om det nu var på land EU Chestnut Hill House eller Vanaventury House, precis. 0:20:24 - Henrietta Och det var ju. Robert Ventury skrev ju en bok 66, som hette Complexity and Contradiction in Architecture. Han använde själva alldeles i ett härmen Postmodernist där, men det brukar man säga, är liksom som ett postmodernistiskt manifest Och hans utforskningar han gjorde liksom teoretiskt i den boken. Det utminnade ju Ivan Aventury House, som det är, ett hus han sen då ritade till sin mamma, parallellt med att han Började tänka de här banorna. 0:20:53 - Elsa Kan man säga, så, det är väl verkligen en postmodern symbol, och den känns ju som en byggnad som skulle kunna vara tecknad. 0:21:00 - Henrietta Ja precis. 0:21:01 - Elsa Den har formen av ett hus i att den är. Det är ett sadell tak, men den har också fönster i olika storlekar, den har en stor skorstin, den har egentligen, alltså den är ganska mycket symbolen, alltså tecken, symbol för ett hus. 0:21:17 - Henrietta Men den är ju typ lite platt. Ja, gaveltaket är ju liksom inte två gavlar, utan det är ju en front, och sedan bakom ser huset lite annorlunda ut. Ja, men det är mycket, som händer också. Precis, det är ju ornamentik. Sedan skulle jag ändå sätta den ornamentiken ganska strikt. 0:21:33 - Elsa Det är ju liksom inte. 0:21:35 - Henrietta Jag sakar så här mycket utifrån fasaden, men fasaden i sig är ju liksom ornamenterad genom att den vruts upp Ja och det, eller håller du med? 0:21:43 - Elsa Ja, jag förstår precis vad du menar, men det blir ju en ornamentik i sig. Men sen finns det ju också det här bogen över entren, som också blir någon form av ornamentik. Alltså, den har väl ingen funktion, eller Precis? 0:21:58 - Henrietta Nej, jag håller med. Den är ju liksom ett jättetyrligt exempel. När jag skulle förklara för mina kikkompis, där det började, där började jag kanske prata mest om, hur postmodernismen uttryckte sig i Sverige, och där tycker jag, att den känns lite senare. Det känns som att det är under 80 och 90-talet. 0:22:15 - Elsa Det liksom framför allt kommer Ja, när jag tänker på byggnader här Som Går ut i hållet, så är det absolut byggnader från typ 80-90-tal. 0:22:24 - Henrietta Ja, och det kan man säga även internationellt. så säger man väl inte riktigt, att postmodernismen har ett tydligt avslutande, att man den delades upp i fler grinar liksom. 0:22:34 - Elsa Ja, jag tänker även typ det Sahadid gör. 0:22:38 - Henrietta Är det aknads typ? som en postmodernist? Ja, men mer än det konstruktiviskt. 0:22:43 - Elsa Ja, för Sahadids byggnader är ju väldigt annorlunda från om vi kollar på Vanaventury House. Det är ju två helt olika värder. 0:22:51 - Henrietta Ja, men lite av hennes tidiga byggnader är ändå mer åt det hållet. De var ju inte lika liksom böljande som hennes senare är. Men ja, nej, jag håller med dig. 0:23:01 - Elsa Men att de då båda två ändå skulle kunna ingå i kategorin postmodernism, visar ju väldigt mycket på det vi pratade om precis i början om ämnet, att definitionen är, att internationen finns en definition. Det går inte att säga exakta kriterier för att en byggnad ska kunna tillhöra postmodernism. 0:23:19 - Henrietta Det jag som associerar främst är ändå, att man lägger på mycket klassiska element. Så jag håller med och tänker i Sverige hus från 80 och 90-talet, att man ser ett hus som det är uppenmanligen sent byggt för att det är låga takhyd och inte kanske jättestöra fönster, men fönsterna har fortfarande klassiska element som sprays. Det är fortfarande burspråk på husen. 0:23:42 - Elsa Det är också ofta en annan typ av färgssättning. Det är mycket rosa blott på fasarerna. Ja, det kan vara putzade fasarter. 0:23:51 - Henrietta Det var väl också ett element av att man tyckte, att modernismen inte alls försökte smälta in i sin historiska kontext, och det är inte modernismen intresserad av, medans postmodernismen ändå försöker göra det på ett annat sätt. 0:24:03 - Elsa Det är kanske inte det mesterverken, kanske inte gör det, men om man tänker, vad postmodernismen verkligen blev, den skulle vara folklig och många fler på stadshus från den tiden är ju mer Samtidigt som jag vet att när jag ser en byggnad som kommer från den tidsepåken ungefär och som är då åter postmodernistiska hållet, så vet jag att jag ofta får känslan om att man har gjort lite för mycket, man har försökt lite för mycket, det har varit lite för mycket former. Modernistiska bugnader kan ju då vara lite, de är väldigt drama, men det känns som att postmodernistiska bugnader kan vara. Det är ett burspråk, en färg, och sen är det en fasad, en färg, och sen kan det finnas någon form av ornamentik. Det händer väldigt mycket och det känns inte sammanhängande. Jag vet jag, ofta är känslan, tycker jag, när man ser den typen av fasader, till skillnad från om man då går tillbaka till klassisk arkitektur, om det är det som ska vara referenspunkten då för dem, där är det ju ett samspel på ett annat sätt, där jobbar ju alla delar ihop och skapar en större helhet. Jag tycker, postmodernismen mer ofta blir ett hoppkoka saker. 0:25:09 - Henrietta Ja, sen kan jag också tänka mig, att mycket av att man är kritisk mot postmodernism idag handlar lite om att den är så ny Absolut det kan vi säga, att här har ett bäst föredatum på 20-40 år mycket att snacka om, ja, det kan ju säga, att, när det gått och gick så lång tid, så känns det superotrendigt och däremot fult. Ja, men så är det ju. Det är ju ett vanligt. Idag kanske det är jättemassamma uppskatta miljöprogrammet, men idag tror jag, att de fler kan se kvaliteter i det än vad man kunde under 90-talet. 0:25:45 - Elsa Ja, eller bara för tio år sedan. Jag tror, att vi börjar närma oss en tid, där man uppskattar dem kanske mer och mer Precis. det är resultatet i vad de resulterade rent socialt. Nej, men arkitekturen i sig. 0:25:58 - Henrietta Precis, och där tror jag, att postmodernismen nu befinner sig i den där jobbiga stadiet, där den är som mest otrendig. Ja, men det tror jag med, och där kommer vi då att ha en parallell till som mode. Jag kommer ihåg, för det var typ tio år sedan, när man läste intervjuen med mode-gurus Jag har ju liksom den fulaste kläderstilen och de så här 90-talet tar aldrig tillbaka low-waste jeans. Gudja, linnen över t-shirt är så fult. Och sen nu har ju liksom 90-talet kommit tillbaka modemässigt. 0:26:27 - Elsa Vi börjar typ komma mot 00 till med 10, alltså det börjar dras i mot 10-talet. Ja verkligen. 0:26:32 - Henrietta Och det är så intressant, för inom kläder, så är de där cyklerna mycket kortare, gudja, men det är definitivt jämförbart med er stektör. 0:26:41 - Elsa Ja, och att det också fortfarande alltid kommer finnas dem, som, även om det blir trändigt igen eller liksom blir inne igen, inte kommer hålla med. Alltså det finns ju också alltid kvar motståndret från dem, som var med förra gången på något sätt. 0:26:53 - Henrietta Ja, men precis, och där kan man säga alltså, jag vet nu, vi jobbar ju med en del ombyggnation och sån på jobbet, och den postmodernistiska arkitekturen, där man säger 80 och 90-talsarkitekturen, det är den som nu börjar liksom nå ett förhov av restaurering, ja, precis, alltså, det är kanske kontorsbyggnader som de behöver stambutas, de behöver liksom byggas om, och så börjar det ta kvinna och ganska låga på den tiden. Så det är jättemycket som fastighetsägarena hellre river och bygger nytt av, och där kanske det finns ett behov av både förkörsartekter men också andra som jobbar med de fastigheterna, att förstå den stilnande tidsuppåken. 0:27:34 - Elsa Ja, och jag tror alltså, jag menar, när man typ i Göteborg rev alla landshövding eller alla absolut inte, men många landshövding i Göteborg var ju det av samma anledning. De var slitna, man tyckte inte, att de var kvar, men då fanns ju ett stort motstånd mot att göra det här. Så mycket bevarades ju ändå, vilket man ju idag är otroligt tacksam över. Man tittar ju tillbaka på den här hur kunde vi överhuvudtaget riva de här byggnaderna? Men det känns som om man har glömt det när det kommer till byggnader vi vill riva idag. Alltså, idag är det ju, då är det igen det som du säger. Nu är det andra byggnader som ses fula, som ses omoderna, där man vill riva, göra nytt Eller också restaurera på ett sätt som är kanske inte värdigt byggnaden i sig, för att man vill göra det på ett sätt, så det blir mycket mer i samtiden än vad den kanske är värd att vara, för att vi inte gillar det idag, och jag tror man måste vara väldigt försiktig där. 0:28:32 - Henrietta Ja, ja, och det finns ju liksom. jag gjorde ju ett extra jobb om miljonprogrammet, och där fanns det många exempel på hur man tog miljonprogramsbyggnader Och under en liksom postmodernistisk tidsuppfolk då klistrade det på en massa postmoderna eller män till exempel, och målade om dem, ändrade fönster, sättningar, vilket inte alls kanske fungerade med planlösningar som fanns i lägenheterna, och gjorde dem mörkare liksom. Så man försämrade funktionen, men man tyckte, att man förbättrade uttrycket. Och det är det vi det ska göra idag, exakt, att även om vi man kanske kan få en fastighetsägare att känna, att han är mer av en behållare hoset, så vill de ju ha ett uttryck då, som om man som arktist kanske också tar fram ett uttryck som känns mer samtidigt Och ja, men det är med för många byggnader, då blir det liksom, att vi förlorar en del av historien, ja, och det är väl lite det. 0:29:21 - Elsa Jag inser faktiskt att det finns en byggnad i Göteborg, precis vid centralstationen, som jag vet inte om den är. Jag skulle säga att den är någon form av postmodernistisk, ändå i sitt uttryck Den är också typ av klassiska färger för den tiden, lite turkos och i gul, asså de färgerna Pelare i det är mycket som händer, pelare i någon form av sten, ganska stora fönster, mycket burspråk i fönsterna och så vidare. Den håller på att renoveras just nu, och där håller man det man gör ibland, bland annat att byta ut stora fönsterpartier, gör de till moderna, större fönsterpartier, man målar om den. Den blir helt enkelt en väldigt mycket mer modern byggnad. Och jag tyckte ju första gången jag såg framförallt den deringarna, tänkte jag wow, vilket lyft, för det är typiskt en sån byggnad. 0:30:12 - Henrietta Men blir den modern? som att den blir mer modernistisk eller mer samtida? Nej, samtida. 0:30:15 - Elsa Alltså modern som samtida. Och jag vet att jag tyckte, när jag såg bilderna på den, att jag var såg gud, vad mycket snyggare den blir Och wow. För jag gillar personligen, som sagt, inte nödvändigtvis så mycket arkitektur från den då 70-80-90, som ändå dras mot det postmodernistiska, vilket den här gör. 0:30:35 - Henrietta Är det du personligen eller tror att du är färgad av din tid? 0:30:40 - Elsa Jag vet faktiskt inte. 0:30:41 - Henrietta Men det är det jag menar nu Du med ditt liksom. 0:30:44 - Elsa Ja, dina glas har gått i dag. Jag tycker inte, att den var ganska full. Men jag inser också idag för först då, när jag såg den här nya renderingarna över det här nya, liksom, hur det skulle se ut, jag bara wow, vilket lift, vad snygg den kommer bli, eller i alla fall, ja, vad snygg den kommer bli. Men nu börjar jag ändå tänka lite mer i barnen av att, men gud, här tar vi en byggnad från den tiden och gör om väldigt mycket. Alltså det blir det här vi pratar om precis. Är det rätt då? Är det den vägen man ska gå, eller ska man bevara de här? För det är lite sakonstiga detaljer, lite lustiga, lite gulliga, skulle jag nästan kalla mycket av arkitekturen där. Alltså, det kanske inte är rätt att nu är det just den här byggnaden, skit samma vad de gör. ja, den kommer säkert jättsnygg, men är det rätt väg att gå? 0:31:30 - Henrietta Ja, det är också det intressanta att höra om vissa postmoderner byggnader, vad typ den allmänna uppfattningen är, om man tycker att postmodernismen jobbade mot att vara folklig och tänkt klassisk element, och idag finns ju en stök liksom diskurs, att många vill se mer klassisk ornamentik på samtidiga byggnader. Det kan finnas också en riska när man stramar till de här postmoderna byggnaderna som hade en ambition att vara folkliga, så kanske man faktiskt tar ifrån folk det de vill se i statslanskapet. 0:31:59 - Elsa Jag inser att det känns som en stil. Man hör väldigt lite kommentarer om. 0:32:04 - Henrietta Ja, men jag tror inte att det är en stil som är allmänt särskilt känd. 0:32:09 - Elsa Nej, det kanske går lite under radan, för att det inte är varken superstrikt eller betong eller putz. Alltså, det kan vara putz, men inte det här. Modernismen, functionalismen, nej, men det är inte heller en stil som är segelskifte, så att den liksom går lite under radan, just, och det kanske är det folkliga, det kanske är det som gör att den bara passar in och folk inte tänker på så mycket. 0:32:32 - Henrietta Nej, jag får säga, att den samtida arkturmen idag i alla fall om man kollar i Sverige, tar ju mycket mer inspiration av den modernistiska stilen. Gud, absolut Så att den har ju gjort samma avtryck i historien. Nej, så det gör väl också, att det blir en mindre känd stil. Ja, men om vi ska knyta ihop lite, ja, har du liksom något avslutande att skulle jag säga, liksom om postmodernismen? 0:33:10 - Elsa Men jag tycker faktiskt att det som jag nu läst om, nu kollat på det, det som jag tycker om det, alltså det är och det tror jag är för att det är det här lite spelar med Man ser, att de som ritar kan alla regler och väljer att bryta mot dem eller göra sitt eget av det. Alltså, det är liksom kul, och jag tror det är det som jag tycker om. Samtidigt, så tycker jag att arkitektur inte ska behöva vara någonting. Vissa grejer, absolut lite mer monumentala saker kanske, men jag tycker annars inte att arkitektur i vardagen ska behöva vara sådant och man ska behöva läsa på om för att uppskatta, eftersom att vi omgivs av så mycket arkitektur hela tiden. Nej, men det är mer Så. 0:33:55 - Henrietta Det är lite dubbel i vad jag tycker om det i sig, men jag tycker mer om postmodernismen efter att läsa på om den skulle jag säga Men jag håller nog med i det, och jag tycker också att det finns något lite friörande, liberating, att få vara så fri att plocka liksom element från olika tidsåldrar, känna att man är ironisk, kanske Man kan vara humoristisk och fri. Det tycker jag känns kul, för att design ska ändå vara liksom lustfullt. Men man kanske inte behöver göra det på exakt det sättet det gjordes då. Och framför allt tycker jag att nu känns det ändå som en regoemot att kolla i alla fall invändigt mycket mer på världen, som att kunna ha stora ljusa rum, alltså för högre takhöjd, ha större fönsterpartier, och det uppskattar nog folk också. Du vill inte köpa en lägenhet som har två och fyra i takhöjd, du har mycket hellren med två och sju. Ja, och där fallerar ju många postmoderner byggnader. Det kanske inte bygger på postmodernismen som stil, men på grund av den tidsåldrar de faktiskt byggdes i, ja, men precis ja, och det är ju liksom svårt att kompensera för idag. Det går inte jättesvårt att höja takhöjd. Det är oftast dyrare än att riva och bygga nytt. Men det hade varit intressant att kunna applysera det fria tankesättet på hur man liksom ritar nytt idag. 0:35:22 - Elsa Ja, och det är väl det som jag tycker ändå den konversationen börjar komma Alltså i, att det inte ska vara så rätt, och fel? 0:35:35 - Henrietta Nej, men precis För det kommer att vara såhär som modernismen. Den skulle ju vara väldigt ärlig att du skulle se hur den bärande strukturen funkade, och därför skulle du inte dölja det med ornament. Men då kan man få ett väldigt skralt stadslandskap, som man kanske känner att det är de här förorterna från 60-70-talet. Och vad är det då som säger att det är så fel om vi skulle bygga byggnader i dag, där Ja del av konstruktionsprincipen kanske syns, men andra saker täcks faktiskt med ornament, och att de inte är för stilliserade, utan de kanske är mer uttrycksfulla, eller liksom jobba mer med färg i fasader. Det finns ju många aspekter, om man skulle kunna ta med sig från postmodernismen i hur man ritar större byggnader i dag. 0:36:20 - Elsa Ja, det gör jag, men också. Kanske det här att gå tillbaka också ännu längre i tiden, alltså med, som vi, mycket av de postmodernistiska byggnader vi har kollat på nu, är ju ändå en väldigt symmetri i arkitekturen. Det högre och vänster sida är exakt likadana. inspireras av det och våga inspireras av flera olika delar Och inte behöva definiera det man gör på samma sätt, och liksom förstå, vad är det storiga att utnyttja den. 0:36:49 - Henrietta Ja precis, det blir ju jättemycket godarstruktur från väldigt många år, tiondande och århundraden, och det är väl väl en skam om man inte kunde liksom få kolla tillbaka och inspireras av det liksom. Precis, absolut Nej, jag tycker det har varit jättekul att liksom läsa på om och prata om det. Men vi hoppas även, att ni som lyssnar känner att det här var en lite rolig inblick i en arkitekturstil som man kanske inte Vissa, kanske har hört jättemycket om den, jag vet inte Men som alla kanske inte har hört, alla som gjorde. 0:37:22 - Elsa Ja, det hoppas verkligen att det har varit intressant att lyssna på det här Och, som vi sa i början av avsnittet, att det varit jättekul om det fanns ämnen som ni vill höra mer om, som ni kan tipsa oss om, så vi kan läsa på mer om det, och om man pratar om det här. 0:37:38 - Henrietta Ja, när man verkligen Okej, ska vi avsluta med ett litet tips. Har du något du vill tipsa om? 0:37:58 - Elsa Ja, jag var med en kompis för två till veckor sedan på konstmuseet i Göteborg och såg en av deras utställningar, den underbara färgen Göteborgs kolorismen i mitt ljus, som jag tyckte, var fantastiskt. 0:38:13 - Henrietta Alltså, namnet får vi ändå göra att det är jävligt plötsam. skönt Alltså, det är lite plötsam. Vadå? vad är Göteborgs kolorismen? 0:38:21 - Elsa Ja, det här borde jag ju då veta, eftersom jag var för bra. Det är utställningen, men det är ju en epok i konsthistorien i Göteborg. Alltså epok handlar om 1930-talet framför allt, men att de hade ett väldigt speciellt sätt att måla på, men mycket färg. Det var många konstnärer som bland annat har gått på valens konstskola och så vidare. Man målar med fantastiskt fina tavlor och fantastiskt fina färger. Det är en ganska kul utställning. Nu låter det som att jag är sådant som går på museum hela. Det gör jag inte, men när jag gick den här gången, så tyckte det här var en väldigt kul utställning. 0:38:57 - Henrietta Jag vill verkligen. 0:38:58 - Elsa Ja, men ni som är i Göteborg, gå och kolla på den. Den ska pågå hela vägen till 7 april 2024, så ni har gott om tid på er. Okej, okej, du, då har du någonting. du vill Ett litet tips eller något att dela med dig av? 0:39:12 - Henrietta Ja, men jag har kollat på SVT. Jag har gjort en ny serie som jag tror heter Hela Sveriges Historia. 0:39:20 - Elsa Ja, just det, Den har jag hört om. 0:39:21 - Henrietta den har skrivit väldigt mycket om Ja, det blev så första debatten för att de inte gick upp att folk var mörkhyade i Sverige på stenåldern. Jag känns som jag hade läst, och hur brykade det blev. Ja, det är väl bara skit, dum debatt om man ska vara helt ärlig, men jag såg första avsnitt i veckan och började se andra avsnittet. Först handlar om stenåldern. Jag är ju också. Alltså, stenåldern är i mitt room and empire, okej jag är också, alltså, jag tänker, ofta på stenåldern och ofta jag säger bara men vi måste ju leva som om vi var stenålders människor. Men jag kan känna upp som en samtålig koll på stenåldern. Alltså jag lärde mig om det när jag gick i mellan eller lågstadiet för en stund. 0:39:59 - Elsa Lågstadiet lärde vi, som det Ja vet jag. 0:40:01 - Henrietta Jag kände att det fanns en lycka. Sen är det ju liksom första avsnittet utsprudelser över 10 000 år, så jag sa, det blir ju inte så. Det finns ju säkert en massa små mindre tidsperioder inom stenåldern som de hade kunnat gå ännu djupare på. Men jag tyckte det var spännande. Det är nog väldigt väl gjort, ser jag. Sen är det en liksom den lite amerikansk. Det är lite liksom så, att programledaren ska gå igenom historiska miljöer. Men annars tyckte jag såhär de renaktments man hade gjort var liksom utan tal, vilket jag tycker det uppskatte jag väldigt mycket. Jag gillar inte, när man ska höra såhär känslor från historiska personer som ingen vet kanske vad de egentligen kände i mest inne. Men det tyckte jag var intressant att se, och det var väldigt intressant att höra om hur liksom bostättare kom till Sverige när ispiden började liksom försvinna. 0:40:51 - Elsa Alltså, jag har faktiskt börjat kolla på den. Jag tyckte den var jättetråkig. 0:40:56 - Henrietta Ja, men det är alltså såhär det är väl, Men absolut otroligt, man smäker inte en i värld jord. Alltså, det är verkligen bra gjort. 0:41:04 - Elsa Men jag tror bara såhär, jag tyckte den var lite för långsam, och sen har väl jag noll intresse av stenåldern, så då blev det inte så jag vet inte, den sög inte in mig så mycket, kände jag. Det låter väldigt kavat, liksom har ett stort intresse för stenåldern. Det var som att jag framstod oss själv som såhär jag bara går på konstmuseet och du älskar stenåldern. Det är vi så väldigt roliga personer. 0:41:25 - Henrietta Ja, men du kände nog bara att såhär, jag tror faktiskt att jag kommer tycka att de här tidiga avsnitten är mer intressanta än när vi kom hit upp Stomartstiden, för det är mer något som. 0:41:33 - Elsa Man kan nåt om, kanske lite. 0:41:34 - Henrietta Man kan nåt om. jag lyssnade på en del historiepoddor och de pratar oftast mycket mer om kungar i Sverige, menas hur man leder som jäger, det tyckte jag är liksom intressant Och hur hur fysiska människor var. Det är under den tidiga stenålderstiden, innan man blev liksom mer bofasta och började så. Så de tar upp att de hittade något såhär ett skletta av en kvinna från jag tror, 8 000 år sen, och hon är liksom fysik som ett litet idrottare. Och hon lever tills hon blir ganska gammalt, upp 70 år. Ja, hon är ganska lång också, han är upp 170 cm. Ja, det är inte du och jag då. Nej, jättekorta. Nej, men det var intressant. det verkar som att det är liksom sen, när vi, som att jag kunde identifiera mig med resten av. 0:42:17 - Elsa Du är illusitrottare. 0:42:20 - Henrietta Nej, men att det är liksom det här med att man har hört att vi var korta och liksom dog tidigt, det kommer liksom senare. Ja, okej, vårt ursprung, för uppenbarligen, ah, vi var lika fysiskt idag mot hur vi var då. Och ja, ser den, om ni ser den gå till Stadsförsättet Gäddborgar, och vi vill göra det om ni har möjlighet. 0:42:37 - Elsa Jag får locka ner hälsofori så jag måste göra den här utställningen, så får jag gå på den igen. 0:42:41 - Henrietta det är det värt, Men annars så kommer det nästa avsnitt om två veckor. Ja, Och om ni gillar vår pond, så hoppas du verkligen att ni vill följa den. Ni får gärna lämna en rating. 0:42:52 - Elsa Vi kommer länka till vår Instagram, precis Nånstans i beskrivningen Ja, men ni avsnittsbeskrivningen. Och där kommer vi som sagt varje vecka, då också lägga upp bilder på det vi pratar om. 0:43:05 - Henrietta Det var väl allt för den här veckan. 0:43:06 - Elsa Ja, tack så mycket Och kul att ni har lyssnat.